Hur har starten gått?
– Efter lång väntan med komplicerade och omfattande visumprocesser fick jag tillstånd att flytta till Israel i augusti. Det blev en så kallad rivstart, med alla praktiska arrangemang på hemmaplan. Min företrädare vid Felm-centret, Tarmo Heikkilä, har avtackats och jag välkomnats av biskop Ibrahim Azar från den evangelisk-lutherska kyrkan i Jordanien och det Heliga landet. Det blev en varm och familjär samling tillsammans med representanter från den lokala församlingen i Jerusalem.
Just nu pågår också många intensiva möten, bland annat kring praktiska administrativa frågor, också med lokala myndigheter, eftersom Felm-centret är registrerat i Israel och har varit en lokal aktör sedan 1955.
Hur är stämningen där du bor?
– Jag bor där Felm-centrets direktörer alltid har bott – på arbetsplatsen, i en lägenhet ovanför kontoret vid centret. Fastighetskomplexet ligger i västra Jerusalem. Stämningen i Jerusalem är utåt sett som den alltid har varit. Jag har tidigare bott granne med Felm-centret i nästan åtta år, mellan 2015 och 2022, då jag var direktor för Svenska kyrkans Svenska teologiska institut i Jerusalem. Men i mötet med varje människa finns en påtaglig känsla av hopplöshet, på grund av kriget och den eskalerande konflikten. Det tar sig mycket konkreta uttryck, både i Jerusalem och på Västbanken, som ni säkert har läst om och följt i medierna. Tillvarons utrymmen krymper.
– Missionssällskapet har länge arbetat med fredsfostran i regionen. Det är viktigt att barnen växer upp i en miljö där man lyfter fram de värderingar vi står för och arbetar för. Det psykosociala stödet kommer att vara mycket centralt efter Gazakriget.
Vad gör du under en vanlig arbetsvecka?
– Arbetets karaktär genomsyras och påverkas starkt av den lokala kontexten och arbetskulturen. I Jerusalem börjar den judiska sabbaten på fredag kväll och varar till lördag kväll, medan söndagen är veckans första arbetsdag. Muslimerna har sin fredagsbön, och de lokala kristna helgar söndagen. Finska Missionssällskapets utsända följer den finska arbetslagstiftningen, medan våra lokalanställda arbetar enligt Felm-centrets principer och den israeliska arbetslagstiftningen.
Vem arbetar du med?
– Vid Felm-centret i Jerusalem finns tre utsända finländare: Risto Heikkinen, sakkunnig inom fredspedagogik, Sari-Johanna Kuittilo, diakon och sakkunning inom psykosocialt stöd, samt jag själv. För närvarande har vi tre lokalanställda: biträdande chef Sa’ed Khoury, verksamhetskoordinator Amani Saba och ekonomiassistent Rami Hazzaz. Alla tre är kristna palestinier, och deras familjer har långa anor i Jerusalem.
Vilka arbetsuppgifter har du helt konkret?
– Kort sagt, allt ansvar man kan tänka sig att en verksamhetsledare och operativ fastighetschef har. Här i Jerusalem arbetar vi med fredsfostran, diakoni och psykosocialt stöd inom fredsarbete, samt med fredsteologi i dialog och samarbete med Missionssällskapets partner och lokala aktörer inom religionsdialog och ekumenik. Därtill har jag ansvar som landschef för verksamheten i Israel och de palestinska områdena, samt en expertroll i egenskap av präst, teologie doktor och docent i religionsvetenskap.
– Mycket tid går åt till nätverkande med olika aktörer och serviceleverantörer. Mitt huvuduppdrag är att främja fredsarbete lokalt, i enlighet med de värderingar och verksamhetsprinciper som Finska Missionssällskapet står för.
– Jag är tacksam för de erfarenheter jag samlat på mig under mina år i Jerusalem – särskilt inom religiöst ledarskap, teologisk sakkunskap och forskning, relationsbyggande och nätverk, evenemangsplanering, ekonomi- och personalförvaltning samt administration i relation till lokala myndigheter och regelverk.

Vilka är de största glädjeämnena i arbetet?
