Edward Ndong är ansvarsperson för undervisningen på modersmålet och har jobbat med förskoleundervisning i över tjugo år. Han har sett utvecklingen inom utbildningssektorn i Senegal.
”Förskolorna är inte lagstadgade i Senegal, men i den mån de finns är de underställda statens undervisningsprogram. På landsbygden är förskolorna sällsynta”.
I byn Ndouff är det vanligt att barnen får gå i förskola innan de börjar skolan. Grundskolans rektor, Adama Ndour, har hunnit jobba 15 år i Ndoff och sett förskoleundervisningens positiva effekter på barns inlärning.
”De barn som inleder sin skolgång efter att ha gått i förskola har ett helt annat utgångsläge än andra barn. De har redan lärt sig lite om vad skolgång går ut på och fått vara i en miljö där de genom lek lärt sig nya saker. I allmänhet är de bland de duktigaste i sin klass.”
I området talar man sereer, som också är hemspråket för många barn i skolan. Att få gå i förskola på sitt eget språk hjälper barnen att gestalta sammanhang och underlättar inlärningen då de får bekanta sig med skolvärlden på modersmålet. Detta underlättar övergången till grundskolan, som i Senegal fortfarande huvudsakligen är franskspråkig.
I Ndouff är barnen lyckligt lottade, eftersom byn ligger i ett av de sex pilotområden inom vilka staten från 2018 arbetat med projektet Utbildning för alla. Inom ramen för projektet har man börjat undervisa på modersmålet också i grundskolan. Tack vare projektet och förskoleundervisningen på modersmålet lär sig eleverna i skolan i Ndouff nu bättre och snabbare att läsa och skriva.
”I grundskolan i Ndouff kan barnen gå de tre första åren i skola på sereer, innan franskan tar vid. Vi har goda erfarenheter av undervisning på eget språk och är glada för att undervisning på modersmålet får mer fotfäste i Senegal. Det underlättar inlärningen av både det egna språket och franska”, berättar Ndour.
Föräldrarna värdesätter förskolan
Även barnen och deras föräldrar är nöjda. Djické Diouma Dioufs 11-åriga dotter Khady går nu i tredje klass och har gått i förskola.
”När jag förstod vikten av förundervisning, ville jag genast ansöka om en förskoleplats för min dotter. Jag har märkt att barnen får bättre självförtroende och beredskap för skollivet”, konstaterar Diouf.
Detta bekräftas även av Abdoul Aziz Thiam, vars 6-åriga dotter Awa går i förskolan som bäst.
”Förskola på eget språk ger helt andra färdigheter för inlärningen. I förskolan är lärarna mycket bra på pedagogik och de barn som har gått i förskolan avbryter sällan sin skolgång.”
Tyvärr finns det inte plats i förskolan för alla barn i nuläget, då utrymmenas kapacitet kommer emot. I Senegal får maximalt 36 barn vara i samma klassrum, även det är enligt Edward Ndong i mesta laget. Utvecklingen går ändå i rätt riktning och såväl projektarbetarna som skolans personal gläds åt det långvariga samarbetet.
Text och bilder: Hannele Tulkki-Williams
***Stöds med Finlands utvecklingssamarbete***
Tilläggsinformation:
- I Senegal börjar de flesta barn skolan, men bara 60 procent av eleverna går ut grundskolans nionde klass (Unesco 2019). En viktig orsak till att de inte lär sig är att de inte förstår undervisningsspråket. Endast cirka hälften av de vuxna kan läsa. I Senegal talas det 38 språk, men landets officiella språk är franska.
- Landets befolkning på mer än 16 miljoner är mycket ung: 40 procent av befolkningen är under 15 år.
- Senegals lutherska kyrka har arbetat med förskolutbildning på eget språk under en lång tid. Finska Missionssällskapet stöder arbetet. För närvarande är förskolorna 22 till antalet och årligen får cirka 800 barn får ta del av förskoleundervisningen. Därtill utbildas bysamfund och föräldrar i vikten av barns skolgång och rättigheter. Man förbättrar också funktionshindrade barns möjligheter att gå i skolan.
- Kyrkan har utfört påverkansarbete gentemot staten för att införa undervisning på modersmålet även i statliga skolor. Utbildningsministeriets tjänstemän har bekantat sig med kyrkans förskolor och tagit del av deras undervisningsmaterial.
