Det finns uppskattningsvis mer än 3 miljoner döva eller hörselskadade personer i Etiopien. Största delen av dem är barn och unga i skolåldern.
Endast 15 procent av dem har tillgång till grundläggande utbildning. De främsta orsakerna är negativa attityder till att utbilda döva och bristande kunskap. Utmaningarna är många: bristen på lärare som behärskar teckenspråk, avsaknaden av undervisningsmaterial som lämpar sig för döva samt behovet att utveckla det etiopiska teckenspråket.
I Hosaina dövskola, grundad 1981, kan man studera från förskola till tolfte klass. Skolan har 220 elever och de kommer från olika delar av Etiopien. Eleverna erbjuds logi, kost och hälsovård. Förutom i de teoretiska ämnen som ingår i den statliga läroplanen kan man få undervisning i frisör och barberaryrket, trä- och metallarbete, sömnad och broderi, huslig ekonomi och datoranvändning. Hosainas högstadium tjänar som modell för dövutbildningen i Etiopien.
Årligen söker 150–200 barn till Hosaina dövskola, men endast cirka tio procent kan tas emot eftersom lokalerna inte rymmer flera elever.
En elfte klass som förbereder för högskolestudier startades hösten 2016, och en tolfte klass året därpå. Skolan får i detta nu stöd förutom från etiopiska staten även från Finska Missionssällskapet, Svenska kyrkan och den tyska organisationen CBM.
Skolan fungerar även som utbildningscentrum för teckenspråk där man utbildar lärare, rektorer, tjänstemän inom undervisningsbranschen, teckenspråkstolkar samt elever med nedsatt hörsel och deras föräldrar.
Birhane älskar att bo på internat
Birhane går i femte klassen. Hon kommer från norra Etiopien. På grund av coronan tillbringade Birhane många månader hemma med sin familj. Hon städade och lagade mat. Birhanes familjemedlemmar kan bara lite teckenspråk och därför kunde Birhane inte prata ordentligt med någon. Hon har försökt
lära familjemedlemmarna lite tecken, men de är ofta tysta. Birhane var så glad då hon fick komma tillbaka till skolan. Mest av allt saknade hon studierna. Birhane älskar att bo på internat. Hon tycker om att bo tillsammans med de andra flickorna, att prata och dela med sig av saker och ting. Birhane tycker om handarbete och idrott. Hennes favoritämnen i skolan är matematik och amhara.
Hannas favoritämne är biologi
Hanna är en flicka från södra Etiopien som går i sjätte klassen. Då Hanna under coronapandemin bodde hemma hjälpte också hon sin familj med hemarbete. Hon städade, lagade mat och gräddade injera-plättar, en typisk etiopisk maträtt. Hanna har en döv syster som kan teckenspråk. Också mamman behärskar några tecken. Ändå upplevde hon det som tungt att vara hemma länge, utan att veta hur coronan skulle påverka livet och återkomsten till skolan. Speciellt saknade Hanna studierna och sina vänner i skolan. Hennes favoritämne är biologi. Hon bor på internat i ett rum med åtta flickor. Flickorna är trevliga och tillsammans delar de mycket.
Bedilu kom in på ett tekniskt institut
Bedilu Syoum föddes i en fattig familj i Addis Abeba. Eftersom han är döv, ansågs han vara en börda för sin familj. Han kunde inte börja i en lokal skola eftersom de inte tar emot döva barn. Livet kändes svårt och eländigt. En dag fick Bedilus pappa höra om att det finns en skola och ett internat för hörselskadade barn – Mekane Yesus-kyrkans dövskola i Hosaina. Så här berättar Bedilu själv.
– Jag var så lycklig! Jag träffade många hörselskadade och förstod att jag inte är ensam om att ha nedsatt hörsel. Mitt liv förändrades radikalt då jag började i dövskolan. Skolan erbjöd mig logi, mat, arbetsmaterial, hygienartiklar och hälsovård. Förutom att undervisningen är på teckenspråk stöds hörselskadades inlärning också på många andra sätt. Allt detta hjälpte mig att göra framsteg. Att skolan erbjuder både teoretisk utbildning och yrkesutbildning sporrade mig. Efter tionde klass kom jag in på ett tekniskt institut. Där hade jag stor nytta av den goda grundutbildning som dövskolan i Hosaina gett mig.
– Efter examen fick jag jobb i ett möbelföretag. Nu är jag gift och pappa till två barn. Min fru är hörande och arbetar i ett småföretag. Jag har ett eget tegelhus och planerar öppna en egen verkstad inom två år. Jag är tacksam för alla som har bidragit till min framgång.
Bli fadder för Barnens BankArtikeln har ingått i tidningen Mission, som är gratis och kan beställas här.
