Under sommaren 2009 har uppskattningsvis 2,2 miljoner människor flytt undan striderna i nordvästra provinsen och stamområdena i Pakistan. Även om landets regering som bäst öppnar vägarna till Swatdalen och på så vis förbereder flyktingarnas återflyttning är många frågor ännu öppna. Hjälp behövs fortfarande.
Enligt uppgifter från Finska Missionssällskapets samarbetspartner Church World Service anländer fortfarande flyktingar från stridsområdena till Swab och Mardan med omnejd som anses vara relativt lugna.
De människor som nu anländer har av en eller annan orsak blivit fast på krigsområdena och deras situation är utan undantag mycket svår. De lider av traumasymptom och behovet av mat och basförnödenheter är enormt.
Säkerhetsläget i nordvästra Pakistan är fortfarande osäkert, och det finns inga garantier för att flyktingarnas återflyttning lyckas. När striderna började i maj 2009 höll befolkningen i den bördiga Swatdalen på att göra sig klar för skörd. Skörden blev inte bärgad och nu väntas återflyttarna av förstörda åkrar och ödelagda hem.
Också basstrukturerna för en god vardag, t.ex. trafikförbindelser, sjukhus och skolor, har försvunnit. Dessutom har den misslyckade skörden lett till skuldsättning för många jordbrukarfamiljer.
Jordbrukarna i Swatdalen tar regelbundet lån, som betalas tillbaka med inkomsterna av försäljningen av jordbruksprodukter. Störningar i detta kretslopp gör framtiden ännu osäkrare. Eftersom en återflyttning till hemtrakterna under rådande förhållanden inte just ger löfte om någon förbättring i situationen, överväger många familjer att skjuta upp flyttningen på en osäker framtid.
Regnperioden för med sig sjukdomar
Den förestående monsunperioden förvärrar ytterligare flyktingfamiljernas besvärliga situation. De svåra väderleksförhållandena får människorna att hålla sig inomhus, vilket på grund av de knappa och trånga förhållandena ytterligare ökar den psykiska belastningen. Smittsamma sjukdomar som sprids via vattnet, som t.ex. kolera och malaria, ökar även under normala förhållanden när regnen kommer.
Eftersom flyktingarna redan har nedsatt motståndskraft, förutspår Church World Service och de andra biståndsorganisationerna på katastrofområdet att de smittsamma sjukdomarna kommer att öka explosionsartat.
Även poliosituationen bedöms bli värre, eftersom vaccineringarna av barn har avbrutits på krigsområdena.
Människor som bor i tillfälliga inkvarteringar och läger behöver förutom mathjälp nödvändigt även vatten, hygienprodukter samt hälsovårdstjänster. Situationen för kvinnor och barn är särskilt svår och därför behövs hälsovård i synnerhet för deras behov på området.
Genom utbildning och arbete tillbaka till ett normalt liv
För att flyktingarna i nordvästra Pakistan ska kunna återgå till ett normalt liv behövs utbildning och arbetsmöjligheter. Dessa element ingår i det katastrofarbetsprojekt som sällskapets samarbetspartner Church World Service driver i Pakistan.
Det pågående projektet stöder en så störningsfri skolgång som möjligt för flickor och pojkar som lever som flyktingar. Projektet fokuserar vidare på problemet med jordbrukarnas skuldsättning med hjälp av yrkesinriktad tilläggsutbildning och de alternativa inkomstmöjligheter som öppnar sig via den. Målet är att underlätta kvinnornas tunga börda genom såväl yrkesutbildning som hälsovård och kamratgrupper.
Finska Missionssällskapets katastrofarbete behöver mer stöd för att stödja flyktingarna inom Pakistan via Church World Service. För närvarande överskrider behovet av hjälp klart de resurser biståndsorganisationerna i området förfogar över.
