”Några av de kyrkor som Missionssällskapet har stöttat i decennier hör nu till de största lutherska kyrkorna i världen. Andra är små minoritetskyrkor. De sydliga kyrkorna påverkar alltmer inriktningen på vårt samarbete. Samtidigt måste vi fråga varför Missionssällskapet behövs och hur”, sade Pauliina Parhiala i sitt tal och fortsatte:
”Vårt arbete bygger i allt högre grad på våra samarbetspartners expertis. Deras kunnande kompletteras av Missionssällskapet utifrån partnernas behov.”
Missionssällskapets arbete har från början varit mångsidigt och skett i samarbete med lokalbefolkningen, men idag är arbetet i världen ännu mer beroende av partnerkyrkor och ‑organisationer än tidigare. Det syns till exempel på medarbetarstrukturen vid Missionssällskapet: förra året hade Missionssällskapet 177 egna anställda, men det fanns 1 192 lokalt anställda inom Missionssällskapets projekt.
”Det är svårt för oss att släppa Europa-centriciteten. Det här påverkar även vår kyrka och vårt trosbegrepp, även om fokus för kristendomens tillväxt har flyttats söderut för länge sedan till följd av bland annat befolkningsökning. Sett till befolkning finns det största antalet kristna i Brasilien, Filippinerna, Demokratiska republiken Kongo och i våra verksamhetsländer Kina och Etiopien.”
”Vi måste leta efter nya sätt och strukturer för gemensamt beslutsfattande. Våra samarbetspartners behov och önskemål styr i allt högre grad vår verksamhet. Som kristna inställer vi oss på att tjäna våra nästa. Detta tänkande styr också Missionssällskapets relation till partnerkyrkorna och-organisationerna, säger Parhiala.
Avgående verksamhetsledare Rolf Steffansson tillbringade sin sista arbetsdag på årsmötet. Han börjar arbeta för Finlands Sjömanskyrka i Spanien den här hösten. Han presenterade verksamhetsberättelsen och beskrev det senaste året som en period av krig och kriser. Den livsmedelskris som förorsakats av klimatförändringar och som förvärrats av kriget i Ukraina, försvårade läget särskilt på Afrikas horn. Det positiva var att det efter coronapandemin gick att återgå till en mer normal vardag.
”Utlandsarbetarna återvände till sina stationeringsorter och aktiviteterna runt om i världen normaliserades. Det var möjligt att arbeta som vanligt och vi nådde bättre resultat än året innan. Enbart under fjolåret omfattade vårt arbete nästan 5 miljoner människor, säger Steffansson.
Ekonomiskt sett var år 2022 mycket utmanande. Missionssällskapets bokslut uppvisade ett underskott på 2,32 miljoner euro. Intäkterna var 25,7 miljoner euro och kostnaderna 27,9 miljoner euro.
”Det finns många orsaker till detta: en minskning av investeringsavkastningen, effekterna av coronaviruset och inflation. Vi är dock glada över att understödstäkterna ökade något och att soliditeten höll sig på samma nivå som föregående år”, konstaterade Jaana Seppänen, förvaltnings- och ekonomidirektör vid Finska Missionssällskapet.
Missionssällskapet får större delen av sina inkomster från församlingar och privatpersoner. Församlingarna gav 7,9 miljoner euro i budgetunderstöd förra året. Intäkterna från kollekter, kampanjer, donationer, testamenten och stöd som mottagits genom frivilligt arbete var 8 miljoner euro. Stödet från samarbetsorganisationer och företag var 900 000 euro.
Enligt Seppänen ökade församlingarnas övriga understöd med totalt 800 000 euro, men budgetunderstödet minskade med totalt 100 000 euro förra året jämfört med föregående år. Coronaperioden belastar ännu Missionssällskapets ekonomi.
”Coronan har påverkat kollekterna till Missionssällskapet och församlingarnas frivilliga stöd har inte återgått till sin tidigare nivå”, säger Seppänen.
Från Utrikesministeriet fick Missionssällskapet förra året 5,9 miljoner euro i anslag för utvecklingssamarbete och 0,6 miljoner euro för fredsarbete. Båda dessa belopp är lägre än föregående år.
Förra året spenderade Missionssällskapet största delen av sina pengar, 17,6 miljoner euro, på arbete utomlands. 8,1 miljoner euro användes till verksamhet i Finland och 2,3 miljoner euro till allmän-, ekonomi- och personaladministration.
Läger- och kurscentret Päiväkumpu i Orivesi gjorde en förlust på över 300 000 euro. I år fattades beslutet att stänga lägercentret för vintern på grund av kraftigt ökade kostnader och låg användningsgrad under vintern.
Pauliina Parhiala presenterade verksamhetsplanen för det kommande året. Hon påminde om att all verksamhet härrör från de stora strategiska målen.
Det fördes en livlig diskussion om prioriteringarna i verksamhetsplanen och balansen mellan tro och kärlek. Årsmötet fastställde verksamhetsplanen.
”Vi vill strategienligt stärka tron, hoppet och kärleken i världen och vittna om Gud i ord och gärningar: vi berättar om Jesus Kristus, främjar mänskliga rättigheter och bygger fred och försoning”, sade Parhiala.
Pia Kummel-Myrskog representerar Borgå stift i styrelsen
Årsmötet valde nya medlemmar till Missionssällskapets styrelse: kyrkoherde Leena Kairavuo från Åbo (Åbo ärkestift), församlingspastor Pia Kummel-Myrskog från Helsingfors (Borgå stift), magister i hälsovetenskap och teologi, lärare och diakon Terttu Pohjolainen från Lahtis (S:t Michels stift) och kandidat i statsvetenskap Sampo Untamala från Helsingfors (Helsingfors stift).
Missionssällskapets styrelse består av tolv medlemmar valda av årsmötet. Medlemmarnas mandattid är tre år. Varje år avgår fyra medlemmar. Den som redan har suttit som styrelsemedlem i tre hela mandatperioder kan inte återväljas. Den nya styrelsen sammanträder i september och väljer ordförande vid sitt första möte.
Följande medlemmar fortsätter i styrelsen:
- biskop Simo Peura (Lappo stift), ordförande
- förvaltningschef, juris magister Sari Anetjärvi (Esbo stift)
- agrolog, specialsakkunnig i ekonomistyrning Juha Nivala (Uleåborgs stift)
- kyrkoherde Jukka Pakarinen (Helsingfors stift)
- kyrkoherde Jussi Peräaho (Lappo stift)
- kyrkoherde Tiina Wiberg (Kuopio stift)
- projektackvisitionschef Simo Suutari (S:t Michels stift)
- kommunikationschef Sakari Vanhanen (Tammerfors stift)
Alla församlingar inom den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland är kallade till medlemmar i Finska Missionssällskapet och har rätt att sända 2–4 representanter till årsmötet i förhållande till församlingens storlek. Även andra samfundsmedlemmar samt personmedlemmar har rätt att delta i årsmötet.
Totalt deltog 280 representanter i lördagens årsmöte, antingen på plats i Helsingfors eller online. Av dem var 248 representanter från församlingar, 11 representanter från medlemsorganisationer och 21 personmedlemmar.
