Tre månader efter att hon återvänt till Finland beskriver Hanna Oja-Nisula sitt tillstånd som lite förvirrat. Hon vill egentligen inte tänka på Tanzania, för saknaden är så stor. Det känns bra att få bo hemma, fast hon ibland förundras över hur mycket nära vänners och släktingars liv gått framåt under de senaste tio åren.
”Jag hade överhuvudtaget inte tänkt att jag skulle vara ”ute” när det gäller vad som är på gång i Finland”, säger Oja-Nisula.
Ändå överraskade vissa kulturella drag henne.
Största skillnaden märktes på arbetsplatsen. Genast efter hemkomsten i januari började Oja-Nisula sitt nya jobb vid Kalajoen kristillinen opisto. Det blev snart uppenbart att varje möte måste skrivas in i kalendern, och har man kommit överens om något så gäller det.
1. Tidsuppfattningen
En kollega berättade på lunchen om en utflykt där busschauffören ringde och meddelade att han blir tio minuter försenad. Oja-Nisula brast i gråt.
”Den tidsuppfattningen var så obegriplig.”
Som tur har många av Oja-Nisulas nuvarande arbetskompisar besökt Tanzania och är bekanta med de kulturella skillnaderna. Vid behov kan hon ge utlopp för sin vilsenhet.
2. Att skilja mellan arbete och fritid
En annan sak gällande arbetskulturen som hon reagerade på var att arbete och fritid hålls starkt i sär. I Tanzania går jobb och fritid in i varandra, och man vistas i kyrkan också i samband med olika hobbyn.
”Det man gör är mera flytande och inte så fastslaget som det är här”, beskriver Oja-Nisula.
Som exempel på något som känns främmande nämner hon e-postprogrammets funktion som föreslår att man schemalägger ett meddelande som man skrivit på kvällen så att det skickas först på morgonen därpå. Hon är så van vid att arbete och fritid smälter ihop.
3. Förhållningssättet gentemot främlingar
Oja-Nisula märkte en stor skillnad i kommunikationen mellan människor. I Tanzania är det mer regel än undantag att man talar med främmande människor.
”I Finland blir många besvärade av att man hälsar på dem. Jag vill ändå fortsätta prata med människor jag inte känner”, säger Oja-Nisula.
I Finland finns det som tur också mycket sådant som känns bekant och tryggt: man får bo under samma tak med sin make, vara nära familjen och andra närstående, och butikerna har stort utbud.
”Matbutikerna har sallader och det är lätt att slänga ihop en egen sallad, till skillnad hur det är i Tanzania”, berättar Oja-Nisula.
Det finns drag i den tanzaniska kulturen som Oja-Nisula vill behålla. Ett av dem är inställningen till tro. Det är inget man tiger om, utan alla kristna är var och när som helst beredda att be för någon annan.
”Tron är en naturlig del av det dagliga livet. Jag hoppas att det ska vara så i mitt liv även här.”
Text och foto: Virve Rissanen
