Hösten 2019 studerade jag samtida teologi med Latinamerika som kontext i Mexico City. Det var möjligt på Seminario Luterano Augsburgo som tillsammans med fem andra protestantiska kyrkliga seminarier bildar Comunidad Teológica de México. Redan första dagen hörde jag några begrepp som hängde med under hela tiden. De begreppen är den historiska Jesus, förtryck, befrielse, kroppslighet och machokultur.
Mexico City är en av världens största städer. Den breder ut sig över ett vidsträckt landskap vid foten av två vulkaner. Den är byggd delvis ovanpå en sjö vilket gör att stadens grund inte är helt stadig. I det historiska centret håller marmorhus och den stora stenkatedralen på att sjunka genom marken. Med modern teknik kan man begränsa skadorna, men staden drabbas ofta av jordskalv som ändå bidrar till att hus förstörs. Människor i Mexico talar ofta om en ny jordbävning som något som kommer att hända. Men ingen vet förstås när.
Trafiken är livlig i Mexico City. Huvudlederna genom staden består av femfiliga vägar. Metronätverket är väl utbyggt och det finns särskilda bussleder med förkörsrätt. Ungefär en timme med metro från det historiska centrumet, nära universiteten och Olympiastadion från 1968, ligger Comunidad Teológica de México. Där finns både undervisningslokaler och internat. Jag studerade där en månad och bodde då på internatet.
Comunidad Teológica de Mexico startade för femtio år sedan som ett paraply, när protestantiska kyrkor slog sig ihop för att få en bra utbildning för sina blivande präster. Skolan är viktig för Finska Missionssällskapets samarbetspartner i Colombia och Venezuela och för lutherska kyrkor i hela regionen. Tillsammans har vi beviljat stipendier för studier och vi har också stött utbildningen via Lutherska världsförbundet.
Comunidad Teológica de México har 170 närvarande studerande och cirka 500 studerande på nätet. Det lutherska seminariets föreståndare är pastor Ángela Trejo Haager.
Den historiska Jesus går med de förtryckta
Undervisningen började med en intensivkurs i latinamerikansk samtida teologi. Jag lärde mig att frågan om makt spelar en central roll i det teologiska tänkandet. Latinamerika erövrades av kronan, kyrkan och handelskompanier. Det förtryck som uppstod vid kolonialiseringen fortsätter än i dag. Det syns i de utmaningar som demokratin har på kontinenten, i de stora socioekonomiska skillnaderna och en machokultur som genomsyrar samhället.
Erövrarnas bild av Jesus var som en glansbild. Det var vackra bilder av Jesus som representerade himmelsk makt och uppståndelsens triumf. Han tillhörde aristokratin och han var viktig för att hålla ordningen i samhället. De förtryckta fick identifiera sig med honom genom lidandet. De blev undervisade att eftersom Jesus led, kan den fattiga glädja sig åt sitt lidande. Det hör en kristen till.
Befrielseteologin ändrar bilden av Jesus radikalt. De förtryckta började på 1900-talet utveckla en egen teologisk syn på ”den historiska Jesus”. Man strävade efter att gå så djupt som möjligt i evangelierna och se vem Jesus egentligen var, inte bara vem andra i Bibeln sa att han var. De sökte så att säga mannen bakom myten och de tyckte också att de fann honom. De hittade en humaniserad Gud som dessutom levde i en kontext som liknade deras. Latinamerikansk kristologi kom allt mer att betona att Gud bor i och förkroppsligar mänsklig skörhet. Tanken om att han går med och lider med människorna betonas starkt. Eftersom han känner lidandet ända in i kroppen och delar bördan, orkar de förtryckta överleva.
Feministteologierna söker befrielse från patriarkatet
Uttrycket ”den historiska Jesus” används ofta i feministteologin, som har sin början i befrielseteologin. Feministteologin vill framför allt frigöra sig från mansväldet. Patriarkatets makt är inte inskriven i någon universell ordning, påpekar de. Bibeln ger heller inte något stöd för mannens dominans. Patriarkalismen har uppstått därför att den ena gruppen har tagit sig tolkningsföreträdet. Det är samma mekanism som när grupper genom tiderna har tagit sig makt över en annan ras, stam eller människor med annat språk.
