I Pakistans Nordvästra gränsprovins har det kristna sjukhuset i Tank råkat ut för stora problem. Den sista läkaren håller på att lämna sjukhuset och därför har patientavdelningarna stängts. Oroligheterna och sammandrabbningarna i Sydwaziristan har försvårat både ortsbefolkningens och sjukhuspersonalens liv.
Från början av november har sjukhuset drivits med sjukvårdarkraft. Sjukhusets tyska överläkare och administrator Ulla Schmitz, som arbetat i Tank i 20 år, dog helt oväntat i augusti. Den pakistanska manliga läkaren lämnade Tank endast efter ett par månaders arbete. I denna situation ansåg sjukhusets sista läkare, amerikanen Becky Eiwen och hennes organisation Interserve att situationen var ohållbar. Doktor Eiwen återvänder till sitt hemland i november.
Sjukhusets enda utländska personal är nu fysioterapeuten Jenni Haunia från Finska Missionssällskapet och tf. administratören, kanadensaren Helen Khan, som är gift med en pakistanier som sköter sjukhusets fastigheter. Finska Missionssällskapet och den amerikanska missionsorganisationen World Mission Prayer League (WMPL) understöder sjukhuset.
Över 20 000 patienter får hjälp under året
Sjukhuset befinner sig på ett mycket fattigt och konservativt område vid gränsen mot Afghanistan och betjänar speciellt kvinnor och barn. Sjukhusets öppna hälsovård erbjuder barn- och moderskapsrådgivning, hälsofostran, familjeplanering, uppföljning av tuberkulospatienter samt fysioterapeutisk rehabilitering. Den öppna hälsovården understöds med biståndsmedel från Finlands utrikesministerium.
Detta år, fram till september, har sjukhuset vårdat över 2 000 bäddpatienter och 17 000 poliklinikpatienter. Antalet operationer har uppgått till 750 och antalet förlossningar till 600. Sjukhuset har 77 bäddplatser.
Svårt att få läkare
Det är svårt att få skickliga inhemska och utländska läkare till det isolerade Tank på grund av oroligheterna. Tank ligger i närheten av Sydwaziristan där Pakistans armé gjorde en stor offensiv mot talebanerna i oktober. Tank hör inte till det egentliga krigsområdet, men arméns servicetransporter går igenom staden. Jenni Haunia berättar att man tidvis hör dånet av bombattackerna.
-Livet har försvårats på grund av utegångsförbud, mobilerna har inte fungerat på en månad, men tack och lov ännu trådtelefonerna. Många flyktingar har kommit till Tank från den kringliggande bergsbygden. De flesta bor hos släktingar, men utanför staden finns också två tältbyar.
-Tillsvidare har vi inte deltagit i flyktinghjälpen men några biståndsorganisationer har tagit kontakt och vill dela ut hjälp via sjukhuset, berättar Jenni Haunia. Då den sista läkaren har lämnat sjukhuset stänger vi bäddavdelningen och då är det också slut med operationerna.
Sjukhus på sparlåga
Sjukhuset har 140 anställda av vilka man nu måste säga upp 34. Man har lovat betala lön fram till början av nästa år, eftersom många har svårt att få arbete på annat håll.
-Med den vårdpersonal vi har kvar fortsätter vi med barn- och mödrarådgivningen, vaccinationerna, fysioterapin och uppföljningen av tuberkulospatienter. Sjukhusets apotek delar ut mediciner och laboratoriet gör enkla tester. Vi sköter också förlossningar, men problemfallen skickas till staden Dera Ismail Khan, som ligger 70 km från Tank.
Sjukhuset driver en treårig sjukvårdarskola, där en liten grupp fortsätter under Jenni Haunias ledning.
”Vem sköter oss?”
-Den lokala befolkningen i Tank är verkligen orolig då det gäller sjukhusets framtid. För tillfället finns det inget sjukhus i staden där man kan göra kejsarsnitt eller få läkarhjälp på natten. Vårt sjukhus har också skött fattiga patienter, som inte har råd att betala, säger Jenni Haunia. Ingen vet när sjukhuset kan återgå till det normala. Det kan ta flera år innan man får utländska läkare till sjukhuset. Det gäller att få visum och lära sig språket. Sjukhuset kan inte fungera om det bara finns en eller två läkare. Det behövs separata läkare för män och kvinnor på detta konservativa område.
-Under de gångna veckorna har många frågat mig om också jag tänker fara bort. Visst har jag tänkt på det, men just nu är nog Tank det ställe där jag skall vara, säger Jenni Haunia.
Finska Missionssällskapet har verkat i Pakistans Nordvästra gränsprovins i femtio år. Samarbetspartnerna är numera Pakistans kyrka, som grundades 1970. Kyrkans Peshawar stift och World Mission Prayer League driver tillsammans med Finska Missionssällskapet sjukhusets verksamhet.
Kirsi Elo
