”Religion måste beaktas i miljöfrågor”

Världens ekologiska skuld – den konsumtion som överskrider jordklotets kapacitet – uppgår just nu till trettio procent. Vår konsumtion överskrider våra tillgångar och resursfördelningen är snedvriden. Men hur ska kyrkor och trossamfund ta ställning i klimat- och miljöfrågor?

Medan konsumtionen ökar i de rika länderna ökar också produktionen och den ekologiska belastningen i utvecklingsländerna.

– Just nu pågår intensiv debatt och forskning kring religion och utveckling. Det blir allt vanligare att beakta religionens positiva inverkan på miljöfrågor, säger Tapio Leskinen, biträdande direktör vid Finska Missionssällskapets utrikesavdelning.

Experter på religion och utveckling samlades i Helsingfors på torsdagen den 22 april när Finska Missionssällskapet ordnade sitt fjärde årliga seminarium kring utvecklingsfrågor, den här gången med fokus på ekologi och klimatförändring.

Interreligiös förståelse

Marja-Liisa Swantz, professor i u-landsforskning, poängterade den antropologiska aspekten i miljöfrågor. Enligt henne måste religion beaktas i samverkan med sociala och kulturella aspekter för att en hållbar utveckling ska kunna bli verklighet.

– Ekologi är en självklarhet för de flesta människor i u-länder. Närmiljön och naturen är en del av den nationella identiteten för många ursprungsfolk. De värnar om sin odlingsmark och förknippar naturen med trosföreställningarna. Missions- och hjälporganisationerna måste förstå den här utgångspunkten.

Swantz anser att samarbetet mellan religiösa hjälporganisationer i miljöfrågor är mycket viktig vid sidan av politiska initiativ och prioritering av miljöfrågor.

Missionsdirektor Seppo Rissanen framhöll att de politiska och religiösa sfärerna måste samverka i utvecklingsfrågor och att religion måste beaktas i miljöfrågor.

Praktiska åtgärder på gräsrotsnivå

Men hurudan synlighet får de ekologiska värdena som religionerna kan bidra med globalt sett?

Swantz uppmanar oss att går ner på gräsrotsnivå. Vad behöver människorna i Tanzania för att leva i samklang med naturen?

– Tak över huvudet, ordentliga kök, tillgång till mat och vatten och mark att odla och bo på. Människors rätt till landområden är problematisk i till exempel Tanzania där kinesiska företag köper upp mark.

Professor Elina Vuola från Renvall-institutet, Helsingfors universitet, poängterade också vikten av utbildning av kvinnor i klimat- och ekologifrågor.

Den anglikanska pastorn Canon Nangula Kahindi (Namibia) framhöll att människorna i Afrika av naturen är religiösa och att religionen är en oskiljbar del av livet i Afrika: synen på människan är holistisk. Däremot existerar det inte allid fungerade översättningar till den västerländska begreppsvärlden inom utvecklingssamarbete.

– Till exempel på swahili existerar det inga begrepp som motsvarar orden kultur eller hållbar utveckling. Arbetet för miljö och klimat borde därför föregås av utbildning och översättning av terminologi, säger Hanna Rinkineva, rådgivare för påverkansarbete.

Islam kan stöda hållbar utveckling

Seminariet banade väg för en interreligiös dialog om islam och kristendomen i miljö- och klimatfrågor. Islam presenterar, i likhet med kristendomen, värden som omsorg och vård av skapelsen och miljön.

Abdalla Ali Duh, doktorand och universitetslärare vid Helsingfors universitet, poängterar att man inom islam kan stöda medelanskaffningen till medborgar- och utvecklingssamarbetsorganisationer, genom att hänvisa till koranens uppmaningar.

– Det står på flera ställen i koranen att en god muslim ska donera pengar till sin hjälpbehövande.

Seminariet, som samlat ett 40-tal personer vid Finska Missionssällskapets huvudkvarter i Helsingfors och sändes på internet, avslutades med en paneldebatt med fokus på islam.

Finns det utrymme för en interreligiös, öppen dialog i arabvälden angående miljö och utveckling?

– Tyvärr är det svårt att föra en öppen diskussion på samma sätt som i väst. Det förekommer i viss mån dialoger mellan grupperingarna inom islam, till exempel shia och sunni. Också inom dessa inriktningar förekommer dialog, säger Abdalla Ali Duh. Men en offentlig diskussion saknas.

Marja-Liisa Swantz tillägger att det i till exempel Marocko finns feministiska rörelser som har lyckats vinna opinion och kan verka öppet i sitt påverkansarbete för frågor kring hållbar utveckling.

Missionsdirektor Seppo Rissanen avslutade seminariet genom att konstatera att religion och utveckling är oskiljaktiga i miljö- och klimatfrågor som berör skapelsens framtid.

– Vi måste också i fortsättningen upprätthålla den här typen av dialoger och samverkan.

Joanna Lindén

Läs mera på de finskspråkiga sidorna (här kan du också ladda ner föredragen som word-version)