”Det är inte normalt.” Det här är någonting man hör ofta i Namibia. Det har redan gått sex månader sedan de stora översvämningarna i norra Namibia, men vattnet är fortfarande högt på många ställen. I de tätbebyggda trakterna kring Oshana och Oshikoto syns tecken på översvämningen fortfarande i form av stora dammar med stående vatten. Trots den heta årstiden vägrar de sista resterna av översvämningsvattnet envist att avdunsta.
För de lokala invånarna innebär dammarna visserligen också mer mat och en lättnad i vattenbristen. Man fiskar, simmar och tvättar sig i översvämningsvattnet. Dammarna ger dricksvatten åt husdjuren och ibland också åt människor. Dammarna med översvämningsvatten är dock förknippade med stora hälsorisker. Stående vatten är en utmärkt grogrund för livsfarliga parasiter och smittsamma sjukdomar.
Översvämningarna har blivit årligen återkommande
Översvämningarna är inte i sig ett nytt fenomen i norra Namibia. Nytt är ändå att de har blivit en nästan årligen återkommande plåga. Bakom de upprepade översvämningarna ligger klimatförändringen. Nerkylningen av ytvattnen i oceanerna, känt som La Niña-fenomenet, har under de senaste åren gjort väderleken nyckfullare på många ställen i Afrika. Det omvända fenomen som håller på att förstärkas som bäst, el Niño, kommer eventuellt att förändra situationen. Då minskar risken för översvämningar, medan hotet om torka åter ökar. I varje fall måste norra Namibias befolkning på nästan en miljon även i framtiden anpassa sig till olika katastrofhot.
Namibias evangelisk-lutherska kyrka genomför som bäst ett eftervårdsprojekt för översvämningskatastrofen i början av året i samarbete med Finska Missionssällskapet och Lutherska världsförbundet. Projektet fokuserar på att stimulera jordbruket i norra Namibia som drabbats av allvarliga översvämningsskador samt utveckla en katastrofberedskap. Eftersom specialkompetensen inom Namibias kyrkas eget katastrofarbete fortfarande är relativt liten, behövs hjälp utifrån. I det här fallet kommer styrtjänsterna för projektet från Lutherska världsförbundets landsprogram för Zambia.
Kyrkans katastrofkompetens utvecklas
Namibiska kyrkans ekonomiska sekreterare Dama Shimakeleni tackar sällskapet och Lutherska världsförbundet för ett gott samarbete. Han konstaterar emellertid att det ännu finns mycket kvar att göra. Kyrkan saknar de strukturer som behövs för att sköta katastrofarbetet samt praktiskt kunnande. Sådan beredskap behövs i synnerhet just i norr.
Ungefär 60 procent av Namibias befolkning har packats ihop i de riskfyllda områdena runt Kunene-, Chobe-, Kavango- och Zambezifloden. Även om staten satsar på den underutvecklade norra delen, äter de återkommande översvämningarna upp förutsättningarna för en bättre framtid.
En ljusning är dock att vänta. EU, FN och Världsbanken utreder tillsammans med Namibias regering olika alternativ för att minska de norra områdenas utsatthet för översvämningar. I alla fall är de tekniskt krävande översvämningsskyddsprojekten dyra och mycket tidskrävande. Eftersom översvämningarna inte heller är den enda faktor som hotar befolkningen i Namibias norra delar, måste katastrofberedskapen höjas i området.
Det katastrofarbetsprojekt som nu pågår upphör som det nu ser ut i oktober. Sedan projektet upphört fortsätter sällskapet diskussionerna med Namibias kyrka om centrala framtida utmaningar i katastrofarbetet. ”Vi inser att man i det här arbetet behöver sådana strukturer som vi tills vidare inte har”, summerar Dama Shimakeleni.
Timo Frilander
Skribenten är koordinator för sällskapets katastrofarbete och besökte Namibia i månadsskiftet september-oktober.
