I Senegal är skolspråket franska. Men i Senegals lutherska kyrkas förskoleklass lär man sig att läsa på sitt modersmål. Bilden är från en ABC-bok på serere. Bild: Pirre Saario.
Finland ses ute i världen som ett skolgångens modelland. Det är på många punkter helt sant. I Finland får man utbildning av hög kvalitet från förskola till universitet. Vi har läroplikt och eleverna lär sig de färdigheter de behöver för resten av livet, allt från läsning till matematik. Så är det inte överallt i världen.
Inte ens grundfärdigheter undervisas
Tidigare var man i internationella sammanhang oroliga för att barn inte får gå i skolan i alla länder. Nuförtiden är man i samma sammanhang oroliga för att stora delar av världens barn som går i skolan inte får lära sig ens de mest behövliga grundfärdigheterna i de skolor de går i. Det är således fullt möjligt att barnen inte ens lär sig läsa eller skriva enkla meningar. Detta fenomen har kallats den globala inlärningskrisen.
Vad beror krisen på? Det är en invecklad historia, som har många orsaker beroende på kontext. Det kan t.ex. vara så att undervisningens nivå inte är god eller att undervisningsmaterialet inte är av tillräckligt bra kvalitet.
I många länder beror det också på undervisningsspråket. Man har gjort en uppskattning som säger att 40 % av världens barn går i skola på ett språk som de inte talar eller förstår. I många länder finns ett officiellt språk som också är undervisningsspråket.
Eget språk vid sidan av det officiella
I en del länder finns det många folkgrupper som inte talar landets officiella språk. Det officiella språket kan vara en kvarleva från kolonialtiden. Om ett barn som inte talar det officiella språket sätts på skolbänken och försöker lära sig läsa och skriva, är det stor risk att han eller hon redan från början blir efter i inlärningen. På detta följer lätt att halka av hela undervisningen.
Undersökningar visar tydligt att barn lär sig bäst på sitt eget modersmål. Undervisningen borde alltså arrangeras så, att undervisningsspråk och -material skulle vara på barnets eget språk när skolgången börjar, och sedan skulle det officiella språket succesivt införas under de kommande skolåren. På så sätt skulle barnet lära sig också det officiella språket, och få färdigheter inför eventuella universitetsstudier.
Stöd även för barn med specialbehov
Hur skulle Finland, som skolundervisningens förlovade land, kunna påverka inlärningskrisen positivt? Man gör redan mycket gott arbete runt om i världen.
Finska Missionssällskapet drar sitt strå till stacken genom att bl.a. arbeta för språkliga rättigheter och för att barn skulle få använda sitt modersmål som inlärningsspråk i olika länder. Missionssällskapet arbetar också för barn med specialbehov, t.ex. för att döva barn skulle få undervisning på teckenspråk.
Det är dock helt klart att mycket ännu behöver göras. Finland borde allt starkare betona vikten av att kvalitativt högtstående undervisning skulle bli vardag för allt fler. Därför arbetar Finska Missionssällskapet tillsammans med andra organisationer på att påverka partierna inför riksdagsvalet så att utbildning skulle bli en av biståndspolitikens viktigaste frågor under den kommande perioden. Det lönar sig att satsa på utbildning. Utbildning är en av grundförutsättningarna för ett fungerande och hållbart samhällsbygge.
Du kan läsa det här. Förhoppningsvis kan de också läsa detta i framtiden.
Jarkko-Pekka Kärkkäinen
Sakkunnig i människorättsfrågor, Finska Missionssällskapet
Organisationerna har publicerat ett gemensamt ställningstagande, ur vilket det framgår konkreta förslag till hur Finland allt tydligare skulle kunna stöda god utbildning runt om i världen. Förutom Finska Missionssällskapet är följande organisationer med: Fingo, Interpedia, Kyrkans Utlandshjälp, Lärare utan gränser, Rädda Barnen, Seed, Finlands Flyktinghjälp, Finlands FN-förbund, Finlands Studentkårers Förbund, Finland-Kenya Föreningen, UNICEF och Samverkan inom funktionsnedsättning rf .
