I över 30 år har Katri Linnasalo jobbat med bibelöversättning på Papua Nya Guinea. Efter alla dessa år trivs hon fortfarande med sitt arbete och upplever att hon är på rätt plats.
Text: Britt-Helen Lindman
Allt började egentligen hösten 1976 när Katri av en vän blev inbjuden till ett veckoslut med bibelöversättningsorganisationen Wycliffe. Efter att ha hört om bibelöversättningsarbete en hel dag, kände hon starkt att detta var något för henne.
Det skulle dröja dryga sju år innan hon åkte iväg som missionär. Under tiden utbildade hon sig till ekonomie magister vid Handelshögskolan. Efter det gick hon ännu en tvåårig bibelskola i England och till slut Finska Missionssällskapets missionärskurs våren 1983. Åren -79, -82 och -83 gick hon också några bibelöversättningskurser i England. Våren 1984 åkte hon så iväg på sin första fyraåriga arbetsperiod till Papua Nya Guinea.
– Under den första arbetsperioden jobbade jag på dataavdelningen och hjälpte till i tre olika översättningsprojekt. De flesta bibelöversättare jobbar i par, så man sökte länge efter någon som jag skulle kunna jobba med, men det var svårt och till slut började jag jobba på egen hand. Under årens lopp har jag sen i perioder haft ett arbetspar, och den andra har då jobbat med läskunnighetsarbete.
– Då andra arbetsperioden inleddes började jag studera språket nek som jag jobbat med sen dess. Jag fick också studera kultur och beteende hos den nek-språkiga kulturen. Under de första 1,5 åren bodde jag ofta i en by där nek-språket talades. Jag bodde hos en helt vanlig familj och hörde nek pratas från morgon till kväll. Till slut började jag förstå bättre och bättre och kunde själv delta i samtalen. Det här är nog bästa sättet att lära sig ett språk om det inte finns någon språkskola eller färdigt studiematerial på ett språk.
Hur går översättningsarbete till i praktiken?
– I bibelöversättningsarbetet behövs en språkkommitté som ofta består av vanliga bybor som är intresserade av denna typ av arbete. En av våra medlemmar har till exempel tidigare jobbat som lärare i både förskola och söndagsskola.
– Att översätta är en ganska lång process. Först gör en lokal översättare en råversion utgående från en bibel på melanesisk pidgin. Efter det går jag igenom texten och kollar att inget viktigt blivit bortlämnat och att texten innehåller vad den ska. Till min hjälp har jag flera olika engelska bibelöversättningar, bibelkommentarer och digitala uppslagsböcker samt texten på hebreiska och grekiska. Efter det går jag igenom mina ändringsförslag med den lokala översättaren. Därefter översätts texten tillbaka till engelska och gås igenom. Språkkommittén granskar också att texten är skriven på bra nek. Språkkonsulten granskar sedan att innehållet i texten är riktigt och att en lokal invånare som inte varit med i översättningsarbetet förstår texten. Då språkkonsulten godkänt texten får den gå i tryck. Målet är att få en text som är korrekt men ändå lättbegriplig för lokalinvånarna, som ofta saknar utbildning.
Är det svårt att översätta?
– Evangelierna är ganska lätta att översätta eftersom de ofta består av enkla berättelser, medan till exempel Romarbrevet är svårt eftersom det innehåller så mycket teologi. Man måste verkligen förstå vad texten betyder för att kunna översätta den rätt. Man måste också kunna översätta så att människorna här verkligen förstår vad det betyder. Ord som rättfärdig, samvete, frälsning, helig och hopp är svåra. Ibland finns det i texterna underförstådd information som man kanske måste skriva ut för att människorna skall förstå innehållet. Som tur är finns det idag bibelhänvisningar som gjorts speciellt för bibelöversättare och de kan lagras på datorn, så man behöver inte längre släpa med sig tunga uppslagsböcker.
– Ibland kan det också vara en utmaning att översätta Paulus olika sjöresor för ett folk som bor i inlandet och som inte är vana att röra sig på havet. Även till detta finns det dataprogram där man kan få tips om hur andra översättare har översatt vissa ord till andra språk och dessa är ofta till stor hjälp. Ny teknik underlättar också arbetet, men ändå kommer översättare alltid att behövas. För att ett dataprogram skall kunna översätta, behöver det finnas en ordlista inläst i programmet, och det är många gånger bibelöversättarna som skapar själva skriftspråket och sen ordlistorna. Det som vi också haft nytta av är dataprogram som används för att översätta från ett närbesläktat språk till ett annat.
– Då man börjar översätta bibeln till ett nytt språk, börjar man ibland med att översätta de bibeltexter som den lokala kyrkan behöver i gudstjänsterna. Senare börjar man komplettera, så att man till slut har en hel bok färdig, fortsätter Katri. Vi har nu gjort en råöversättning av hela Nya testamentet och 27 procent av Gamla testamentet till nek. Därtill är 53 procent av NT och 7 procent av GT är också kontrollerat av en översättningskonsult.
