Föreställ dig att du är i en situation där du snabbt måste kunna ta ställning till hur bäst möta de behov som uppstår till följd av den nyckfullt eskalerade coronapandemin.
Ifjol ställdes Anna Holmström från Finska Missionssällskapet inför en sådan situation. Våra samarbetspartner i Tanzania kom med många förfrågningar om stöd i kampen mot coronan, och utrikesministeriet hade gett lov att omdirigera outnyttjade stödpengar från föregående år till katastrofhjälp. Att fundera ut bästa möjliga användningsändamål för pengarna återstod.
Behoven och förfrågningarna kommer alltid från Missionssällskapets samarbetspartner. Våra partner har också ofta själva de problemlösningar som bäst fungerar i det lokala sammanhanget. Så har det även varit under coronapandemin. Det gällde bara att prioritera.
Det hade redan gått ett halvår sedan pandemins början, så Holmström diskuterade tillsammans med samarbetsorganisationerna vad som skulle vara till störst nytta.
Oscar Rutenge, som jobbar för vår samarbetspartner Tanganyika Christian Refugee Service, hade en stark syn på hur det lönar sig att använda medlen i landets torraste region Kishapu.
Enligt Rutenge skulle skolorna i det torra området ha mest nytta av vattentankar i betong och rännor som leder vattnet till tankarna för att kunna tas tillvara. Sådana cisterner hade byggts redan tidigare och de har fungerat bra.
Första delen av katastrofhjälpen gick till att få rent vatten. Enligt Rutenges förslag köptes ingen tvål för pengarna. I Kishapu är det brist på vatten, och rent vatten har en stor betydelse för att stävja spridningen av pandemin.
– Vatten är dyrbarare än tvål. Tvål kan framställas billigt, i motsats till rent vatten, säger Rutenge.
En skola med 515 elever i Kishapu har redan fått en vattentank. Rännor och vattentankar byggs på sammanlagt nio platser. De kommer att finnas vid högstadieskolor, förutom i Kishapu, även exempelvis i Morogoro och Kilwa, samt vid verksamhetscenter för funktionshindrade barn i Moshi, Dar es Salaam och Tanga.
Oscar Rutenge berättar att tillgången på rent vatten i skolan hjälper de kvinnliga eleverna då de har mens. Därtill bidrar vattnet till att förhindra spridningen av sjukdomar som orsakas av dålig hygien.
– Vattentankarna är hållbara, och tjänar därmed både elever och lärare i många år, säger Rutenge. Stödet för att stävja coronapandemin hjälper alltså också längre fram.
Förutom ett ökat behov av att upprätthålla god hygien ledde coronapandemin till tonårsgraviditeter och könsstympningar i Tanzania. Anna Holmström har hunnit jobba med dessa teman i Tanzania i 12 år. Hon blev orolig för hur pandemin påverkar flickorna när hon läste en rapport från en lokal organisation, som jobbar för att förhindra könsstympning. I publikationen framkom det att 167 flickor könsstympades i Serengeti direkt efter att skolorna stängdes.
– Ofta är rädslan för myndigheter eller lärare den enda orsaken till att föräldrarna inte könsstympar eller gifter bort sina döttrar, säger Holmström.
– Flickorna var inte längre trygga då skolorna stängdes och barnen skickades hem, summerar Holmström.
Iakttagelsen bekräftas även av medicinska ledaren för Missionssällskapets samarbetsorganisation. Hen berättar att förlossningsavdelningarna har fyllts eftersom tonårsgraviditeterna började öka då skolorna stängde i mars.
Av dessa orsaker beslöt man styra pengar till att skydda flickorna.
FN:s kampanj för att uppmärksamma och få ett stopp på våld mot kvinnor och flickor ordnas varje år i november–december och var lämpligt nog i startgroparna just då. Inom ramen för kampanjen var det lättare att nå ut med sitt budskap.
Med Missionssällskapets stöd producerades videor där 32 tanzanier motsatte sig våld i nära relationer. Videorna publicerades på lutherska kyrkans tv-kanal. Kanalen har en stor publik och reklampriser anpassade till den budget som fanns att tillgå. Medborgarradiokanaler med en stor lyssnarskara i områden där vi har verksamhet har också använts i coronaförebyggande arbete.
Även de vattentankar som skaffats för att förbättra hygienen skyddar flickor från våld, påpekar Rutenge.
– Om flickorna får bruksvatten från skolans tank slipper de gå långa vägar till vattenhålen för att hämta vatten. Det är under dessa färder som risken för att råka ut för våld växer, förklarar han.
På så sätt omdirigerades utrikesministeriets pengar snabbt till katastrofhjälp. Sammanfattningsvis har 10 991 skolelever eller studerande fått tillgång till rent vatten, coronapandemins framfart har bromsats upp med bättre handtvättmöjligheter och attitydklimatet i förhållande till våld i nära relationer har blivit snäppet bättre.
Text: Virve Rissanen
***Stöds av Finlands utvecklingssamarbete***
