När nödläget började stängde kyrkan sitt huvudkontor i Fatick, men man har redan kunnat öppna det igen då ytterst få smittade har upptäckts i området.
– Samhället i Senegal håller småningom på att öppna upp, berättar Hannele Tulkki-Williams, Missionssällskapets regionchef i västra Afrika.
Senegal reagerade snabbt på virusspridningen och utlyste som första land i Afrika nödläge i mitten på mars. Tack vare restriktionerna har sjukdomsläget hållits inom kontroll men man följer noga med situationen. Ebolakrisen som drabbade Västafrika åren 2014–2016 har förbättrat beredskapen.
Också Missionssällskapets senegalesiska samarbetskyrka har aktivt och snabbt reagerat på de utmaningar coronan fört med sig. Många verksamheter fortsätter under anpassade former. Till exempel hygienupplysning och distribution av hygienförpackningar sker inom ramen för såväl diakoni- och fadderarbete som utvecklingssamarbetsprojekt. Man har också förberett sig för att kunna dela ut mathjälp. En del av verksamheten, som till exempel undervisning i stora grupper, har inhiberats eller flyttats framåt i kalendern.
– Vi strävar till att vid behov kunna ge stödundervisning till våra fadderelever. Det finns ett behov av detta eftersom distansskola inte är möjligt för alla och skolorna hållits stängda två och en halv månad. Vi håller ännu på och utreder behovet för detta. I Mauretanien planeras mathjälp för de fattiga fadderbarnens familjer, berättar Tulkki-Williams.
Vår samarbetspartner i Frankrike, Marhabans diakonicentral, har också delat ut mathjälp och hygienartiklar.
Unga strömmar gudstjänster
Byggandet av en ny kyrka i Fatick har fortsatt trots att praktiska utmaningar har försenat arbetet. För att kunna hämta byggmaterial från grannorten eller -staden måste man be om tillstånd från myndigheterna.
Kyrkor och moskéer har fått lov att öppna sina dörrar, men de lutherska och katolska kyrkorna har beslutat att för säkerhets skull hålla stängt. Gudstjänsterna har flyttat till nätet.
– En aktiv grupp unga i Dakars lutherska kyrka filmar gudstjänsterna och delar dem på YouTube och Facebook. Det här är ett fint sätt att bjuda in människor och hålla kontakt till andra kristna, konstaterar Tulkki-Williams.
Den lutherska kyrkan gör också annars aktivt mediaarbete. Radioprogram främjar religionsdialogen och fredlig samexistens eftersom man bjuder in samhällspåverkare, sakkunniga och representanter för övriga religioner till diskussioner. På så sätt når programmen många människor. Som bäst gör man radioprogram som upplyser om corona. Fortfarande är radion ett viktigt redskap i synnerhet på landsbygden där internetförbindelse inte alltid är tillgänglig.
Kontakt via sociala medier
Missionssällskapets alla sex anställda evakuerades i mars till Finland på grund av coronan. Via e-post, WhatsApp och Skype har man hållit tät kontakt till Senegal.
– I början oroade vi oss för hur kommunikationen skulle lyckas då människorna är vana att diskutera ansikte mot ansikte. Men det har fungerat mycket bra. Alla kollegor har dock inte tillgång till internet, men de har tack och lov kunnat jobba på kontoret.
Hannele Tulkki-Williams berättar att den nya teknologin inte är främmande för senegaleserna, till exempel har mobilbetalning och penningöverföring redan länge varit i bruk. Coronan har medfört att användningen av olika redskap och kanaler har ökat också bland andra åldersgrupper än de unga.
Stereotyper bryts
Coronakrisen har fört med sig att det stereotypa tänkandet om vem som hjälper och vem som får hjälp och vem som kan erbjuda lösningar har brutits, och detta gläder regionchefen.
– Lösningar kan komma från alla håll. Till exempel har Senegal samarbetat med ett brittiskt företag om att utveckla ett snabbtest för corona. Testet skulle kosta endast en dollar och finnas tillgängligt för alla och för tillfället är detta i ett testningsskede.
– Dessutom har man för sjukhusen utvecklat robotar som kan transportera mat och mediciner till patienterna utan mänsklig kontakt. I Senegal satsar man brett på innovationer och teknologisk utveckling.
Text: Sari Lehtelä
