José Américo Mosquera, ledare för den afrocolombianska organisationen Cocomopoca, kämpar för afrocolombianernas rätt till mark. Han kräver bestämmanderätt och möjlighet till konsultation och dialog mellan gruvindustrin och lokalbefolkningen. Samtidigt vill han uppmärksamma beslutsfattare på de negativa effekter som den växande gruvdriften i Colombia orsakar.
Omkring fem miljoner av Colombias befolkning utgörs av afrocolombianer och ursprungsfolk. Båda grupperna diskrimineras. I provinsen Chocó bor omkring en halv miljon människor och ungefär hälften av dem har tvingats fly sina hem på grund av inbördeskriget i Colombia.
Américo Mosquera visar bilder från sin hemort Chocó i nordvästra Colombia, där gruvindustrin de senaste åren gjort intrång på lokalbefolkningens mark, vatten och möjlighet till försörjning. Provinsen Chocó är rik på guld och mineraler. Lokalbefolkningen hamnar i kläm, eftersom staten inte verkställer deras lagstadgade rätt till att äga mark.
– Staten prioriterar istället de multinationella gruvföretag som etablerar sig i regionen. Den som protesterar och lyfter upp befolkningens bestämmanderätt anses ställa till problem och motsätta sig landets ekonomiska utveckling, säger Américo Mosquera.
Américo Mosquera verkar som ledare och juridisk representant för den afrocolombianska landsrättsorganisationen Cocomopoca (Consejo Comunitario Mayor de la Organización Popular Campesina del Alto Atrato) sedan 2010. Organisationen representerar 43 afrocolombianska samhällen i Chocó. Finska Missionssällskapets samarbetar med Cocomopoca och stöder organisationen via Lutherska världsförbundets landsprogram för Colombia.
Américo Mosquera är mycket kritisk till hur den multinationella gruvindustrin verkar i Colombia eftersom han anser att verksamheten leder till miljöförstöring, sociala problem och ökad brottslighet.
– Vi protesterar alltså mot det sätt på vilket gruvindustrin verkar, inte direkt mot själva industrin, framhåller han.
Atratofloden kantas av grävskopor. Både illegal och laglig gruvdrift påverkar invånarnas vardag. Fiskbeståndet har minskat och de som lämnar sina hem för att arbeta vid gruvföretaget lider ofta av dåliga arbetsförhållanden och låga löner.
– Som en följd av den ökade gruvdriften har våldet och tvångsförflyttningarna också ökat. Familjer splittras och kvinnor utsätts för sexuellt våld.
Inbördeskriget närs av gruvdriften
Nästan 50 år av väpnad konflikt mellan gerillarörelserna, armén, paramilitära grupper och narkotikaligor har gjort Colombia till ett av världens mest våldshärjade länder.
Américo Mosquera poängterar att den colombianska tankesmedjan Tierra Digna kommit fram till att de områden som tillåtit storskalig gruvdrift inte uppvisat några större förbättringar i levnadsstandarden.
– Tvärtom, brottsligheten har ökat.
Det finns uppskattningsvis niotusen illegala gruvor i Colombia. En stor del av den här skyddas av paramilitära grupper, som i sin tur får en betydande inkomst från gruvindustrin, vid sidan av knarkhandeln. Också lagliga gruvbolag pressas ibland på pengar av väpnade grupper.
– Just nu finns det så mycket som 20 avtal mellan olika industrier och väpnade grupperingar i Chocó. Det här gör att det är mycket farligt att lobba för rätten till mark.
Trots det ger han inte upp.
Påverkansarbetet en nyckel till förändring
– Andra länders regeringar kan sätta press på Colombia. Påverkansarbete och kommunikation är viktigt för att uppmärksamma den Colombianska regeringen på de brott som begås mot lokalbefolkningen.
Motsättningarna är stora i Chocó. Trots att lagstiftningen, bland annat en ny lag för återbördande av mark, i princip kan garantera lokalbefolkningen rätt till sin territorium, saknas verkställande mekanismer.
År 2011 fick organisationen kollektiva markrättigheter för ett 73 000 kvadratmeter stort område i Cocompoca – ett resultat av långsiktigt påverkansarbete. Registreringen var ett viktigt steg framåt i människorättsarbetet, men visade samtidigt på nya utmaningar i påverkansarbetet på statlig nivå.
– Den colombianska staten erkände Cocompoca den administrativa rätten till sin traditionella mark, men hade redan gett koncessioner till olika multinationella företag för gruvdrift i området, säger Américo Mosquera.
Konsultationer viktiga för bestämmanderätten
Américo Mosquera säger att lösningen är konsultationer där staten och lokalbefolkningen tillsammans kommer överens om hur och av vem markerna får användas.
– Det här är det bästa sättet att undvika intressekonflikter. Genom konsultationer kan olika samhällen själv ställa krav på hur gruvdriften ska hanteras.
Américo Mosquera säger att bestämmanderätten är viktig för invånarna i Chocó.
– Vår mark är samtidigt vår moder. Jag kan också uttrycka det så här: om jag äger ett hus vill jag att personer frågar innan de stiger in och lägger sig att sova där, säger Américo och syftar på de gruvföretag som struntar i att tala med lokalbefolkingen före de intar markerna.
Befolkningen lider av bristen på sjukvård, skolgång och möjlighet att bruka sin mark och fiska fritt.
– Vi påminner konstant regeringen om att se till att folkets grundläggande rättigheter garanteras. Problemet är att de lagar som finns i Colombia inte efterföljs men även att lokalbefolkningen inte får chans att komma till tals.
Externt stöd fortfarande livsviktigt
Américo Mosquera säger att Cocompocas verksamhet är helt beroende av externt stöd från utlandet, eftersom den Colombianska staten fortfarande inte har beredskap att finansiera deras arbete.
Américo Mosquera besökte Finska Missionssällskapet, Kyrkostyrelsen och Utrikesministeriet den 21-22.11. Innan dess gästade han Mänskliga rättighetsdagarna i Sverige 14-16.11. I Sverige träffade han politiker för att protestera mot att svenska pensionspengar investeras i multinationella gruvföretag som kränker lokalbefolkningens rättigheter i Colombia.
Utjämningen 2009 stödde människorättsarbetet
Finska Missionssällskapet samarbetar med Colombias evangelisk-lutherska kyrka och Lutherska världsförbundet i Colombia. Sällskapet stöder världsförbundets program för fredsfostran och mänskliga rättigheter. Kyrkan driver flera miljöprojekt, planterar skog och skyddar vattenkällor. I samband med Utjämningskampanjen 2009 samlade Finska Missionssällskapet medel för människorättsarbetet i Colombia.
För mera information kontakta: Karita Laisi, Finska Missionssällskapet + 358 438240641
