Finska Missionssällskapets insatser för att avvärja klimatförändringen har väckt frågor om varför kyrkans missionsorganisation engagerar sig i den här frågan.
Kati Kemppainen, teologisk expert vid Missionssällskapet, lyfter i sin blogg fram hur engagemanget är baserat på evangeliets uppmaning som vi som kristna är skyldiga att följa.
1. Skapelsen
Människan finns inte till som en fristående varelse utanför den fysiska värld som Gud har skapat. Solen, vattnet och jorden ger oss den föda vi behöver för att leva. Vi andas syre. Vi behöver djur för att klara oss. Vi gräver fram råmaterial och bränsle. Allt det här är tillåtet för oss och en Guds goda gåva till oss.
Vi har lärt oss att se miljön som en oss given resurs som vi kan dra nytta av på olika sätt. Att skapelsen har ett värde i sig har vi fäst mindre vikt vid. Det värdet finns, oavsett om det är till nytta för oss eller inte.
Världen, Guds skapelse, är ovärderlig: genom sin uppståndelse öppnade Jesus från Nasaret vägen till ett evigt liv tillsammans med Gud. Det här löftet gäller allt skapat, inte bara människan. Gud finns i sin skapelse och det gör den helig. Därför ska kristna vårda sig om den och se till att den mår bra.
Det är också skäl att fundera på vem och vad skapelsen behöver skyddas ifrån. Svaret är krasst; från människan själv. I vår girighet tappar vi den på allt tills ingenting finns kvar.
2. Kärleken till nästan
De destruktiva följderna av klimatförändringen drabbar de svagaste och fattigaste allra värst, det ser man redan bevis på i flera länder. Väderleken växlar mellan ytterligheter och är svår att förutspå. Det gör att många familjer som redan är fattiga nu saknar mat, vatten och en möjlighet att försörja sig.
Som kristna kan vi inte fly vårt ansvar för andra människor: Jesus uppmanade sina lärjungar att försvara de svaga, fattiga och förtryckta och på det sättet göra Guds rike synligt.
Ett sätt att vara Jesu undervisning trogen är att motverka de krafter som ökar fattigdomen och lidandet. Till dem hör klimatförändringen.
3. Rättvisa
De allra fattigaste har bidragit allra minst till uppkomsten av klimatförändringar. Världen är inte rättvis: den enes nöd kan vara en lönsam affär för den andre. I ett område där människor hungrar kan maten vara som allra dyrast.
Vår uppgift är att främja rättvisa. Då Jesus talar om att Guds rike är här inbegriper det en strävan att arbeta för det som är rimligt och rätt för alla. Då vi tar parti för de människor som i dagens värld drar det kortaste strået vandrar vi i hans fotspår.
Hela skapelsen ropar efter befrielse. Klimatförändringen accelererar snabbare än vi kunnat förutspå. Såväl människan som skapelsen lider.
Nu är det dags för oss att ångra oss och ändra vårt tänkesätt. Vi har handlat fel och i strid med Guds vilja då vi låtit detta ske. Kyrkorna bör ta sitt ekologiska ansvar på allvar och arbeta för de fattigaste och för hela skapelsens bästa. Då besannas budskapet om Guds kärlek och ett evigt liv.
Text: Kati Kemppainen, teologisk expert vid Finska Missionssällskapet
Översättning: Monica Slotte