Kriget i Ukraina medförde en exceptionell livsmedelskris – så hjälper Finska Missionssällskapet

”Det humanitära läget är troligen det svåraste vi upplevt efter andra världskriget. Många röda lampor blinkar”, konstaterar Finska Missionssällskapets diakoni- och utvecklingschef Pauliina Parhiala.

Ukraina och Ryssland har varit viktiga producenter av spannmål, majs och solrosolja. Även en stor del av alla gödselmedel kommer från Ryssland.

Eritrea, Somalia och andra länder i Afrikas horn är helt beroende av Ukraina, som ju kallas Europas kornbod. Krisen påverkar också samtliga afrikanska länder söder om Sahara, som är de allra mest utsatta när det gäller livsmedelsförsörjningen.

En tryggad livsmedelsförsörjning innebär, att människorna har möjlighet att skaffa sig livsmedel, att de har tillräckligt med pengar och de fysiska förutsättningar som behövs för att inhandla mat samt att maten uppfyller kostrekommendationerna.

I FN:s världslivsmedelsprogram (WFP) uppskattas, att 135 miljoner människor saknade trygg livsmedelsförsörjning år 2019, före coronakrisen. Dessa människors situation var redan då akut. Nu har antalet ökat till 345 miljoner, varav 50 miljoner löper risk att dö av svält.

Rysslands anfallskrig har försvårat livsmedelstransporterna från de ukrainska hamnarna vid Svarta havet. Då detta skrivs i september 2022 har de första fartygen äntligen kunnat avgå.

Orsakerna till livsmedelskrisen elimineras emellertid inte även om de här hamnarna öppnas för trafik.

Konflikter leder till hungersnöd och hungersnöd till konflikter

Relationen mellan en tryggad livsmedelsförsörjning och konflikter är en tvåvägsprocess, konstaterar Helena Kahiluoto, professor i hållbarhetsvetenskap och forskningsledare vid Villmanstrand–Lahtis tekniska universitet (LUT-universitetet). Hon har forskat i global produktion, distribution och konsumtion av livsmedel.

Livsmedelstryggheten sviktar ofta i konfliktsituationer och krigstider. Brister i livsmedelsförsörjningen och prishöjningar leder i sin tur ofta till konflikter.

Ett exempel på detta är den senaste livsmedelskrisen åren 2008–2012. Då slog skörden fel i flera viktiga odlingsområden på grund av klimatförändringen. Problemet förvärrades av att bioenergiväxter odlats på åkrar där livsmedel tidigare producerats. Rika länder hade förvärvat mark i fattiga områden, vilket ytterligare höjde livsmedelspriserna.

”Prishöjningen på livsmedel var droppen som fick bägaren att rinna över och i Nordafrika och Mellanöstern utlöste kravallerna mot regeringar som upplevdes som illegitima”, berättar Kahiluoto.

Arabvåren ledde bland annat till revolterna i Tunisien och Egypten samt till det alltjämt pågående inbördeskriget i Syrien. Likaså fortsätter instabiliteten i Jemen, som hade sitt ursprung i arabvåren och senare ledde till inbördeskrig.

Gemensamt för Syrien och Jemen är, förutom konflikterna, också den otrygga livsmedelssituationen. Bägge länderna har klassificerats som akut nödställda i den gemensamma rapport som utarbetats av FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO och WFP. I de här länderna har livsmedelstryggheten försämrats för sammanlagt 31 miljoner människor.

Ukrainakriget är alltså inte den enda konflikten bakom dagens livsmedelskris.

Importberoende skapar sårbarhet

Ukrainakriget skulle inte ha drabbat utvecklingsländerna lika hårt om deras självförsörjning i fråga om livsmedelsproduktionen varit bättre. Importberoendet gör dem sårbara eftersom kriser och prisfluktuationer avspeglas direkt i ländernas livsmedelsförsörjning.

”Afrika har varit självförsörjande”, säger professorn i lantbruksekonomi vid Helsingfors universitet John Sumelius

Varför är en stor del av länderna i Afrika då inte längre självförsörjande? Förklaringen ligger enligt Helena Kahiluoto dels i den snabba folkökningen, dels i klimatförändringen.

Afrikas folkmängd har nästan sjufaldigast från 200 miljoner på 1950-talet till över 1,3 miljarder i dag. På grund av folkökningen finns det nu allt mindre odlingsjord per odlare.

”Odlingsmarkerna pressas till det yttersta. Man måste ta ut så stora skördar som möjligt, och man kan inte tillföra jorden nya näringsämnen i samma takt”, beskriver Kahiluoto.

Klimatförändringen är ett kapitel för sig. Regnen är oregelbundna, exceptionellt rikliga eller rekordartat knappa. På det sättet uppstår översvämningar respektive torka.

Finska Missionssällskapet hjälper utsatta barn och vuxna

Livsmedelskrisen är ett mångfasetterat problem som inte upphör då Ukrainakriget slutar. Missionssällskapet vill bidra till att stärka utvecklingsländernas kristålighet och lindra den akuta hungersnöden. Missionssällskapet satsar mera på att främja livsmedelstryggheten och utkomsten för invånarna i östra och västra Afrika.

Över 300 000 människor har flytt till Gambellaområdet i Etiopien undan oroligheterna i grannlandet Sydsudan. Missionssällskapet vill förbättra utkomsten för kvinnorna i området genom att ordna utbildningar kring företagande, nötkreaturs- och fjäderfähållning samt småskalig affärsverksamhet.

Över 900 000 människor i Mauretanien lider av brist på livsmedel på grund av exceptionell torka och prishöjningar. I detta land fokuserar Missionssällskapet på att hjälpa barn som lider av akut undernäring genom att dela ut berikat mjöl och moringapulver till vårdnadshavarna.

I Tanzania, Rwanda och Burundi påverkas särskilt personer med funktionsnedsättning av prishöjningarna eftersom de är fattigare och har lägre utbildning än de andra befolkningsgrupperna. Missionssällskapet hjälper vårdnadshavarna till funktionsnedsatta barn med matanskaffningen och erbjuder dem näringsrika produkter.

*** Understöd ur finländska anslag för utvecklingssamarbete ***

Text: Tarmo Ylhävuori