Världens näst största lutherska kyrka med sina 7,9 miljoner medlemmar finns i Tanzania, meddelade Lutherska världsförbundet i somras. Endast Mekane Yesus-kyrkan i Etiopien är större. Till vad behöver så här stora kyrkor oss finländare?
Stöd till utbildning av kyrkligt anställda är numera en viktig form av missionsarbete. I Tanzania delar Finska Missionssällskapet ut stipendier för högskolestudier och stöder bibelskolan Nyakato i staden Mwanza både ekonomiskt och genom att sända finländska lärare till skolan. För närvarande undervisar pastorerna Hanna Oja-Nisula och Kari-Antti Kitunen samt musikläraren Hanna Martikainen i Nyakato.
Varför behöver en av världens största lutherska kyrkor stöd från Finland för sin teologiutbildning? Vi tar upp tre aspekter på ämnet.
En växande kyrka behöver utbildad arbetskraft
I Tanzania växer lutherska kyrkan snabbare än tillgången på utbildad personal. Enligt statliga föreskrifter ska läroanstalterna ha ett visst antal anställda med akademisk slutexamen för att de ska få utbilda nya teologer.
De lärare som undervisar på den högre institutnivån vid Nyakato måste ha minst en kandidatexamen, men i området är det fortfarande ganska ovanligt med högskoleutbildning. Således har man bjudit in lärare från Missionssällskapet för att höja institutets akademiska nivå.
Rektorn för institutet Mimii Brown Mziray berättar att allt fler tanzanianska teologer blir klara med sin utbildning och att många av dem vill studera så länge som möjligt. Bibelskolan har i vilket fall som helst ännu inte råd att rekrytera tillräckligt många högutbildade teologer.
”Finländarna vidgar perspektiven i utbildningen. Även Missionssällskapet hålls bättre uppdaterat om vad som är på gång i Nyakato, när de finländska lärarna själva kan berätta om sina erfarenheter”, säger Mziray.
En av dem som bidrar till att höja nivån på utbildningen är den tanzanianska emeritusbiskopen Elisa Buberwa, som fungerar som timlärare vid institutet. Han är redan 71 år gammal och tidigare biskop i distriktet Bukoba. Han minns att en kandidatexamen i teologi var en stor grej i tiderna. Nu avlägger många en magisterexamen endera i Tanzania eller utomlands.
”Den allmänna trenden är att allt fler människor är intresserade av högre utbildning i teologi. Det är inte oväntat eftersom landets utbildningsnivå fortsätter stiga”, berättar Buberwa.
Den höjda utbildningsnivån betyder också att kyrkan måste förbereda sig på att betjäna en mer välutbildad befolkning än tidigare. Detta är centralt enligt Buberwa. Eftersom utbildning är dyrt är det bra om kyrkor i olika länder stöder varandra.
”De skandinaviska länderna och Tyskland är goda stödgivare för teologisk utbildning eftersom de är lutherska. Men de är inte de enda. Världen krymper med sådan fart att det blir allt viktigare att lära sig av varandra”, säger Buberwa.
Han studerade ett par år i USA och lärde sig där vad ett internationellt samfund betyder. Till en början såg Buberwa sig endast som en som får nytta av systemet – någon som råkade få ett stipendium och en möjlighet att avlägga en magisterexamen utan att själv behöva betala för den. Vid universitetet gick det upp för honom att hela det akademiska samfundet grundar sig på internationalism.
”Alla hälsades välkomna. Vi afrikaner, liksom asiater och sydamerikaner. Universitetet drog nytta av influenser från olika delar av världen.”
Av samma anledning anser Buberwa att det är viktigt att Missionssällskapet stöder Nyakato uttryckligen genom att sända människor.
”Vi behöver inte bara era pengar utan också er närvaro. Endast på så sätt kan vi tillsammans förändra världen.”
Framgångsteologi lockar människor
Ett nykarismatiskt uppsving började i Tanzania på 1980-talet. Lotta Gammelin, som är doktorand och anställd vid Missionssällskapet, har undersökt populära nykarismatiska kyrkosamfund i Tanzania. Hon anser att det inte är en slump att ökningen i deras popularitet och raserandet av landets hälsovårdstjänster sammanfaller tidsmässigt.
”Den afrikanska religiositeten är väldigt praktisk. En del söker sig till en sådan här kyrka för att bli botad istället för att åka till sjukhuset. Inom den lutherska teologin skulle man behöva kunna ge svar på frågor om sjukdomar och tillfrisknanden.”
Det är inget fel på de nykarismatiska kyrkorna i sig, men några av dem förknippas med ett problematiskt maktbruk. Om kyrkan föds ur ledarens andliga vision, är det vanligt att ledaren själv utvecklar teologin.
Ett exempel på en händelse som fått publicitet är olyckan i Moshi i februari 2020. Människor blev nertrampade och dog då de rusade fram för att hämta olja som sades vara välsignad. I kyrkorna kan man ibland också få löften om rikedom.
”Den lutherska kyrkan i Tanzania är orolig för att dess medlemmar ska glida över till de nykarismatiska kyrkorna, men framför allt är de oroliga för att vissa kyrkor kan utnyttja människors tro”, säger Lotta Gammelin.
Emeritusbiskop Buberwa skriver under detta. De nya kyrkornas ledare har många knep. De karismatiska ledarna övertygar folket om att just deras församling ger mer välsignelse, fler blir botade och affärsverksamheten börjar blomstra.
”I de mindre kyrkorna kan man vara närmare församlingsmedlemmarna. Personalen besöker ofta människor i deras hem och skapar nära relationer till dem”, förklarar Buberwa.
Han ogillar att människor lämnar den lutherska kyrkan för mindre kyrkosamfund, men poängterar att det inte hjälper att klaga.
