En åttaårig skolflicka dog och flera barn skadades då en beväpnad man öppnade eld mot den katolska flickskolans skolbuss i Swatdalen i Pakistan för två veckor sedan.
”Fast det inte var fråga om en skola i vårt stift blev vi alla rädda och är nu särskilt vaksamma”, berättar Peshawar-stiftets utbildningschef Sarophina Asghar och ekonomisekreteraren Nadeem Gill.
De skolor i stiftet Peshawar som stöds av Missionssällskapet ligger i provinsen Khyber Pakhtunkhwa, där även Swatdalen finns. Efter skjutningsdådet höll alla de kyrkliga skolorna i provinsen en morgonsamling där man hedrade offren med en tyst stund och bad för dem.
AP:s nyhetsartikel berättar att gärningsmannen var en polis som arbetade som säkerhetsvakt i skolan och hade till uppgift att skydda den mot terrorattacker. Hans motiv är fortfarande oklara, men nordvästra Pakistan har regelbundet utsatts för terrorattacker av talibanerna. Mest uppmärksamhet internationellt sett väckte skotten mot Malala Yousafzai, som senare fick Nobels fredspris (läs om Malala i Yles nyhetsartikel). Det är uttryckligen talibanernas attacker som är orsaken till att myndigheterna skickat ut poliser till skolorna.
Swatdalen behärskades av talibanerna i början av 2000-talet ända tills den pakistanska armén år 2009 genomförde en omfattande operation i området. Talibanerna i Pakistan är en annan grupp än talibanerna i Afghanistan, men även de har fått nya krafter efter talibanernas maktövertagande i Afghanistan (Maailma.net).
Dialog om trosfrågor vardag i de kristna skolorna
”I våra skolor får varje elev undervisning i Bibeln eller Koranen i enlighet med den egna tron. Barn med hinduisk eller sikhisk bakgrund deltar vanligen i bibelundervisningen eftersom de är så få”, berättar utbildningschefen Sarophina Asghar.
Pakistan är en islamsk republik där de kristna utgör mindre än 2 procent. Eftersom folkmängden är så stor, cirka 230 miljoner, finns det uppskattningsvis ändå ett par miljoner kristna invånare.
De kristna skyddas av grundlagen, men många av dem drabbas liksom andra religiösa minoriteter av fördomar, diskriminering och förföljelser. De statliga skolorna betonar undervisningen i islam, som är främmande för de kristna barnen och därför påverkar deras skolframgång.
Peshawar-stiftet har 13 skolor, och i dem uppmuntras dialoger om trosfrågor genom högtidlighållande av de olika religionernas helgdagar.
Till exempel på skolornas julfester kan man öka majoritetsbefolkningens insikter i den kristna tron. Ibland medför de religiösa festerna och ledigheterna också en smula huvudbry:
”Den här terminen har det varit många lediga dagar – påsken och eid, som kommer efter ramadan”, säger Asghar och tillägger att hon är lite bekymrad över hur tiden ska räcka till för den erforderliga undervisningen. Hon påpekar också, att dialogen om trosfrågor kräver taktfull balansgång av deltagarna.
”Annars kan det gå som i Swat”, säger hon och syftar på attacken för ett par veckor sedan.
Över en tredjedel av barnen går inte i skola
Antalet barn som inte kan gå i skola är näststörst i världen i Pakistan. Enligt Unicef utgör de här barnen hela 44 procent i åldersgruppen 5–16 år.
Missionssällskapets skolgångsstöd omfattar 500 barn i fyra skolor i stiftet Peshawar. Man vill på det sättet göra det möjligt också för fattiga familjer att ge sina barn en god utbildning.
Skolbarnen har ett långt sommarlov framför sig, men de får vissa uppgifter – till exempel att skriva en essä – som de ska göra under lovet.
Även pakistanska staten har reformerat utbildningssystemet och alla statliga och privata skolor har under de senaste åren följt samma nationella läroplan.
Det finns mycket kvar att förbättra men det sker också framsteg. Till exempel läskunnigheten har ökat markant i Pakistan: i början av 1980-talet kunde bara 35 procent av ungdomarna läsa, men i dag är de läskunniga ungdomarnas andel redan över 70 procent (Världsbankens statistik).
Även i biskopsstiftets skolor har man stegvis tagit i bruk den nya läroplanen, som också innefattar nya undervisningsmetoder.
”Vi har ordnat med utbildning för lärarna kring de nya undervisningsmetoderna, och vi ska fortsätta med kurserna nästa termin. Vi vill inte längre att eleverna ska lära sig allting utantill, utan vi vill få dem att lära sig och förstå”, säger Asghar.
Den nya läroplanen har också fört med sig nya läroböcker. Sådana finns redan för alla ämnen utom språk och samhällslära.
”Lärarna måste nu själva utarbeta material för eleverna. Hoppas de statliga myndigheterna ordnar upp det här snart.”
De kommande monsunregnen skrämmer
I Pakistan börjar skolornas läsår i april och avbryts för ett sommarlov på två månader. Sedan fortsätter skolgången igen fram till slutet av december, då eleverna får ett vinterlov på några veckor. Skolåret slutar i mars.
Den statliga myndigheten har inte ännu meddelat den exakta tidpunkten för årets sommarlov, men i allmänhet infaller lovet i juni-juli, det vill säga under monsunperioden.
Peshwar-stiftets ekonomisekreterare Nadeem Gill berättar, att människorna fortfarande tänker på förra sommarens katastrofala översvämningar. Livet har i stort sett återgått till det normala, men till exempel matpriserna är höga emedan stora mängder av skördarna förstördes.
”Staten har utbildat olika grupper i samhället så att de bättre ska kunna möta de svårigheter som klimatförändringen medför och agera ändamålsenligt i olika specialsituationer”, förklarar Gill.
”Nu är alla rädda för den kommande monsunperioden. Det bästa vi nu kan göra är att be och hoppas”, tillägger stiftsarbetare Bakht Buland H. Peters, som var med på vårt möte.
Text: Heli Vuohelainen
En av Finska Missionssällskapets volontärer har översatt texten, vi tackar för insatsen!