Makten finns alltså alltid någonstans hos någon som griper den eller får den. Enligt läraren och biskopen, TD Margareta di Sanchez blir den kontemporära teologins huvudfrågor därför alltid: Vem är det som dominerar oss? och Vem blev utanför? Feministteologierna i Latinamerika talar om en kyrka som är mer horisontell, folklig och inkluderande. Den kyrkan inkluderar både kvinnor och män och är inte mansföraktande.
De kontemporära teologierna har alltså sin botten i befrielseteologin. Men befrielseteologin har delvis misslyckats med att förnya sig, berättade di Sanchez, och blivit kvar i en kontext av den tidens förtryck. Den talade om fattiga men många marginaliserade grupper kände sig så småningom stå utanför.
Orsaken till att feministteologierna lyckades förnya sig var starka internationella nätverk bland feministteologerna. Teologierna lyckades också flyta in i andra fundament, som den sekulära feminismen, och upprätthålla dialogen med dem. En annan dimension som de lyckades adressera och som befrielseteologin var blind för, var sexualiteten. För feministteologierna har sexualiteten och kroppsligheten alltid varit med som ett självklart element.
Feministteologierna söker befrielse från våldet mot kvinnorna
Mexiko, som har en befolkning på 130 miljoner, är ett land som är präglat av en våldskultur. Cirka en halv miljon människor är inblandade i narkotikatrafiken. År 2018 registrerades 33 314 mord i Mexiko, den högsta siffran sedan 1997. Det är de kroppar som registreras. Det finns 40 000 försvunna personer och 30 000 oidentifierade kroppar hos polisen. Bland de femtio farligaste städerna i världen är Mexiko, Venezuela och Brasilien kraftigt överrepresenterade. Fjorton av de tjugofem länder i världen med flest kvinnomord finns i Latinamerika och Karibien. Varje dag dör i medeltal nio kvinnor på grund av våldet. Det här är statistik före coronapandemin. Fyrtiofyra procent av alla kvinnor i Mexiko har upplevt våld från sin partner, femtiotre procent har upplevt våld från någon utanför förhållandet.
Feministteologierna söker befrielse från det sexuella och kroppsliga våldet som marginaliserar så många av kvinnorna i Mexiko. Det är i kroppen det största lidandet äger rum för kvinnorna i dag och det är där de känner förtrycket.
Därför är det bokstavligen livsviktigt att de feministiska teologierna förmått uttrycka en teologi om kroppsligheten. Det är nödvändigt att hitta en teologi och ett språk som ger uttryck för den fria kroppen, en kropp som tillhör människan som lever i den och ingen annan. Det gör de bland annat genom att visa att Jesus befriande sätt att bemöta kvinnor och män bröt ner och förstörde en motsättning mellan kropp och själ. Han accepterade människan som hon var vilket även inkluderade kroppen. Jesus undervisade och praktiserade en antropologi som gav värde till och respekt för hela människan bestående av kropp, själ och ande.
Feministiteologierna vill också ta fram det kroppsliga i bibelberättelserna och göra kroppen till ett teologiskt rum. Genom att lyfta fram att allt våld mot kvinnans kropp är våld mot den heliga Anden som bor i kroppen, kan feministteologerna visa att allt brott mot kvinnor följaktligen är brott mot hela treenigheten.
Undervisningen vid seminariet var mångsidig och makt, förtryck och könsroller behandlades ur historisk, sociologisk, feministisk synvinkel och därtill ur ett maskulint perspektiv. Det fanns inte ännu någon maskulin teologi men en kurs behandlade maskulinitet och machokultur i den mexikanska kontexten. Läraren konstaterade att det finns många belägg för att uttryck för machokultur inverkar negativt på männen och deras hälsa. Det behövs befrielse från patriarkatet och dess kulturalisering även för män.
Text: Pia Kummel-Myrskog, biträdande direktör för utrikesavdelningen, Finska Missionssällskapet
Artikeln har ingått i tidningen Mission, som är gratis och kan beställas här.