”Öppenhet är nyckeln till samlevnad. Vi kan inte säga att vi har rätt och någon annan har fel. Det har aldrig hjälpt och hjälper inte nu heller.”
Enligt Buberwa kommer lutherdomen att finnas också framledes, förutsatt att människorna håller sig á jour om vad som händer inom religionens område i landet och andligheten i världen. En teologiutbildning av god kvalitet ger verktyg också för detta.
”Utbildningen ökar öppenheten och ger självförtroende både åt människor och samfund. En utbildad människa förstår bakgrunden till fenomenen och ser för- och nackdelar med utvecklingen.”
Även rektor Mimii B. Mziray betonar utbildningens betydelse för Tanzanias lutherska kyrkas framtid.
”När det finns tillräckligt många välutbildade människor både i utbildningsanstalterna och i kyrkoadministrationen växer kyrkan och vinner nya medlemmar, når ut till folk och blir mer hållbar”, sammanfattar hon.
Teologin utvecklas i växelverkan
Som biskop Buberwa redan nämnde, lever den akademiska världen av det internationella samfundet. Så är det också med den teologiska utbildningen vid Nyakato bibelskola. Hanna Ojala-Nisula från Finska Missionssällskapet har under de senaste åren ansvarat för institutets akademiska nivå.
Enligt Oja-Nisula har lärarens personlighet större betydelse för undervisningen hens än nationalitet, men med enbart utländska lärare skulle det inte gå att utbilda bra teologer. Vi har så olika utgångslägen.
Exempelvis påverkar tanken om att mannen kan ha flera fruar tanzaniers uppfattning om äktenskap. Finland är inte längre en kristen helhetskultur, men kristna värderingar påverkar våra moraluppfattningar.
Genom egna misstag har Oja-Nisula lärt sig om kulturbundenhet.
”Jag känner mig generad när jag minns hur jag utgick från min egen syn på världen då jag började undervisa. Jag lär mig mer och mer om hur man kan göra undervisningen relevant för den tanzaniska kontexten”, säger hon.
Oja-Nisula har arbetat vid Nyakato sedan 2012 och undervisade till en början i ungdomsarbete. Begreppet ungdom visade sig snabbt vara kulturbundet.
”För mig var det självklart att ungdomsarbetet inbegriper ungdomar i 13–20 årsåldern. Det tog ett tag innan jag förstod att vi talade om helt olika åldersgrupper. Studenterna hade 18–45 åringar i åtanke”, minns Oja-Nisula.
Familjebegreppet visade sig också vara kulturbundet. Det kom fram då Oja-Nisula hade en genomgång av barns utveckling med sina studenter. Studenterna var uppvuxna med storfamiljer, som skiljer sig från det västerländska tänket med kärnfamiljer.
”Jag har förutom undervisat, också lärt mig väldigt mycket. I mina studenters vardag är frågeställningarna av annat slag än i den finländska vardagen, vilket gör att även de teologiska tolkningarna är nya.
Pastorena Riitta och Olavi Heino, som undervisat länge i bibelskolan, håller med.
”Studenterna kom alltid med oväntade frågor. Det var inspirerande och uppbyggande att syssla med bibelforskning tillsammans med tanzanierna”, berättade Riitta Heino några månader efter sin pensionering.
Emeritusbiskop Buberwa lyfter fram traditionella föreställningars påverkan. Enligt honom är det vanligt att man blandar element från olika religioner, speciellt i krissituationer. Merparten av människorna säger sig vara endera kristna eller muslimer men under ytan lever de gamla vanorna kvar. När folk insjuknar händer det att de söker sig till en traditionell helare förutom till en läkare.
Enligt Buberwa får tron på besvärjelser och häxeri folk att känna ångest. Det påverkar inte bara enskilda individer utan hela samhället eftersom det hindrar landet från att utvecklas. Ett sådant sammanhang påverkar sättet på vilket det lönar sig att ta upp de här sakerna i kyrkan.
På grund av de livskraftiga traditionella föreställningarna poängterar man i den teologiska utbildningen att den som är medlem i kyrkan ska leva troget som kristen.
”Vi varnar studenterna om att det inte nödvändigtvis stämmer då någon säger sig ha lämnat de gamla traditionerna och föreställningarna”, säger Buberwa.
Denna kontext förstås bäst av de tanzaniska lärarna. Vad har de västerländska lärarna då att ge när folk utträder ur kyrkan i våra egna länder?
Trots att européer inte längre går så ofta i kyrkan har de, enligt Nuberwa, ett kristet hjärta. Det syns, till exempel, i viljan att hjälpa.
”Här lockas många av pengar och materia, men kristendomen är en motkraft till själviskheten.”
I väst tänker man att afrikaner är bra på att ta hand om sina medmänniskor, men Buberwa har ett annat synsätt.
”Västerlänningar donerar mycket pengar till välgörenhet i utlandet. Jag anser att det är ett bevis på kristen kärlek”, säger Buberwa och för handen till sitt hjärta.
Text och bilder Virve Rissanen
Bakgrundsinformation:
Nyakato bibelskola
Victoriasjöns östra stift grundade Nyakato bibelskola för drygt tio år sedan med stöd från Finska Missionssällskapet och Uleåborgs församling. På kort tid har utbildningsanstalten utvecklats från bibelskola till ett regionalt utbildningscenter, där man utbildar evangelister och församlingsanställda till det egna stiftet. Präster på diploma-nivå utbildas även till de övriga fem stiften.
I hela Tanzania har lutherska kyrkan bara tre regionala utbildningscenter. Man kan avlägga examina på högskolenivå vid kyrkans universitet i Makumira och Iringa.
Artikeln har ingått i Lähetyssanomat 2/2021
