– Jag tycker att De vackraste julsångerna är en otroligt trevlig och bra tradition. Jag har själv gått på flera olika sångstunder och är gärna med och för vidare den här goda traditionen, säger president Tarja Halonen, De vackraste julsångernas beskyddare 2014.
Många förknippar julen och andra högtider med barndomen. Men en stor del av dem som bor i Helsingfors och i andra stora städer har sina rötter på andra orter. För dem är barndomens traditioner inte längre någon självklarhet.
– Allt flera finländare blir tvungna att skapa sina egna traditioner. Man funderar på vilka traditioner man vill fortsätta med och varför. Här är de vackraste julsångerna är helt klart en tradition som har tillväxtpotential, säger Halonen.
Julen – det nya hoppets högtid
Tarja Halonen är född på julafton och har därför haft en tudelad inställning till julen. Som barn kände hon att hon inte hade någon födelsedag – julen är ju allas gemensamma fest, och man kunde heller inte bjuda hem kalasgäster på julafton. När hon senare blev mamma och ställde till eget julfirande, blev julen en rofylld stund mitt i all brådska, en familjehögtid med givandets glädje.
– På äldre dagar har jag fått en starkare känsla av att julen är det nya hoppets fest. På julen hoppas man att det nyfödda barnet ska föra med sig en ny tid och nåd.
Att gå i julkyrka, speciellt på julaftonen, är en ny tradition för president Halonen. Kyrkobesök hörde inte till barndomens julfirande. Halonen säger att hon är ungefär som den genomsnittliga finländaren när det kommer till julfirande. Hon tycker att de traditionella inslagen hör julen till: allt från kållådor till julgran. Julsångerna har också en plats i hennes julfirande. Att lyssna på dem förbereder en för julen.
Härlig är jorden
– Jag har alltid förundrats av hur gamla vissa julsånger är. Det är inte bara jag och min mamma som har lyssnat på dem. De är många hundra år gamla. I sångerna förenas det förgångna och nuet. Jag tycker att det här kopplar bort oss från vardagen. Så finns det förstås gladare och mera kommersiella julsånger, och visst får julen vara sådan också, så länge den inte stannar vid bara det.
Halonen vill inte rangordna julsångerna. Hennes favoritsånger varierar från år till år, beroende på var sångerna sjungs, vid vilket tidpunkt och av vem. Men det finns en sång som hon ändå vill lyfta fram.
– Skolans julfester slutade alltid med den gamla pilgrimssången Maa on niin kaunis (Härlig är jorden). Den är alldeles unik och förmedlar en vacker tanke om tidevarvens gång. Den första versen är speciellt vacker.
Sjung för mammorna i u-länderna
Det här året ljuder De vackraste julsångerna för u-ländernas mammor och deras välmående. Halonen anser att ändamålet är mycket gott.
– Utvecklingsländernas kvinnor tyngs av ett dubbelt ok. För det första bor de i u-länder, för det andra arbetar de väldigt mycket. Kvinnorna är en osynlig resurs. I utvecklingsländerna produceras över 70 procent av maten av kvinnor. Förutom att de är mödrar, tar de också hand om hela sitt lokalsamhälle. Det är ytterst viktigt att deras ställning förbättras. Nu när jag efter min presidentperiod har varit mera med i FN och andra internationella organisationer, är jag mycket glad över att kvinnornas betydelse i förverkligandet av hållbar utveckling har stärkts kraftigt. Det är slöseri om vi inte använder oss av alla mänskliga resurser och kreativetet hundraprocentigt. Med tanke på det här är temat det bästa möjliga valet och hör naturligt ihop med både den kristna traditionen och FN:s målsättningar.
Text: Kirsi Elo
