Mycket är på gång inom barn- och ungdomsarbetet i Senegals lutherska kyrka. Sedan början av året har missionär Anna-Lena Särs arbetat intensivt med att analysera den kartläggning som avdelningen för kristen fostran gjorde ifjol.
Den lutherska kyrkan i Senegal utgör en liten minoritet i en muslimsk omgivning.
– Vi vill erbjuda församlingarna utanför det serer-språkiga området ett speciellt stöd. De känner ofta press från omgivningen, säger Särs.
Församlingarna vill speciellt stöda barnen under deras uppväxtår. I det franska skolsystemet börjar skolgången tidigt. Barnen behöver lära sig en hel del inför den egentliga skolstarten. Församlingarna driver därför förskoleundervisning på barnens modersmål så att barnen ska få en god start på sin skolkarriär. Många av barnen har vuxit upp i svår fattigdom och deras föräldrar är för det mesta analfabeter.
Förskolan i Tock-à-Mbel i Thiadiaye församling är en av de serer-språkiga förskolor som fått en god start tack vare stödet som Särs och hennes kollegor gett personalen.
– Min senegalesiska kollega Anne Marie Dione har fått kontakt med en organisation som jobbar med söndagsskolor i Västafrika och i Senegal i synnerhet. De har ett välutvecklat undervisningsprogram som inspirerat våra söndagsskollärare. Jag är tacksam över de förskollärare, söndagsskollärare, kyrkligt anställda och frivilliga i församlingarna som är engagerade i jobbet.
I början av året förberedde Särs också undervisning i barn- och ungdomsarbete vid det teologiska institutet i Dakar, som Finska Missionssällskapet stöder.
– Jag gillar verkligen den biten av mitt jobb. Att syssla med undervisning tilltalar mig.
Kristna och muslimer har alltid levt i fredlig samexistens i Senegal. Kyrkan vill stödja religionsdialog och hjälpa de unga att komma överens också i framtiden.
– Under vår kartläggning frågade vi ungdomarna vad kyrkan kunde göra för att underlätta deras vardag. Några av dem svarade att de vuxna i församlingarna till exempel kunde tala med skolpersonalen om det förekommer problem eller diskriminering på grund av religion. I vår avdelning håller vi på att fundera hur ett sådant stöd kunde se ut i framtiden. Diskussioner om religionsfrihet och religionsdialog kunde också intressera ungdomarna i skriftskolan och på olika läger.
Vila i bönen
”Senegaleser verkar inte ha så stor skillnad mellan fritid och arbete. För det största muslimska brödraskapet här, Tidjan, är arbete väldigt viktigt ur religiös synvinkel. Många kristna arbetar också mycket och jag funderar ibland när prästerna hinner vila. Det samma gäller nog oss finländare. Bibeln är full av texter som handlar om vikten av att vila: ’När han hade skilts från dem gick han upp på berget för att be.’ (Mark. 6:46) Strax innan detta hade Jesus bett lärjungarna åka i förväg över sjön och själv skickat hem folket – kanske för att de också skulle kunna vila? Vi behöver måna om vår egen och andras vila, till exempel genom bön, skriver Anna-Lena Särs i sitt senaste nyhetsbrev.
Anna-Lena Särs är teologie magister och ämneslärare i religion. Sommaren 2014 flyttade hon till Senegal för att utveckla barn- och ungdomsverksamheten inom Senegals lutherska kyrka. Hösten 2016 inledde hon sin andra arbetsperiod som rådgivare för avdelningen för kristen fostran. Hon ingår i ett litet team på tre personer som koordinerar den lutherska kyrkans arbete bland barn och unga.
Visste du att? Anna-Lena bodde i Senegal tills hon var sex år och återvände som 13-åring, då föräldrarna Asta och Göran Särs var utsända av Finska Missionssällskapet.
