”Oron är stor för de människor som inte kunnat fly från sina hem undan bomber och artillerield, strider och ockupation. De är i en ytterst sårbar situation”, konstaterar Timo Frilander.
Finska Missionssällskapet sände Frilander till Ukraina för en period på två veckor för att kartlägga hjälpbehovet och potentiella samarbetspartner för Lutherska världsförbundet. Även vår medarbetare Sylvia Raulo deltog i arbetet. Hon har jobbat ett par månader i Ukraina och dess grannländer. Frilander och Raulo besökte Kiev, Lviv och området kring Tjernihiv, och återvände till Finland den 18 juni.
Med på resan var även Pavlo Shvarts, biskop vid Ukrainas lutherska kyrka, liksom anställda från Lutherska världsförbundet. Lutherska världsförbundet rekognoserade för det hjälparbete som de planerar att starta inom kort.
En bomb tog med sig väggen
En åldring är fast i krigets Ukraina, om hon saknar pengar, bil och släktingar som kan hjälpa henne att fly. Vården av en make eller annan närstående, som är i ännu sämre skick, kan också hålla kvar henne i hemmet.
”I byn Kyivska i norra Ukraina visade en äldre dam sitt hem för mig. Lägenheten var svårt skadad i artillerield. Balkongen, halva väggen och delar av taket var borta. Grannarna hade hjälpt henne reparera skadorna med plast. Vintertid kan kölden i området vara hård, livet kan vara mycket tufft, säger Frilander.
Enligt hans bedömning kommer huset, som i finländska ögon ser fallfärdigt ut, troligtvis repareras. Med goda grannars hjälp försöker invånarna hanka sig fram med sin lilla pension medan priserna blir allt högre.
”Den gamla kvinnan klagade inte och bad inte om något. Tvärtom skulle hon ha velat bjuda mig på bröd som hon hämtat från stadens hjälpstation.”
Mitt i kriget är utöver åldringarna till exempel de funktionshindrade och barnen i en besvärlig situation. Enligt Frilander är troligen också romerna i en svår sits.
”Ingen verkar veta var de är nu. De har bott i områden där hårda strider pågåtts.”
Minor är ett hot mot barnens lekar
Frilander besökte bland annat staden Tjernihiv i norra Ukraina. Staden ligger invid gränsen till Belarus, vid en landsväg där Rysslands trupper började sitt anfall mot Ukraina.
Under en månads tid besköt Rysslands trupper staden och omringade den. Invånarna gömde sig i skrymslen och källare. Av de 300 000 människor som bodde i staden lyckades 100 000 fly.
Många lärare, sjukskötare och andra professionella flydde området. I början av april fördrevs de ryska trupperna. Trots det har skolbarnen ingen avkopplande semester att se fram emot.
”Det finns mycket landminor och stridsvagnsminor i området, och man kan inte röra sig i skog och natur. De barn som har ledigt just nu har inte nödvändigtvis något vettigt att göra. Nu skulle det finnas beställning på meningsfull sysselsättning för barn i en trygg miljö, exempelvis sommarläger.
Skolorna börjar den 1 september – om de börjar,
”Skolorna är viktiga med tanke på det psykosociala stödet, men situationen är väldigt svår just nu. Många skolor är förstörda och skadade, eller har förvandlats till flyktingboenden. Klasstorlekarna kommer att bli större, och distansstudier är en möjlig lösning. För barns välmående skulle det vara viktigt att skolgången sker på plats i skolan och inte på distans.”
”Människor hjälper varandra”
Enligt Frilander har Ukraina som land, liksom folket resiliens, med andra ord flexibilitet och förmåga att klara av svåra situationer. En fungerande förvaltning och de många medborgarorganisationerna underlättar. Här finns professionella samarbetspartner för hjälparbete. Frilander anser att det är viktigt att koordinera hjälpen: det lönar sig att undvika dubbelarbete.
”Samhörighetskänslan verkar vara stark i Ukraina och människor hjälper varandra. Jag fick höra att sammanhållningen aldrig varit så bra i Ukraina som den är nu”, kostaterar Frilander.
Sylvia Raulo listar kritiska hjälpbehov: reparationer av skolor och hem, ekonomiskt och psykosocialt stöd. Det psykosociala stödet kunde bestå av olika slags verksamhet, allt från barnläger till gemensamma talkon. Sylvia anser att grannhjälp och samhörighet är guld värda i den rådande situationen.
Psykosocialt stöd innebär att man bygger en trygg miljö, säkrar att människor känner sig psykiskt och fysiskt trygga, att man gör saker tillsammans och får stöd av andra i samma situation.
Nödhjälp för flyktingar
Finska Missionssällskapet beslöt i juni att ge ytterligare 75 000 euro till hjälparbete. Pengarna används till att stöda flyktingarbete i Ukraina och dess grannländer genom lokala kyrkor och Lutherska världsförbundet.
Sällskapet beviljade redan tidigare 50 000 euro till hjälparbete i första hand i Polen och Slovakien. Lutherska världsförbundet och lokala kyrkor såg till att hjälpen kom fram. Den viktigaste stödet Missionssällskapet bidragit med är sakkunnighjälp i krisområdena. Våra anställda har stött planeringen och koordineringen av hjälpen på plats.
Text Marjatta Kosonen