– För mig personligen är det största glädjeämnet att vara tillbaka i Jerusalem och återknyta alla goda kontakter och vänskapsband som finns här sedan tre decennier. I arbetet med fredsdialog i Jerusalem är förtroendeförhållanden det viktigaste. Jag värdesätter högt de insatser som Finska Missionssällskapet har gjort för våra lokala partner, speciellt i förhållandet med den lokala lutherska kyrkan under krigets två utmanande år.
– Diakonicentret i Beit Jala på Västbanken, som den lutherska kyrkan nyligen har öppnat, samt diakonvigningen i kyrkan vid mässan – där jag hade glädjen att medverka – är stora glädjeämnen och en fantastisk satsning för framtiden. Att vi vid Felm-centret har fått möjlighet att vara delaktiga, i nära samarbete med den lokala församlingen, är skäl till tacksamhet och tacksägelse.
– Vid det nya diakonicentret stärks fredsfostran och psykosocialt arbete påtagligt, och tack vare församlingsmedlemmarnas frivilliga insatser når det även ut bredare till det lokala samhället. Gemenskapen och betydelsen av frivilligarbete ger tröst mitt i kriget och skapar hopp inför framtiden.
Den 11 september hölls en kvinnokonferens på Felm-centret. Konferensen samlade uppemot 100 lokala deltagare på plats och därutöver deltog internationella deltagare på distans.
– Bland deltagarna fanns såväl unga som mer erfarna kvinnor, judar, kristna och muslimer. Vi samlades i skuggan av Gazakriget för att samtala om hållbar samexistens och fred, under rubriken ”feministisk verksamhet skapar förändring”.
– Missionssällskapets långsiktiga arbete för fred och rättvisa är nu viktigare än någonsin. Vi vill bygga relationer och gemenskap – och det kräver en insats av oss alla. Det var en glädje och ära för mig att hålla tal vid konferensen, där kvinnors styrka, samarbete och roll i fredsbyggande lyftes fram.

Vad kan vi be för i höst?
– Be för fred i Jerusalem, i det Heliga landet. Be att ledare i alla sammanhang, religiösa och politiska, ska öppna sina hjärtan för att lyssna till Guds, Frälsarens och Fredsfurstens ord, att de ska våga i både tro och handling stå för tro – hopp – kärlek. Att vi alla får kraft att orka simma motströms, då vi kämpar för fred, likvärdighet och jämställdhet. Kom också ihåg att tacka för den oändliga kärlekens kraftkälla som alla fredsbyggare har tillgång till. Bönen är en styrka, en kraft som bär.
Missionärsvälsignelse i Pargas 27.9
Maria Leppäkari är teologie doktor, präst och docent i religionsvetenskap. Hon välsignas för missionsuppdrag lördagen 27.9.2025 kl. 18 i samband med en kvällsmässa i Pargas kyrka. Välsignelsen förrättades av biskop Bo-Göran Åstrand. Från Finska Missionssällskapet deltar chefen för svensk service Marika Björkgren-Thylin, regionchef för Mellanöstern Miikka Kallio och direktör för utrikesarbetet Tero Norjanen. Kyrkoherde Sara Grönqvist samt kantor Hanna Lehtonen från Väståbolands svenska församling medverkar också.
Verksamhet i mer än 100 år
Finska Missionssällskapets första missionärer anlände till Jerusalem i augusti 1924. Arbetet bland judar och palestinier har således pågått i mer än 100 år. Under årtiondenas lopp har strävan ständigt varit att svara på aktuella utmaningar, men verksamheten bland barn och unga samt diakonin har förblivit den röda tråden i arbetet.
– I dag är de tre hörnstenarna i arbetet fredsfostran, psykosocialt stöd och interreligiös dialog. Vi arbetar med dessa teman tillsammans med starka israeliska och palestinska samarbetspartner”, säger Miikka Kallio.
Felm-centret grundades för exakt 70 år sedan, år 1955, av en finsk kvinna vid namn Aili Havas (1903–1988). En av Jerusalems mest kända arkitekter, tysken Conrad Schick, har ritat byggnaden.
Vill du följa med Maria Leppäkaris arbete och liv i Jerusalem? Beställ hennes nyhetsbrev per e-post via adressen www.finskamissionssallskapet.fi/missionarer
Text: Joanna Lindén-Montes intervjuade Maria Leppäkari per e-post.
