Hoppa till huvudinnehåll Hoppa till sidfot

Undersökning: Finland och de övriga nordiska länderna glömmer kvinnorna i sin klimatfinansiering

Undersökningen, som publicerades idag, avslöjar att de nordiska länderna, som spelar en ledande roll när det gäller att uppnå jämställdhet, inte beaktar förbättrande av kvinnornas ställning tillräckligt då de beviljar klimatfinansiering åt fattiga länder.

Nepalesiska odlaren Rahe Maya Parja visar hur man producerar biogas. Gasen behövs för matlagning. Bild: Mimosa Hedberg.

Endast hälften av finansieringen beaktar stärkandet av kvinnors ställning, trots att kvinnorna är mer utsatta för de risker som klimatförändringen ger upphov till. Kvinnor är fattigare än män, och de livnär sig ofta på småbruk som är beroende av de lokala väderleksförhållandena. Kvinnorna är mindre utbildade, och har därför sämre möjligheter att hitta information om hur man kan förbereda sig på de risker som klimatförändringar för med sig. Kvinnor får inte heller sina röster hörda i beslutsfattandet.

Av de nordiska länderna ligger Sverige i topp då det gäller att främja jämställdheten: av Sveriges projekt fokuserar 80 procent på att förbättra kvinnors ställning. Av Finlands klimatprojekt är andelen mindre än hälften.

ACT-alliansen, ett internationellt nätverk för utvecklingssamarbete, humanitär hjälp och påverkansarbete har låtit utföra undersökningen. I Finland har Finska Missionssällskapet och Kyrkans Utlandshjälp deltagit i undersökningen.

”Resultatet är oroande, eftersom speciellt kvinnor drabbas av klimatförändringens effekter. Enligt uppskattning dör kvinnor 14 gånger sannolikare till följd av klimatförändringen, eftersom de tar hand om barnen och därför inte lika lätt som männen kan fly från naturkatastrofer”, säger Niko Humalisto, ledande sakkunnig inom påverkansarbete vid Missionssällskapet. Humalisto ingick också i styrgruppen för undersökningen. 

Icke-statliga organisationers klimatprojekt är effektivast när det gäller att främja jämställdhet

Undersökningen avslöjar att icke-statliga organisationers klimatprojekt är effektivast när det gäller att främja jämställdhet. Däremot är privata sektorns projekt sämst i klassen.

Finland och de övriga nordiska länderna måste utvärdera kritiskt, vilka kanaler som utnyttjas för finansieringen i framtiden. Organisationerna har redan länge arbetat för att främja jämställdhet vilket syns i undersökningens resultat, säger Aly Cabrera, sakkunnig inom klimatarbetet vid Kyrkans Utlandshjälp.

Förutom att undersökningen granskade numeriska data tittade man även på hur väl projekten förverkligades. Undersökningens resultat visar att då man planerar projekten är kvinnorna tillsynes de som får nytta av projektet, men de är inte konsekvent delaktiga i genomförandet. Därför kan projekten öka kvinnors utsatthet och stärka strukturer som inverkar skadligt på kvinnors ställning och deras möjlighet att vara delaktiga.

Finland bör sätta upp konkreta mål och utveckla klimatfinansieringen tillsammans med de nordiska länderna

Undersökningen påvisar flera sätt med vilka man kan säkerställa att klimatprojekten stöder kvinnor i fattiga länder. I Finland måste jämställdheten vara en vägledande princip då det gäller planering av utrikesministeriets klimatfinansiering. Man bör sätta upp konkreta mål, och rapportera transparent om framstegen, till exempel i samband med den årliga klimatrapporten.

Kyrkans Utlandshjälp och Finska Missionssällskapet betonar vikten av nordiskt samarbete, för att alla klimatfinansierade projekt ska beakta jämställdhet och stärka kvinnors ställning. Under klimatmötet i Glasgow är finansieringen en av de nyckelfrågor som kunde ge de nordiska länderna en chans att påverka internationella banker och finansinstitut, och få dessa aktörer, som visar ringa tendens att främja jämställdhet, att stöda målen i FN:s klimatavtal och främja kvinnors ställning.

Klimatfinansieringen grundar sig på Parisavtalet som fastställde de rika ländernas skyldighet att mobilisera minst 100 miljarder dollar till klimatåtgärder i fattiga länder och östater, som är känsliga för klimatförändringar, senast år 2020. Med klimatfinanseringen stöder man de allra fattigaste i övergången till ren energi, och hjälper dem att anpassa sig till klimatförändringen.

 

Niko Humalisto vid Finska Missionssällskapet deltar på plats i klimatmötet i Glasgow 7.11-14.11

 

Tilläggsinformation:

  • Ledande sakkunnig inom påverkansarbete, docent Niko Humalisto, Finska Missionssällskapet, niko.humalisto@suomenlahetysseura.fi, tfn +358 40 7574 036.
  • Sakkunnig inom klimatarbete, Aly Cabrera, Kyrkans Utlandshjälp, cabrera@kua.fi,  tfn +358 50 5057 855 (talar engelska)

 

Länk till undersökningen (på engelska)