–För lärarna i avlägsna byar är det betydelsefullt att deras arbete uppmärksammas och att man besöker skolorna för att ta del av utmaningarna, säger Katri Niiranen-Kilasi, som utbildar lärare vid kyrkans universitet i Makumira i Tanzania.
–I bästa fall inger skolbesöken hos lärarna hopp om en bättre framtid och bättre inlärningsresultat. Det är lätt att fortsätta samarbetet då en bra kontakt knutits och ingen behöver vara nervös inför träffarna.
Resultaten blir bättre för varje år
Just nu arbetar Katri Niilanen-Kilasi i ett utvecklingssamarbetsprojekt med fortbildning av högstadielärare. Man har valt med 24 skolor från de avlägsna delarna av regionen Maru – de skolor där inlärningsresultaten är sämst. Sammanlagt har de 11000 elever och 750 lärare. Projektet påbörjades 2015 och sedan dess har skolornas resultat följts upp med nationella prov.
– För varje år blir resultaten lite bättre, berättar Niiranen-Kilasi.
Undervisningsspråket är ett hinder för inlärningen
En stor utmaning i lärarnas arbete är att undervisningsspråket byts ut till engelska i högstadiet. Det är inte lätt att undervisa på engelska och för eleverna utgör det främmande språket ett hinder för inlärningen.
–Vi kan inte ändra på lagstiftningen men vi har funderat tillsammans på hur vi kan stöda inlärningen i högstadiet. Vi kom fram till att vi hjälper lärarna att hitta nya sätt att lära ut sitt ämne på engelska.
Än så länge är undervisningsmetoder där eleven är i centrum främmande för många lärare i Tanzania. Lärarna är ofta rädda för att förlora sin ställning. Även grupparbete är något nytt för många lärare. I projektet ingår också att fundera ut alternativ till fysisk bestraffning. Skollagen i Tanzania tillåter fortfarande att elever bestraffas genom fyra slag med en käpp.
Varför klarar sig inte flickorna?
Man har också tagit itu med flickornas situation. Speciellt i naturvetenskaper och matematik klarar de sig betydligt sämre än pojkarna. Traditionellt har man förklarat detta med att flickornas tid går åt till hushållssysslor. Nu har man vågat ta upp även andra orsaker.
–Då vi talade med lärarna framkom det att mensen har stor betydelse för flickors skolframgång. Ämnet är fortfarande tabu. Många flickor stannar hemma i några dagar varje månad eftersom de saknar mensskydd. Vi räknade ut att om en flicka stannar hemma i tre dagar varje månad är vi uppe i en månad per år. Självklart påverkar det inlärningsresultaten.
–Det var roligt att se hur en kunnig utbildare fick lärarna att öppna sig. Efter en trög start kom de igång med en livlig diskussion. En manlig lärare började räkna på årskostnader för mensskydd och konstaterade att de fattiga familjerna i byn inte har råd med dem.
”Också våra resultat kan bli bättre”
I projektet ingår också miljöfostran. Katri Niiranen-Kilasi berättar att alla 24 deltagande skolor har grundat var sitt grönsaksland.
–Några odlingslotter har gett en så stor skörd att den räckt till försäljning och på så sätt har skolan fått extrainkomster. Skörden har varit ett välkommet tillskott i skolbespisningen.
Niiranen-Kilasi berättar om en erfarenhet som gladde henne extra mycket.
–Den manliga rektorn för en av de skolor som klarat sig sämst var i början av projektbesöket väldigt formell och reserverad. I slutet av besöket utstrålade han glädje och hopp om att resultaten kan förbättras även i hans skola. Hans reaktion visar att vårt gräsrotsarbete kan inge hopp åt människor som upplever sig vara i marginalen.
Text: Sari Lehtelä
