Riktningen är klar. Kristendomen har inte på länge varit en religion för den medelålders vite mannen, utan en typisk kristen är numera snarare en hiv-positiv ensamförsörjande kvinna från något afrikanskt land. I december rapporterades att antalet missionärer minskar. Hur ser framtiden ut för missionen?
Finska Missionssällskapets verksamhetsledare Rolf Steffansson och Kati Kemppainen, ledande sakkunnig i missiologi, reflekterade kring missionens framtid. Tre frågor kom upp till ytan.
1. En förskjutning i kristendomens tyngdpunkt
Redan år 2004 skrev Risto A. Ahonen, docent i missionsteologi vid Helsingfors universitet och Finska Missionssällskapets missionsteolog, i Helsingin Sanomat att kristendomens tyngdpunkt har förflyttats till syd. Detta innebär att det till exempel i Afrika finns proportionerligt sett flera kristna än i Europa. Enligt Kati Kemppainen fortsätter denna utveckling eftersom det bor många kristna i länder med stor populationstillväxt.
”Statistikföringen är besvärlig eftersom människorna ofta besöker många olika kyrkor”, påpekar Kemppainen.
Enligt Kemppainen är det viktigt att gå med på att föra en dialog och inte komma till u-länderna med sina egna agendor.
I Missionssällskapets arbete syns förskjutningen av kristendomens tyngdpunkt på så vis att de kyrkor som vi har stött i många årtionden har växt till sig till starka aktörer. Enligt Rolf Steffansson medför det att missionsarbetet måste betraktas på ett nytt sätt.
”Kyrkorna behöver inte utländska arbetstagare som säger vad som ska göras”, säger Steffansson.
Redan nu stöder vi lokalanställda på verksamhetsområdena. Under år 2020 arbetade 1100 personer för Missionssällskapet, varav endast 70 var finländska utlandsanställda.
2. Krympande utrymme för det civila samhället
Människorättssituationen har försämrats i många länder, vilket påverkar även organisationers och kyrkors verksamhet. Pandemin försämrade människorättssituationen i hela världen, berättar Amnesty i sin årsrapport.
”Detta gör att kyrkorna försätts i en situation där de förväntas frimodigt argumentera mot det försämrade läget och skrida till aktion”, säger Kati Kemppainen.
Enligt Rolf Steffansson talar man redan ställvis om en ny slags värld där det inte alls är säkert att försvarandet av de mänskliga rättigheterna fortsätter vara en viktig värdering. I praktiken kan landets försämrade situation återspeglas exempelvis i att organisationer avslås arbetstillstånd och visum.
Missionsarbete kan påverka de mänskliga rättigheterna genom att stödja kyrkor i utvecklingsländer.
”Vi ser hur det kristna budskapet i sig självt kommer med hopp och förändringskraft. Då det gäller våra samarbetskyrkor funderar vi om det finns en risk att vissa grupper lämnas utanför. Har etniska minoriteter och funktionshindrade tillträde till kyrkan, har kvinnor och flickor samma möjligheter som män och pojkar”, berättar Steffansson.
3. Miljöflyktingar
I slutet av år 2020 fanns det, enligt FN:s flyktingorgan UNHCR, över 82 miljoner människor i världen som tvingats lämna sina hem. Det är fler än någonsin tidigare. I framtiden ökar flyktingmängden då klimatförändringen gör många områden obeboeliga. Flyttrörelsen påverkar både samhällen och kyrkor.
”När folk vandrar, vandrar även religionerna med dem. Detta syns också i Finland”, säger Kati Kemppainen.
Enligt Rolf Steffansson kommer temat upp ofta då Missionssällskapet diskuterar med sina samarbetskyrkor och andra samarbetspartner i fattiga länder. Fattigdomen ökar, utkomstmöjligheterna förändras och man måste anpassa sig till nya extrema väderfenomen.
”Vi vill medverka till att det överallt reserveras tillräckligt med pengar till att möta denna utmaning. Klimatförändringen är för våra samarbetspartner en fråga om liv och död”, säger Steffansson.
Text Virve Rissanen
Denna artikel baserar sig på två podcaster. Rolf Steffansson talade om Finska Missionssällskapets framtidsutsikter och Kati Kemppainen om kristendomen och missionens framtid i Missionssällskapets podcast-serie Kirkko maailmalla.
