I ungdomsklubbarna som ingår i Finska Missionssällskapets utvecklingssamarbetsprojekt satsar man på fredsbyggande på gräsrotsnivå.
Nepalesiska Shital Dakal, 17, har varit medlem i ungdomsklubben i fem år och fungerar nu som klubbens ordförande. Klubbverksamheten stöds av Missionssällskapet.
Klubbarna möts en gång i veckan, medlemmarna är i åldern 8 till 18 år.
Förutom att fostra till fred vill man också förbättra i synnerhet flickornas ställning i byarna i västra Nepal.
– Det är stor skillnad i status bland människorna här. En del av flickorna upplever att de diskrimineras på grund av sin menstruation, då de varje månad måste dra sig undan till ett skjul, berättar Shital.
Isoleras varje månad
I västra Nepal håller man fortfarande fast vid sedvänjan att isolera kvinnor och flickor, ibland i fähus, då de menstruerar, eftersom de anses vara rituellt orena då.
Traditionen är inte bara otrevlig utan också hälsovådlig eftersom uthusen inte är hygieniska. Många flickor stannar också hemma från skolan då de har mens.
– Som tur är håller det här sakta men säkert på att förändras, säger Shital.
Hon behöver själv inte söka sig till något uthus men också i Shitals hem finns det ett rum som familjens kvinnor drar sig undan till varje månad.
Undervisande gatuteater
Shitals klubb har spelat gatuteater i byarna och uppträtt med föreställningar som tar upp det skadliga med barnäktenskap, avigsidorna med gästarbete och det goda med fredlig konfliktlösning.
Provinsen Kalali ligger precis invid den indiska gränsen. Det är vanligt att speciellt pojkar och män söker sig över gränsen med hopp om arbete och ett bättre liv. Den öppna gränsen leder också till drog- och alkoholproblem bland de unga.
Inom projektet har man lärt sig att en förändring på gräsrotsnivå ofta startar bland dom unga.
Kan klubben då skapa jämlikhet?
– Absolut! säger Shital och ler.
Unga är med och påverkar
Shital tycker att ungdomsklubbarna fungerar som viktiga mötesplatser. Idén med klubbarna är också att involvera barn och unga i byns utveckling och skapa meningsfull sysselsättning för dem.
Ungdomarna lär sig viktiga färdigheter som de har nytta av i livet och blir samtidigt delaktiga i byagemenskapen.
Nyttiga lärdomar förmedlas dessutom till övriga familjemedlemmar hemma, till exempel att det är viktigt att tvätta händerna.
Ungdomarna diskuterar skadliga beteendemönster och vanor med sina föräldrar och talar varmt för att flickor och pojkar ska behandlas jämlikt.
– I framtiden skulle jag vilja jobba som sjukskötare eller engagera mig i en förening. Min dröm är att alla barn här i trakten skulle få gå i skola, säger Shital Dakal.
Text och bild: Mimosa Hedberg, översättning Monica Slotte.
