Biskop Mari Leppänen är välbekant med De vackraste julsångerna. Då hon var barn besökte hennes familj sångtillfällena och senare har de varit en del av hennes arbete som präst.
”Inför många jular har jag fungerat som konferencier för sångtillfällen med De vackraste julsångerna. Människor kommer till evenemangen i olika känslostämningar, en del är fulla av iver inför alla julförberedelser, andra är uttröttade av julstök eller jobb. För en del kan julen vara förknippad med känslor av avstående och saknad för att de påminns om ett julminne som inte längre kan återupplevas. Men jag tror att var och en kommer för att vila en stund, för att försöka få tag i glädje och för att lugna sig mitt i all brådska. De vackraste julsångerna är en resa till julen.”
I församlingarna håller man som bäst på att förbereda julen. Hälsosäkerheten måste givetvis beaktas, men vi hoppas på att i år kunna sjunga De vackraste julsångerna nästan som tidigare.
Mari Leppänens lista över favoritjulsånger ser ut ungefär som de flesta finländares listor. Hon känner starkt för de gamla klassikerna Sparven om julmorgonen och Vardagssorgerna, glöm dem alla. Sylvias julsång fick en ny innebörd för henne under det år hon arbetade som emigrantpräst i Spanien
”Under de senaste åren har jag gillat speciellt sången Himlen i min famn. Det är en härlig lite nyare sång som koncentrerar julens budskap på ett fint sätt”.
De egna julförberedelserna styrs av jobbet
I barndomen firade Mari Leppänen jul med många människor – sina föräldrar, sex syskon, far- och morföräldrar och andra släktingar.
”Hos oss firade vi inte jul enbart inom kärnfamiljen. Vi barn uppförde julevangeliet och uppträdde som stjärngossar. Min äldsta syster organiserade, och knåpade ihop huvudbonader och svärd för stjärngossarna. Vi sjöng julsånger, även från häftet med De vackraste julsångerna. Med barngruppen besökte vi också ett ålderdomshem där vi sjöng för de boende. Hemma stillade vi oss i julbön och ofta besökte vi även gravgården.”
”Numera är mina julförberedelser annorlunda. På jobbet är adventstiden ofta intensiv, och de materiella förberedelserna får mindre plats. I kyrkan närmast vårt hem sjunger vi De vackraste julsångerna och efteråt ordnas det en basar till förmån för missionen, och där brukar vi handla något för vårt eget julfirande.”
”Men vi firar fortfarande jul med en större grupp släktingar. Vi äter och delar ut presenter och sedan firar vi midnattsmässa.”
”Vi är beroende av varandra”
Även missionen och givandet hålls framme vid de sångtillfällen med De vackraste julsångerna som församlingarna och Finska Missionssällskapet ordnar, vilket Mari Leppänen tycker passar bra ihop med julens budskap.
”För oss kristna är missionsarbetet ett sätt att leva i denna värld. Gud föddes som ett barn som en gåva till oss. I bibeln står det ´ge som gåva vad ni har fått som gåva´. Vi kan ge av det som är vårt och ofta är givandet lika betydelsefullt som mottagandet. Det förverkligas på ett fint och klokt sätt genom De vackraste julsångerna.”
”Den kristna tron är inte bunden till någon nationalitet eller något område, och ett inåtvänt tänkesätt är främmande för kristendomen. Om det är nöd någonstans – nära eller fjärran – bör vi reagera. Det finns bara en värld och vi är beroende av varandra.”
Barnen och miljön ligger Mari nära hjärtat
I biskopens arbetsbild ingår att delta i olika slags diskussioner och ta ställning i aktuella frågor. Två teman ligger Mari speciellt nära hjärtat: barnen och miljön.
”Barnen är det värdefullaste vi har. Kyrkans och församlingarnas framtid är beroende av hur vi bemöter barnen och hur vi tar hand om familjerna och stöder dem i barnfostran. Vi lever i en kaotisk värld, och det finns många ensamma barn. Kyrkans uppgift är att verka för stabilitet, trygghet och frid, vara nära.”
”Ett annat gemensamt uppdrag vi inte kan blunda för gäller natur och miljö. Vi måste fråga oss om vi har uppfattat rätt vår plats i denna värld. Människan är en del av naturen och skapelsen. Miljöfrågorna är en stor och mångfasetterad/komplex helhet, som föder ojämlikhet – inte bara här i Finland utan också globalt. Ska jag endast bära ansvar om min egen vardag eller ska jag också tänka på min nästa långt borta, som inte kan välja och som drabbas allra först av alla miljöförändringar?”
”Kyrkan kan hjälpa människor att förstå varför vi ska uppskatta Guds skapelse och varför vi är beroende av att skapelsen mår bra. Att vi får medverka i skapelseprocessen föder hopp, och hjälper oss att stå ut med det tillhörande kaoset.”
Text Kirsi Elo
Foto Hannes Honkanen
Församlingarna planerar redan årets evenemang med De vackraste julsångerna
