Då Finska Missionssällskapet firar sin 145. födelsedag 19.1.2004, är dess årstema ”Fred åt alla” synnerligen aktuellt. Under sin långa historia har sällskapet arbetat i många oroshärdar: i det nuvarande Namibia, kejsartidens Kina, Israel och de palestinska områdena, i Zaire, Angola, Colombia, Venezuela, Nepal och Pakistan.
I år fokuserar FMS speciellt på Mellanöstern, där verksamheten har pågått i 80 år. är Startskottet för detta jubileum är den gripande fotoutställningenBarn i det Heliga landet på Missionsmuseet i Helsingfors. Utställningen handlar om de första tiderna i ”Jerusalems finska skola”, då judiska invandrarbarn fick ett hem hos finska missionärer i Jerusalem.
Intresse för den judiska befolkningen
Sällskapets arbete bland judar är emellertid betydligt äldre än åttio år. Redan på 1800-talet ville många kristna i Finland göra något konkret för den judiska befolkningen i vårt land. På 1870-talet öppnades den första skolan för judiska barn. Finska Missionssällskapet stödde två sådana skolor, vilka hade upp till trettio elever.
Hösten 1912 reste pastor Arnold Schalin med hustru och diakonissan Ester Juvelius (faster till ärkebiskop Mikko Juva) till Czernowitz i Österrike-Ungern. De delade ut biblar, besökte sjuka, öppnade en läsesal och ett litet bibliotek samt stödde mindre bemedlade judar. Första världskriget satte punkt för denna verksamhet. På hemmafronten fortsatte Finska Missionssällskapet arbetet bland judar som fått politisk asyl i Finland.
Då allt flera judar emigrerade till det dåvarande Palestina, startade missionsorganisationerna verksamhet också i det Heliga landet. Den första FMS-missionären, pastor Aapeli Saarisalo, reste till Palestina år 1924. Saarisalo blev senare professor i österländsk litteratur vid Helsingfors universitet och en internationellt erkänd expert på arkeologiska utgrävningar.
I två års tid delade Saarisalo ut religiös litteratur och knöt personliga kontakter. Det var inte tillåtet att predika offentligt. Han ville också hålla kontakt med den arabiska befolkningen, men det visade sig vara omöjligt för en och samma man att starta ett arbete bland både judar och araber.
Mirjam kom i en kappsäck
År 1932 skrev en ung teologiemagister, Aili Havas in sig vid Jerusalems hebreiska universitet, studerade hebreiska och litteratur och knöt kontakter med både lärare och studiekamrater. Hennes lovande akademiska bana bröts då hela hennes avhandlingsmaterial förstördes i en brand i Jerusalem. År 1973 promoverades Aili Havas som den första kvinnan till hedersdoktor i teologi vid Helsingfors universitet.
Havas grundade år 1940 med sina kolleger ett hem för invandrarbarn, som antingen var föräldralösa eller vilkas föräldrar varken hade bostad eller arbete. Eva, Ami och Mirjam var de första som kom till hemmet. Eva hade flytt med sin mor från Tyskland, Ami var det enda barnet som räddats från Berlins judiska barnhem. Mirjam, några veckor gammal, kom till hemmet i en kappsäck.
För att trygga barnens undervisning grundade man fem år senare ”Jerusalems finska skola”, där undervisningen gick på hebreiska. Aili Havas hade redan hållit skola i sitt hem med fyra elever. Den ”riktiga skolan” startade i en gammal barack, som använts av engelska armen. År 1958 hade skolan 47 barn i åldern 3-15. Senare fick den en ny byggnad, Shalhevetjah, Herrens låga, numera Finska Missionssällskapets arbetscentrum.
Missionärerna var måna om att de judiska barnen bevarade kontakten med sitt eget folk. Grafikern och diakonissan Anita Sarlin är en av dem som arbetat i skolan och en av eleverna är den nu berömda israeliska sångartisten Riki Gal.
Fredsfostran i sårbar miljö
Efter år 1968 var internatverksamhet bland judiska barn inte längre tillåten enligt israelisk lagstiftning. Flera kristna arabfamiljer tog då kontakt med FMS och frågade om deras barn kunde bli intagna i skolan. Internatet för arabbarn fungerade fram till år 1976. Undervisningen följde statens läroplan på hebreiska, Då kan eleverna fortsätta vid universitetet om de vill.
Merparten av de kristna i Israel och på de palestinska områdena är araber. De har en lång historia i Mellanöstern och var kristna långt före islam föddes på 600-talet. I blodbaden mellan druser, kristna och muslimer på 1800-talet blev många kristna barn föräldralösa. Tysken Ludwig Schneller grundade barnhem i Jerusalem, Amman och Nasaret. Han startade också skolor där eleverna lärde sig ett yrke. Ättlingarna till dessa barn bildade senare en självständig kyrka, den evangelisk-lutherska kyrkan i Jordanien. Kyrkans nuvarande biskop, Munib Younan har utbildats till präst i Finland.
Fyra av de fem församlingarna som bildar den evangelisk-lutherska kyrkan i Jordanien finns på Västbanken. Biskopssätet finns i Jerusalem.
Den lutherska kyrkan är liten men aktiv. Kyrkans skolor har ca 2 000 elever och satsar aktivt på fredsfostran i sårbar miljö. Men det fortsatta våldet försvårar arbetet. Av eleverna är ungefär 35 procent muslimer. En sjättedel av de kristna palestinska barnen går i dessa skolor. FMS stöder dem via fadderprogram i Ramallah, Beit Jala, Betlehem, Beit Sahour och Jerusalem och också genom daghemsverksamhet. FMS har gjort 170 fadderavtal som omfattar också de messianska judarnas skola Makor HaTikva i Jerusalem.
Åldringshem, litteratur och gästarbetare
Sedan år 1976 har FMS varit engagerat i åldringshemmet Ebenezer i Haifa. Hemmet grundades för kristna judiska åldringar. Där bor fortfarande personer som överlevt koncentrationslägren. Bland åldringarna finns också några kristna araber.
Tillsammans med lokal stödorganisation för åldringar och Ramallah församling hjälper FMS arabiska åldringar som behöver hemhjälp, hälsovårdstjänster och måltidsservice.
FMS har även en medarbetare, teol. mag. Lilian Lindén i Casparicentret, ett teologiska studie- och utbildningscenter i Jerusalem. Centrets forskning fokuserar speciellt på kristendomens judiska rötter och de kristna judarnas roll i kyrkans historia, allt sedan urkyrkans tid. Centret publicerar vetenskaplig litteratur och arrangerar teologisk utbildning även för utlänningar.
Från Shalhevetjah distribueras biblar på olika språk och annan kristen litteratur i nära samarbete med Bibelsällskapet i Israel och Bibelsällskapet i Palestina. I centret samlas också en församling som består av kinesiska gästarbetare. FMS arbetar också bland thailändska gästarbetare. Dessa arbetsformer är möjliga eftersom sällskapet har missionärer i landet med arbetserfarenhet från Thailand och Fjärran Östern, pastor Carola Salo-Back.
