Hurudana är emberá- och kogikulturerna?
I Colombia bor 1,5 miljoner människor som tillhör olika ursprungsfolk. Det finns mer än 80 olika språk i landet. Emberáfolket har mer än 100 000 medlemmar och de lever mestadels på Stillahavskusten och i bergen i Antioquia. Många medlemmar av emberáfolket har dock tvingats fly sina hem på grund av den interna konflikten. De lever på gatorna i storstäderna utan möjligheter att värna om sin egen kultur. Att leva i samklang med naturen och vårda sin egen livsmiljö är avgörande för emberáfolket. Det faktum att många tvingats överge sina hemtrakter är ödesdigert för kulturens överlevnad.
Kogifolket bor i norra delen av Colombia i Sierra Nevada-bergen, och det finns omkring tiotusen av dem. Kulturen härstammar från ett folk som heter Tayrona som levde för mer än tusen år sedan, som byggde till exempel “Colombias Macchu Pichu”, den förlorade staden. Kogierna har länge levt isolerade från den dominerande kulturen och befolkningen i Colombia och har därmed fostrat traditioner som är hundratals år gamla. Kogifolket ser sig som naturens väktare och värnar om dess balans. De lever i “skapelsens kärna”. En del av kogisamhällena är kristna.
Hur går det med ursprungsfolkens modersmål?
Majoriteten av barnen lär sig att tala sitt eget modersmål där hemma. Att prata spanska är därmed ingen självklarhet bland unga och barn. Grundskolan går att genomföra i de egna samhällena, men i mellanstadieåldern måste barn gå över till spanskspråkig undervisning. När barnen växer upp och börjar drömma om framtida yrken bosätter de sig oftast långt bort från sina hemtrakter och därmed kan även bandet till kulturen och det egna modersmålet försvinna.
Hur fungerar ursprungsbefolkningens eget utbildningssystem?
1991 antog Colombia en lag enligt vilken varje medlem av ursprungsbefolkningen har rätt att studera på sitt eget språk i skolorna. Tack vare lagstiftningen har ursprungsfolken möjlighet att utarbeta en läroplan som stödjer den egna kulturen och språket utifrån det nationella utbildningssystemet. Inom naturvetenskapliga ämnen kan till exempel information om inhemska växter, jordbruk eller att vårda naturen läggas till i läroplanen. Men i praktiken är det inte alltid möjligt att undervisa enligt en läroplan som bygger på det egna språket och kulturen. Att skapa en läroplan kräver mycket resurser, vilket ursprungsbefolkningar som bor i fattiga områden ofta inte har.
Ursprungsbefolkningarna lider dessutom ofta mest av Colombias interna konflikt, vilket innebär att många är internflyktingar och utsatta för våld inom landet. År 2022 begicks, enligt en FN-rapport, nästan en halv miljon människorättsbrott mot ursprungsbefolkningen i Colombia, och ungefär en tredjedel av dessa riktades mot emberá.
Hur började Missionssällskapet arbeta med ursprungsfolken i Colombia?
Missionssällskapet startade ett projekt fokuserat på att stärka ursprungsfolkens modersmål och kultur tillsammans med den colombianska evangelisk-lutherska kyrkan IELCO år 2022.
“En av huvudorsakerna till den bristande nivån på utbildningen i många länder är frånvaron av modersmålet i undervisningen. Det är chockerande att tänka på att mer än 500 miljoner barn i världen måste gå i skolan på ett främmande språk! Om barnet inte förstår vad läraren pratar om lär det sig inte heller. Förutom språket gör den främmande kulturen som presenteras i läroböcker att det är svårare att lära sig, och skolgången avbryts ofta. Latinamerika har varit en pionjär inom modersmålsundervisning just tack vare dess ursprungsbefolkningar, och kogi- och emberá-barnen i Colombia kan nu ge vägledning även till de andra ursprungsbefolkningarna i Colombia och hjälpa dem att leva ett bättre liv”, säger Arja Koskinen, regionchef för Missionssällskapet i Latinamerika.
Hur stöds ursprungsfolkens modersmål i praktiken?
Fokus ligger på att stödja samhällen att planera och genomföra en läroplan som utgår från den egna traditionen och kulturen. I projektet utarbetas nya läromedel för modersmålsundervisningens behov. Dessutom stärks läskunnigheten i hela samhället. Målet är att föra vidare den nya utbildningsmodellen till andra ursprungsbefolkningar. När barn kan studera på sitt eget modersmål har de lättare att behålla sin egen kulturella tradition och modersmål även i framtiden.
”Utbildning på det egna språket stärker gemenskaper på ett aldrig tidigare skådat sätt. Vårt mål är inte bara att barnen klarar proven i skolan, utan att deras modersmål och anknytning till kulturen bevaras även efter att skolan är slut och en eventuell flytt för vidare studier ligger framför dem. Mycket grundar sig på att bygga förtroende och planera tillsammans, säger projektkoordinator Marian Coy.
Hur ser framtiden för modersmålet ut i urbefolkningens ögon?
“Först var det inte ens möjligt för oss att tänka på vår egen kultur, eftersom vi bara fokuserade på att lyckas med den mest grundläggande undervisningen i skolorna. Att samla information har varit utmanande, eftersom mycket endast är tillgängligt genom muntlig tradition. Först nu har vi kunnat börja fundera på innebörden av vårt eget språk”, säger emberan Gloria Domicó, som har varit lärare i 36 år och arbetar som lärardirektör i departementet Antioquia.
“Vi hade redan glömt vår egen kultur och våra förfäders lära. Förr fördes all kunskap vidare muntligt från generation till generation. När barn flyttar till andra skolor för att studera försvinner också lätt kopplingen till den egna kulturen. Nu har vi kunnat utforma våra egna läromedel tillsammans med skolorna, säger Joaquin Nolavita, ledare för en kogiby.
*** Med stöd av finländska medel för utvecklingssamarbete. ***
Text och bilder, Anna Lundén, Finska Missionssällskapets kommunikatör i Sydamerika
Se dialogvideon mellan en kogirepresentant och en same – tillsammans diskuterar de modersmålets betydelse!
