– Under flera års tid har vi burit vapen, nu vill vi bära våra barn i famnen.
Så sammanfattar den tidigare Farc-soldaten Harrison från Colombia innebörden av fred. Han har själv suttit 17 år i fängelse, borta från sin familj.
Fredsavtalet tecknades 2016 i Colombia men freden är mycket skör. Landet är fortfarande oroligt och tudelat. Den nuvarande ledningen har inte infriat löftena till de tidigare gerillasoldaterna och en del av Farcs befälhavare meddelade i augusti att de kommer att gripa till vapen igen.
Bysamhällena som Colombias kyrka stöder i Antioquia har fortfarande förbundit sig till att bygga fred och försoning.
– De vill leva i fred med sina familjer, odla jorden, arbeta som småföretagare och studera, förklarar Arja Koskinen som är Finska Missionssällskapets regionchef i Latinamerika. Hon besökte området i september.
Kyrkan väcker förtroende
Den lutherska kyrkan i Colombia stöder fyra bysamhällen där ortsbor och tidigare Farc-soldater lär sig att leva tillsammans. Sammanlagt handlar det om ungefär 300 familjer. Projektet som stöds av Missionssällskapet leds av pastor John Hernández i Medellíns församling. Han är orolig för situationen i landet.
– Freden är mycket skör. Tidigare gerillasoldater lockas att gripa till vapen, men det finns också dom som påminner om att det inte lönar sig att göra det. Lokala ortsbor har inget förtroende för landets regering men man litar på kyrkan. Kyrkans uppgift är att öka tilliten mellan människor, att hjälpa oss fortsätta på en fredlig väg och att bygga hopp, säger Hernández.
Han beskriver ett tillfälle i byn Llanogrande där tidigare soldater offentligt bad sina offer om förlåtelse.
– Människor som har levt omgivna av våld kan nu verkligen se den förändring som fredsprocessen har fört med sig. Jag hoppas att människor skulle resa sig mot våldet.
Colombias lutherska kyrka stöder fyra bysamhällen där lokala ortsbor och tidigare soldater lär sig att leva tillsammans. Kyrkan ordnar kurser där man behandlar försoning och förlåtelse. Bild: Albin Hillert
Från fred till försoning
– Vi stöder tidigare gerillasoldaters integrering och återanpassning i samhället så att det är möjligt att leva med offren för konflikten. Här behövs det dialog och förlåtelse, försoning och psykosocialt stöd, säger Arja Koskinen.
– Situationen i Llanogrande är mycket svår eftersom människorna inte ens har så mycket mark att de kan anlägga en köksträdgård. Markfrågan är central både i krig och fred. Däremot kan byn San José de León fungera som ett exempel för hela landet på hur integreringen kan skötas väl. Här växer förtroendet genom gemensamma byamöten och utbildningar.
– De tidigare gerillasoldaterna har fått stort erkännande för sin flit. De bygger vägar i byn. Det finns nu över 40 bassänger för fiskodling, hönsen ger ägg till försäljning och ekoturismen utvecklas. Man har bett Missionssällskapet om stöd för att bygga en gemensam skola för fred och försoning.
I byn San José de León hoppas man få stöd för att bygga en skola. Tanken är att man där ska fostra till fred och försoning. Bild: Arja Koskinen
Vid gudstjänsterna på första advent 1.12 går kollekten till arbetet för fred och försoning som utförs via Finska Missionssällskapet.
