Hur kan en krympande urban församling växa till en levande gemenskap? “Genom att poängtera diakoniarbete, genom öppenhet och bön”, säger pastor Carl-Erik Sahlberg i Stockholm. Han är huvudtalare vid seminariet ”Församling i förnyelse” som ordnas den 5-6 februari i Missionskyrkan i Helsingfors i samarbete med Finska Missionssällskapet.
På 1980-talet hände det ibland att bara tre personer besökte söndagens gudstjänst i S:ta Clara kyrka. Idag samlas en av Sveriges aktivaste församlingar i kyrkan. S:ta Clara församling är en av Stockholms Domkyrkoförsamlingars tre kapellförsamlingar.
Enligt pastor Carl-Erik Sahlberg, doktor i teologi, utgör den växande kyrkan en gemenskap som är öppen för alla. Man tar hand om och bryr sig om varandra – förkunnar, tjänar och ber tillsammans.
Brudkammaren öppnades för alkoholister
Kyrkan började växa till sig efter att brudkammaren öppnats upp som diakonirum, med alkoholister och narkotikamissbrukare som inbjudna gäster. Därpå öppnades ett kafé i sakristian. Kyrkans dörrar var öppna dagligen. Så småningom började folk hit till kyrkan och ibland var man tvungen att be om hjälp av polisen för att kunna upprätthålla ordningen.
Kyrkan bedriver nu en livlig verksamhet under alla veckodagar. Förutom böne- och musikstunder ordnas också lärjungaskola. Soppgrytan står varm varje dag.
Modell för Finland?
Många finländare har bekantat sig med församlingen som är placerad i Stockholms kärncentrum. S:ta Clara kyrka stödjer och deltar på olika sätt i arbetet i innerstaden, bland annat genom diakoni och smågruppsevangelisation.
En grupp missionspräster, missionssekreterare och andra ansvarspersoner för missionsarbetet från Helsingfors och Esbo stift bekantade sig med församlingen i september 2009.
”Besöket hade stor inverkan på oss alla. En av oss sa att ingen var sig lik när vi kom hem från kryssningen”, berättar Hannu Lätti, missionssekreterare i Helsingfors stift.
”Sahlberg uppmuntrade även oss finländare att bege oss ut ur församlingarna för att söka efter människor på gatorna, om de inte kommer till kyrkan”.
