Hoppa till huvudinnehåll Hoppa till sidfot

Kyrkan i Namibia behöver präster: ”De senaste fem åren har ingen blivit prästvigd”

Johannes Haufiku, generalsekreterare i den evangelisk-lutherska kyrkan i Namibia, hoppas att kyrkan snart får en ny biskop och flera utbildade präster. Många av kyrkans ledare har dött i corona.

”När finländare kommer hit, kommer de hem. Det här är också deras kyrka”, säger generalsekreterare Johannes Haufiku, och syftar på stöd som finländare gett både i missionsarbetet och i landets självständighetsprocess. Foto: Virve Rissanen.

Kan du nämna tre saker i er kyrka som du är tacksam för?

Vi har en stark tro, hopp och mod. Vi gör ett gott diakoniarbete. Jag är stolt över hur vi hjälper varandra, både inom kyrkan och i samhället i stort. Som ett tredje tacksamhetsämne måste jag nämna stärkandet av kyrkans strukturer: vi har just skrivit en femårsplan. Det var min första uppgift som generalsekreterare.

Kan du nämna tre utmaningar som kyrkan står inför just nu?

Under de senaste fem åren har ingen blivit prästvigd. Det går inte bra för kyrkan utan en fungerande prästutbildning. Vi delar på det teologiska seminariet Paulinum i Windhoek med en annan luthersk kyrka, men det finns utmaningar i att täcka alla kostnader. Enligt mig borde läroplanen även innehålla ledarskapsutbildning.

Den andra utmaningen är att många av kyrkans ledare har dött i corona, och nu lever vi i ett slags ledarskapsvakuum. Vår kyrka har inte ens en biskop, men det är meningen att en ny ska väljas år 2025.

Den tredje utmaningen är våld i närrelationer. Jag skrev min avhandling om våld i ambokulturen, och idag erbjuder jag parterapi vid sidan av mitt arbete. Ibland jobbar jag fram till klockan tio på kvällen. Patriarkatet är ett farligt system, och här är det en realitet.

Hur utför ni missionsarbete?

I västra Namibia har vi lokala missionärer. Det har vi också i mitt eget östra stift bland sanfolket. Missionärerna predikar och håller konfirmandundervisning. De kan också döpa sjuka, men andra dop förrättas av en namibisk missionspräst. Ifjol döptes över 200 människor.

Vid vår årliga missionsfest samlar vi in pengar och kläder som vi delar ut till behövande. Särskilt de äldre medlemmarna är aktiva  vid diakoni- och missionsevenemang.

Var vill du se kyrkan vara om fem år?

Då är vår kyrka stark med en stabil struktur och erbjuder bra samtalshjälp. Vi bedriver ett socialt arbete med hög kvalitet och vi håller fast vid de kristna värderingarna. Vi är även en jämställd kyrka. Just nu finns det bara ett fåtal kvinnor i ledande positioner.

Hurudant är ert förhållande till Missionssällskapet och till Finland?

Jag är tacksam att Missionssällskapet har lett vår kyrka till denna punkt. Ert banbrytande arbete inom utbildning, hälsovård och teologisk utbildning har varit viktigt. Vi välkomnar fortfarande finländare att komma och arbeta tillsammans med oss.

Jag har själv tillbringat fem månader vid Åbo Universitet då jag studerade hiv-arbete, och då märkte jag att det även i Finland behövs uppdaterad information om Afrika.

Här har funnits två Martti, Rautanen och Ahtisaari – först fick vi tron, alltså befrielse från synd, och sedan självständighet, alltså befrielse från främmande makter.

Den evangelisk-lutherska kyrkan i Namibia

  • Kyrkan har 853 520 medlemmar (december 2022). Det finns 123 församlingar.
  • Kyrkan har 480 anställda, varav 166 är präster och 24 är diakoner (senaste information från 2021)
  • Den lutherska kyrkan i Ambo-Kavango registrerades år 1958. På 1980-talet ändrades kyrkans namn till den evangelisk-lutherska kyrkan i Namibia (ELCIN). I Namibia finns det även två andra lutherska kyrkor.
  • De första missionärerna från Missionssällskapet anlände i Ambolandet i juli år 1870.

Text: Virve Rissanen