Idag, den 17 oktober, uppmärksammas Världsfattigdomsdagen, ett led i kyrkornas internationella vecka för tryggad tillgång på livsmedel. Organisationer, kyrkor och enskilda personer uppmärksammar världens ledare på det skriande behovet av att prioritera kampen mot hunger. Omkring 900 miljoner människor svälter idag och värst utsatt är Afrika söder om Sahara.
Kyrkornas internationella nätverk för påverkansarbete, Ecumenical Advocacy Alliance (EAA), står bakom aktionsveckan, vars mål är att påminna om varje människas rätt till mat – en mänsklig rättighet som bör uppfyllas. Kyrkorna vill uppmärksamma enskilda konsumenter, politiker och organisationer på hur livsmedel produceras, sälja och konsumeras. Nästan en miljard människor lider idag av konstant hunger. Orsaken är inte brist på mat i världen, utan resursernas ojämna fördelning i världen.
På måndagen den 15 oktober samlades experter i Rom när kommittémötet för en tryggad livsmedelsförsörjning inleddes. Temat för den sex dagar långa konferensen är klimatförändring, jordbruksinvesteringar och frågor kring jordägarförhållanden. Kommitténs målsättning är att verka som ett internationellt expertforum för en global tryggad tillgång till livsmedel.
Jordbrukare garanterar tillgången på livsmedel
Finska Missionssällskapet och församlingen i Seinäjoki ordnade ett seminarium om trygg tillgång på livsmedel den 15 oktober. Föreläsarna behandlade ämnet både ur ett lokalt och internationellt perspektiv. Malcolm Damon, ordförande för EEA:s grupp för tryggad tillgång på livsmedel, var huvudtalare. Damon är också verksamhetsledare för FOCCISA-nätverket (Fellowship of Christian Councils in Southern Africa) som fokuserar på ekonomiska rättigheter.
Vid seminariet poängterades jordbrukarnas ställning som garanter för en trygg tillgång på livsmedel i världen. Frågan ”Vad kommer våra barnbarn och deras barn att äta som vuxna?” var i fokus.
Många orsaker till svälten i världen
”Det finns många orsaker till att rätten till mat inte förverkligas. En av orsakerna är spekulationerna kring livsmedlens marknadspris som får matprisen att stiga. En annan faktor är klimatförändringen. Vi observerar konstant extrema väderleksförhållanden runt om i världen, och till exempel i Afrika är det nuförtiden omöjligt att veta när det lönar sig att så. Den tredje orsaken är kopplad till regeringarnas ovilja att stöda jordbrukssektorn. Detta ses både i nationalpolitik och i finansiering av utvecklingssamarbete. För det fjärde borde vi vakna upp och inse att jordbruksleden är kontrollerade av stora företag, som äger fröna och monopoliserar jordbruksproduktionen och försäljningen”, säger Malcolm Damon.
