Tara Giri, Sirkala Giri och Biru Bharati har alla tillbringat flera månader av sitt liv isolerade i hyddor på grund av menstruation. Nu reser de runt i byar i Kalikot-området och undervisar andra kvinnor om menstruationshygien och farorna med chhaupadi-traditionen. Foto: Mimosa Hedberg.
I delar av västra Nepal lever fortfarande den gamla hinduiska traditionen chhaupadi kvar. Till traditionen hör att kvinnor isoleras i små hyddor under deras menstruation, eftersom de då ses som orena. Finska Missionssällskapets samarbetspartner Sahas arbetar i avlägsna byar för att stoppa den skadliga ritualen.
Enligt Meena Shakya, sakkunnig i genusfrågor vid Sahas, är traditionen mycket svår att bryta. Hon blev själv chockerad då hon flyttade till Kalikot i västra Nepal och såg hur kvinnor fortfarande isolerades varje månad.
”Det var som om jag stigit in i en annan verklighet”, berättar Shakya.
I västra Nepal isoleras kvinnor fortfarande i hyddor avsedda för kreatur under menstruationen. Missionssällskapets samarbetspartner Sahas arbetar för att bryta den skadliga traditionen. Meena Shakya är sakkunnig i genusfrågor vid Sahas. Foto: Mimosa Hedberg.
Allvarliga hälsorisker
Förutom isolationen är kvinnor inte tillåtna att vistas i köket eller laga mat under menstruationen. De får heller inte besöka templen eller till exempel delta i begravningar.
Om en kvinna rör ett fruktträd tror man att trädet inte längre kan bära frukt. Om kvinnan vägrar isoleras lever en stark tro kvar i byn att något ont kommer att ske – en ko kan dö eller en släkting kan bli sjuk.
Isoleringen i kalla hyddor innebär allvarliga hälsorisker för kvinnor: sjukdomar, risk för ormbett, sexuellt utnyttjande och till och med död. I januari rapporterades det om en mamma och hennes två barn som hade dött i en hydda till följd av förgiftning.
”När jag var ung var jag tvungen att tillbringa sju dagar varje månad i isolering. Hyddan låg på 20 minuters avstånd från vårt hem. Det enda jag fick äta var torrt bröd och lite kryddor. Jag hade bara med mig en omgång kläder, som jag måste tvätta”, berättar Sirkala Giri, 64.
Tidigare ville inte Giri träffa sina släktingar medan de menstruerade. Nu berättar hon stolt att hon tack vare Sahas arbete inte längre kräver att menstruerande kvinnor isoleras.
Den här menstruationshyddan används numera som vedlider. Foto: Mimosa Hedberg.
Kvinnor leder förändring
Enligt Shakya kräver förändring långsiktigt arbete med utbildning, även bland religiösa ledare. Det är även viktigt att satsa på kvinnors självbestämmande och ekonomiska utveckling.
”Då kvinnor skaffar sig inkomster får de även en större talan inom sina familjer”, påminner Shakya.
”Några män har föreslagit för sina fruar att sluta med traditionen, men ännu lever mycket rädsla och stigma kvar bland kvinnorna”, berättar Shakya. ”Men när en by har upphört med detta inser man fördelarna med det”.
”Genom de kurser som Sahas ordnat har vi lärt oss att menstruationen är en viktig del av fortplantningen och att den finns till av en orsak. En kurs räcker inte, det krävs fortgående arbete”, säger Biru Bharati.
Med Sahas stöd är Bharati en av de ledande personerna i arbetet mot chhaupadi. I hennes by utövas inte längre traditionen. Byns kvinnor reser redan runt till andra byar och undervisar kvinnor om det de har lärt sig. Samtidigt lär sig kvinnor att laga egna menstruationsskydd av återvunnet material.
När en av Bharatis döttrar fick mens frågade hon sin mamma vad hon skulle göra. Bharati rådde henne att hålla sig ren, men gav inga regler. Så var traditionen bruten.
”Inte en enda av kvinnorna i vår by kommer att återvända till de där mörka dagarna”, lovar Bharati.
Mimosa Hedberg
