Vid Finska Missionssällskapets missionsfest 7-9 juni i Helsingfors diskuterades kyrkornas fredsarbete, mänskliga rättigheter på gräsrotsnivå, integration, mångkultur och den globala kyrkans uppdrag. Omkring 10 000 personer deltog i den tre dagar långa missionsfesten.
På lördagen hölls ett tvåspråkigt seminarium med finländska och utländska sakkunniga om kyrka och fred vid mässcentret, ”Livet börjar från försoning”.
Vad kan kyrkan tillföra fredsprocesser i världen? frågade nyhetsreporter Jussi-Pekka Rantanen som intervjuade expertpanelen.
– Det kristna buskapet om en radikal förlåtelse är mycket viktigt och långt ifrån självklart, säger Finska Missionssällskapets direktör för utrikesarbete Rolf Steffansson och tillägger att fred och försoning kräver tid men att vi i samhället är vana att få allt i snabba projekt.
Professor Elina Vuola från Helsingfors universitet talade om fred ur ett Sydamerikanskt perspektiv. Hon poängterade vikten av att börja försoningsdialogen nära, med vår egen familj, i vår närmiljö och i vår församling.
– Men det är mycket svårare att leva upp till fred och försoning på den här nivån. Hur kan vår egen tro spela en roll här?
Vuola säger att fred, både i närmiljön och globalt kräver tålamod, mod och målmedvetenhet och att människor våga mötas.
President Ahtisaari höll fram sällskapets lokala kunskap
President Martti Ahtisaari skickade en videohälsning till festpubliken:
– Bäst känner jag till Sällskapets arbete i Namibia. När jag kom till Namibia 1978 som FN:s utnämnda förhandlare försökte jag från såväl myndigheterna som politikerna få klart för mig vad som var bakgrunden till problemen och spänningarna i samhället.
Ahtisaari poängterade att det var i dialog med Finska Missionssällskapets missionärer som han bäst kom i kontakt med den lokala problematiken.
– Församlingsarbetarna levde mitt bland problemen och visste mycket. I den här gräsrotsnivåkunskapen och i lokalbefolkningens förtroende gömmer sig också styrkan i allt arbete sällskapet gör. Fred och försoning måste beröra både individer och samhällen, för att hålla också på nationell nivå.
Hundratals svenskspråkiga samlades
De svenskspråkiga programpunkterna samlade nästan 400 deltagare fredag-söndag.
Det svenskspråkiga programmet inleddes på fredagen med ett seminarium om Henrik Smedjebacka som visionär, missionär och teolog. Smedjebacka verkade tidigare som Finska Missionssällskapets direktor. Föreläsarna fokuserade på Smedjebackas arbete för helhetsbetonad mission, det vill säga evangelisations- och utvecklingssamarbete som en naturlig del av kyrkans arbete utomlands.
Diakoniarbetare Carita Österberg från Pojo församling, deltog i fredagens program.
– Missionen motiverar mitt jobb. Och utan mission skulle min tro inte finnas. Utan mission skulle det inte finnas församlingar heller, sammanfattar Carita, som fungerat som kontaktperson i missionsärenden i Pojo församling i 10 år.
Fredagen avslutades med en tomasmässa där Björn Vikström predikade. Han poängterade vikten av tolerans och respekt trots meningsskiljaktligheter inom kyrkan.
Kyrkorna i världen
Lördagens svenska programpunkt ”Kyrkan i världen” gav inblickar från en av världens snabbast växande kyrkor, Mekane Yesus i Etiopien. Bekure Daba, den första kvinnliga prästen inom sin kyrka, lyfte speciellt upp kvinnornas roll i kyrkans utåtriktade arbete.
Finska Missionssällskapets svenskspråkiga missionärer berättade om sitt arbete genom videohälsningar till festpubliken.
Publiken fick också lära känna blivande missionär Anna-Lena Särs som kommer att åka till Senegal inkommande år för att arbeta med läskunnighetsarbetet.
Muslimer och kristna ber tillsammans
Ann-Katrin och Tor-Erik Store som nyligen återvänt från Senegal berättade om kyrkans situation.
Tor-Erik berättar att han som kyrkans representant i Senegal vid flera tillfällen bett tillsammans med muslimer. Många muslimer har också gett positiva kommentarer om den lutherska kyrkans arbete och om vikten av att känna till evangelierna och de goda moraliska exempel som Bibeln ger.
När Ann-Katrin Store hade bott två veckor i Senegal fick hon ta över ansvaret för kyrkans sjukhusprojekt i Senegal.
– När vi åkte ut till den plats där kliniken skulle byggas såg jag sand och hyddor. Kyrkopresidenten såg en sjukhusbyggnad, skola, alfabetiseringsklass…Han hade en vision – att det här ska vara en plats för missionen. Sjukhuset finns i ett område där kyrkan inte har annan verksamhet ännu.
Ann-Katrin fick vara med vid grundstensmurningen.
– Det starkaste var nog när jag stod vid den murande stenen och alla kyrkans präster välsignade byggandet och jag som skulle vara med i projektet. Kyrkan var med, alla var med.
I kamp mot människohandeln
På lördagen fick publiken också möta Pennapa Wuttimanop från Alliance Anti Trafic i Thailand, som berättade om arbetet mot människohandel vid programpunkten “Den orättvisa världen”.
Diakoniarbetare Carita Riitakorpi och kaplan Tomas Ray delade med sig av sina erfarenheter från sin ombudsresa till Kambodja inför utjämningen.
Trubadur Håkan Streng sjöng låtar han själv skrivit om Finska Missionssällskapets arbete.
Stort medieuppbåd vid missionärsvälsignelsen
Vid den avslutande finskspråkiga gudstjänsten välsignades sex missionärer. Media var speciellt intresserad av att sällskapet välsignade två män som lever i ett registrerat parförhållande till missionsarbete i Kambodja. En av männen vigdes också till präst.
Finska Missionssällskapet har inte kunnat diskutera rekryteringen i offentligheten med tanke på de anställdas integritetsskydd.
Årsmötet behandlade välsignelsen av missionärer som lever i registrerade partnerskap. Läs mera om årsmötet här.
Missionsfest i Vasa 2014
Det svenskspråkiga programmet avslutades med en sändningsmässa på söndagen.
Efter mässan fick Vasa svenska församlings representanter ta emot missionsfestens budkavle. Carita Riitakorpi från Matteus församling i Helsingfors överräckte korset till Martin Sandberg. ”Följ korset”, sa Riitakorpi.
Missionsfesten i Vasa inkommande sommar blir också tvåspråkig.
Text: Joanna Lindén-Montes
Se bilder från missionsfesten här
Läs Pennapa Wuttimanops föredrag om människohandel
Läs Bekure Dabas tal om Mekane Yesuskyrkan