Höstdagjämningen infaller måndagen den 22 september. Då förverkligas den enda globala jämlikheten: solljuset distribueras jämnt över hela klotet. Finska Missionssällskapets traditionella Utjämningskampanj vill i år uppmuntra finländare att dela med sig av sina ekonomiska resurser. Målet är Kambodja.
Intäkterna från årets kampanj kanaliseras till att förbättra levnadsförhållandena för minoritetsfolken i Ratanakiri och Mondulkiri län i nordöstra Kambodja. Dessa områden hör till de minst utvecklade i landet.
Finska Missionssällskapet har stött utvecklingsprojekt i Kambodja sedan 2001. Landet börjat repa sig efter Pol Pots skräckvälde, men fattigdomen och landets våldsamma historia trycker fortfarande sin prägel på befolkningen.
Eget namn som underskrift
Kaew Rima, 20, är den äldsta av åtta syskon och var 17 år, då hon började i läsklassen. Innan hon slutfört kursen undervisade hon redan andra. Lektionerna hålls i hennes eget hem. På väggen hänger svarta tavlan och bokstavsaffischen, i plåtlådan vid väggen finns böckerna. Glödlampan får energi från en solpanel.
– Jag minns hur lycklig jag var, då jag skrev mitt namn för första gången. Människorna måste kunna läsa, ta reda på det som de behöver veta, läsa folksagor och lära sig khmer.
Bara fyra procent av invånarna i Modulkiri kan läsa och skriva. För några månader sedan reste Rima för första gången i sitt liv ut ur sitt hemlän och deltog i en stor konferens i huvudstaden Phnom Penh. Där berättade hon varför det är viktigt att studera på sitt modersmål bunong.
Myndigheterna har blivit mera positivt inställda till läsklasserna på minoritetsspråk, då man hävdar att dessa språk är en bro till att behärska landets officiella språk khmer.
Hänsynslöst röveri
Mondulkiri är landets största län, men där bor bara två personer per kvadratkilometer. Åttio procent av invånarna hör till den etniska gruppen bunong.
Bunong-folket är ursprungligen jägare och samlare. De har länge varit isolerade, men nu tränger sig den omgivande världen och marknadskrafterna in på deras område.
Bunong-folket har ansett att jorden är deras gemensamma egendom. De bedriver svedjebruk och odlar ris, men skörden räcker inte till för hela året. Nu hävdar staten att det är den som äger jorden.
Under de senaste åren har affärsmän kommit och köpt jord för en spottstyver. Ibland har de erbjudit bara en cykel eller en moped för området och hotar att om bunongerna inte säljer, så kommer staten att ta deras jord i alla fall.
De icke-läskunniga bunongerna, som inte är vana vid penninghushållning och inte kan tala landets huvudspråk khmer, har varit lätt lurade.
Identitetsförstärkning
Biståndsorganisationen International Cooperation Cambodia, som Finska Missionssällskapet är medlem i, driver många utvecklingsprojekt i Mondulkiri. Projekten resulterar i att bunongerna har börjat kämpa för sina rättigheter.
Ett steg i kampen är läskunnighet, som ger dem bättre förutsättningar att tackla den moderna världens utmaningar. De lär sig använda bättre jordbruksmetoder och trygga tillgången till livsmedel. Den största faran är ändå att minoritetsbefolkningen förlorar sina jordområden och samtidigt sin näring.
Men det gäller inte bara framtiden. Inom projekten nedtecknar man också bunongernas kultur och traditioner, vilket förstärker deras identitet och ger dem kampanda.
Fjolårets Utjämningskampanj inbringade 460 000 euro till förmån för utbildning i Afrika och Latinamerika.
Ann-Christine Marttinen, Kirsi Elo