Till bibelöversättningsarbetet hör också att lära människorna läsa och skriva, att producera kristen litteratur samt att skola in några lokala i bibelöversättningsarbetet. Katri har mest jobbat med själva bibelöversättningsarbetet och andra missionärer har sedan haft hand om läskunnighetsarbetet. Idag deltar också tre av medlemmarna i språkkommittéen i en utbildning för bibelöversättare.
Har man som mål att översätta Bibeln till alla språk?
– På Papua Nya Guinea finns nästan 10 procent av världens alla språk, det vill säga över 800 olika språk. Vi kan inte översätta Bibeln till alla språkgrupper: det finns helt enkelt inte tillräckligt många bibelöversättare för att göra det. Väldigt små språk eller sådana som är på väg att dö ut lämnas bort. Men det är viktigt att större språkgrupper får Bibeln på sitt modersmål. Även de invånare som gått några år i skola där undervisningen sker på engelska har inte ett sådant engelskt ordförråd att de tillräckligt bra kan förstå en text från bibeln.
En del av översättningsarbetet sker alltid ute i någon by på det område där språket talas. Där bor människorna som är med i språkkommittéen och de deltar i arbetet vid sidan om sina andra vardagssysslor. Katris tid delas mellan perioder i byn och perioder i Ukarumpa, där bibelöversättarna har sitt huvudkvarter. Förr tillbringade Katri ofta hälften av tiden i Ukarumpa och hälften i byn, men eftersom översättningskonsulten som bäst håller på med språkgranskningen kan hon i det här skedet göra en större del av arbetet i Ukarumpa.
– Numera bor jag i byn två gånger per år, båda gångerna cirka två månader. I mitt hus i byn har jag idag både rinnande vatten, gas och el via solpaneler. Bekvämligheterna gör att man orkar år ut och år in.
Är det farligt att bo på Papua Nya Guinea?
– Ibland blir utlänningar rånade i Ukarumpa, eftersom vi utlänningar med våra datorer och mobiltelefoner representerar de rika. En våldtäkt har jag också hört om. Man måste nog vara försiktig var man rör sig och under vilka tider på dygnet. Jag har haft tur och inte råkat ut för värre saker än att några småsaker försvunnit från mitt hus i byn. Jag har inte heller drabbats av några allvarliga sjukdomar, utan har klarat mig undan med lite malaria nu som då.
Hur har du orkat alla dessa år?
– Naturligtvis har det funnits motgångar, men jag har ändå upplevt att jag är på rätt plats. Jag tycker om mitt arbete. Det är utmanande att reflektera över Paulus ord och fundera på hur man ska få det översatt på ett förståeligt sätt. Jag trivs också ganska bra med att vara ensam, för i det här jobbet tillbringar man mycket tid ensam vid datorn. En sak som dock är tungt ibland är flyttarna mellan Ukarumpa och huset i byn. Det känns som att jag alltid packar upp och packar ner. Sen skall man till Finland mellan varven och då packar jag igen!
Du åker snart ut för ännu en arbetsperiod. Hur länge tänker du vara där?
– Arbetet är ännu på hälft. Jag skulle gärna vilja ha översättningsarbetet till en viss punkt innan jag går i pension. Tack vare Internet kan många översättare numera jobba på distans, så kanske jag också gör det i något skede, då vi håller på med slutgranskningarna av våra texter.
Kommer folk till tro bland den språkgrupp du jobbar med?
– Den luthersk tron kom till byn redan 50 år före jag kom dit. Deras pastorer och lekmän sköter predikandet. Jag är ingen evangelist utan koncentrerar mig på att översätta Bibeln. Många människor är troende, men tron finns ofta som ett väldigt tunt skikt. Jag hoppas att människornas tro och kunskap kan fördjupas då de har möjlighet att läsa Bibeln på sitt eget modersmål.
Är du aldrig rädd?
– Klart man är rädd ibland. En gång inträffade en jordbävning med epicentrum i vårt område, och då skakade hela mitt hus ordentligt. Och om en orm tittar fram på golvet i byahuset är man så rädd att knäna darrar. Men man övervinner rädslan och tar fram djungelkniven så man får ihjäl ormen. Man kan också begränsa farorna genom att vara försiktig. Och byborna klarar ju av att leva här.
– Översättningsarbetet innebär också en andlig krigföring. Därför har man förebedjare hemma som kommer ihåg en i bön. Det är nog tack vare dem som jag inte råkat ut för något värre, utan fått jobba i lugn och ro.
Fakta
Det talas cirka 7 000 i världen idag. Hela Bibeln har översatts till 500 språk och Nya testamentet till 1 300 språk. Översättningsarbete pågår som bäst för cirka 2 300 språk. Runt 1 800 språk som talas av 180 miljoner människor väntar ännu på att få Bibeln översatt. Bibelöversättningsarbete görs bland annat av organisationerna Wycliffe och SIL International.
De första missionärerna anlände till Papua Nya Guinea i mitten på 1800-talet. Bibelöversättningsarbete har pågått i över hundra år. 1956 började SIL International jobba i landet och sedan dess har man inlett översättningsarbete på 389 språk. Som bäst pågår bibelöversättningar på närmare 190 språk.
Källor: Wycliffe.fi, wycligg.org och sil.org
