Till Finska Missionssällskapets verksamhet användes ifjol 30,1 miljoner euro, vilket var 0,6 miljoner mer än året innan. Intäkterna från sällskapets ordinarie verksamhet uppgick till 31,7 miljoner euro, vilket för sin del var en ökning på 3,7 miljoner jämfört med året innan.
Efter två år med ett rejält underskott uppnåddes det goda resultatet i huvudsak tack vare större testamentsintäkter än normalt. Intäkterna från försäljningen av egendom bidrog också till resultatet. Sällskapet hade i fjolårets budget berett sig på ett underskott på 1,5 miljoner euro, men understödet för verksamheten uppvisade slutligen ett underskott på 0,3 miljoner euro – exklusive intäkterna från försäljningen av fastigheter och investeringar.
Arbetet utomlands oförändrat, besparingar i Finland
Sällskapet fortsatte sitt utrikesarbete i enlighet med målen. Till utrikesarbetet användes något mer medel än året innan, 21,8 miljoner euro. Det utgör 72 procent av alla sällskapets kostnader. Även antalet missionärer var det samma som tidigare.
Till förkunnelse- och församlingsarbete utomlands användes 9,5 miljoner euro. Under det gångna året har sällskapet utökat förkunnelse- och diakoniarbetet i synnerhet i de länder där kyrkan klart är i minoritetsställning, såsom i Nepal och Kambodja. I länder där kyrkan redan är etablerad, såsom i Tanzania och Etiopien, har tyngdpunkten i förkunnelsearbetet förskjutits till områden med få kristna.
Till arbetet för att minska fattigdomen och öka den samhälleliga rättvisan använde sällskapet 7,6 miljoner euro. I detta ingår bland annat social- och diakoniarbete, utbildning, hälsovård och annat utvecklingsarbete.
I inrikesarbetet uppnåddes en liten besparing. Finska Missionssällskapet förde för andra året i rad samarbetsförhandlingar, men uppsägningar kunde undvikas till följd av att personalen minskade på grund av pensioneringar.
Kostnaderna för inrikesarbetet var 5,9 miljoner euro. Utöver missionssekreterarna och missionsbyråerna i stiften inbegriper verksamheten i Finland utbildning, kommunikation och medelanskaffning. Till den allmänna förvaltningen, ekonomiförvaltningen och personalförvaltningen användes 2,4 miljoner.
Beredskap för mindre stöd från församlingarna
I understödsintäkter fick sällskapet ifjol 20,6 miljoner euro (året innan 19,4), i utvecklingssamarbetsstöd från utrikesministeriet 7,8 miljoner (7,0), i intäkter av placerings- och finansieringsverksamhet 2,4 miljoner (0,9) och andra intäkter av utrikesarbetet 0,9 miljoner (0,6).
Församlingarnas budgetunderstöd är sällskapets största enskilda finansieringskälla. Av understödsintäkterna utgjorde församlingarnas budgetanslag 9,5 miljoner euro, två procent mindre än året innan. I verksamhetsunderstöd från församlingar och medlemsorganisationer samt kollektintäkter fick sällskapet 4,9 miljoner euro (5,0), i testaments-, insamlings- och andra donationsintäkter 6,2 miljoner (4,7).
– Sällskapet är mycket beroende av hur det ekonomiska läget i församlingarna utvecklas. Vi måste bereda oss på att församlingarnas budgetanslag minskar ytterligare under kommande år. Antalet församlingar som har tvingats skära ned sin finansiering för det internationella arbetet ökar hela tiden. Detta innebär att vi snabbt måste anpassa oss och göra djupgående strukturomvandlingar i inrikesarbetet, säger ekonomidirektör Lauri Haavisto.
