Hoppa till huvudinnehåll Hoppa till sidfot

Angola: Två ägg om dagen mot undernäring

En gång i månaden besöker Cecilia och Liambei verksamhetscentret där Liambei vägs och mäts. På samma gång har Cecilia möjlighet att diskutera med personalen. Denna gång får de hjälp av Giberal Pintal Fábion. Bild Teija Lievonen.

En solig måndag begav sig regioninformatör Teija Lievonen tillsammans med två anställda för organisationen ATOS ut på vandring i bergen som omger staden Lubango. Målet var att bekanta sig med de familjer som får hjälp med för att åtgärda undernäring bland sina barn.

Jag vandrar längs svårframkomliga stigar tillsammans med Giberal Pintal Fábion, 24, och Manuel Cambindan, 28. De går samma sträcka varje vecka. Då man kommer fram öppnar sig vackra landskap, men på samma gång avslöjas de enkla förhållanden familjerna lever i. Luften är frisk och stämningen fridfull, men här finns varken vattenledningar eller elektricitet.

I Lubango stöder Finska Missionssällskapet ATOS verksamhetscenter, som erbjuder förskoleundervisning för fattiga familjer. I centret får barnen också en daglig måltid och identitetsbevis så att de kan börja i skolan.

I mars påbörjades även ett småskaligt program för att hjälpa undernärda barn på landsbygden kring Lubango. I programmet deltar just nu 28 barn under 2 år med familjer. Varje barn får två ägg per dag. Därutöver får barnen järn och vitaminer samt mediciner enligt behov, exempelvis mot diarré eller mask.

–Små barns hjärnor behöver protein för att utvecklas normalt. Målsättningen är att främja barns normala tillväxt och behandla undernäring i denna känsliga ålder, där undernäring kan fördröja utvecklingen eller orsaka permanenta skador, berättar Manuel.

”Jag hoppas att barnen växer och får gå i skolan”

Jag träffar bland annat Cecilia, 29, och hennes två döttrar, 4-åriga Adriana och Liambei som är ett och ett halvt. Liambei var ett av de första barnen som erhöll stöd. Tidigare hade hon magsmärtor och hon grät mycket. Under de senaste sex månaderna har hon utöver modersmjölken fått två hönsägg per dag samt vitaminer och är nu friskare och gladare.

Cecilia säljer äpplen och päron som odlats av hennes morföräldrar och inkomsterna går till mormor och morfar. I hennes eget grönsaksland växer kål, morötter, sallat och potatis. Skörden ger familjen ett litet tillskott till den dagliga kosten som består av gröt kokad på maniok eller majs. Gröten mättar magen men är fattig på näring. Familjen äter inte kött, men ibland när någon har ärende till staden får de lite torkad fisk.

Cecilia har gått en kort tid i skolan, men kan inte läsa. Med stöd från ATOS har hon kunnat skaffa identitetsbevis åt sig själv och sina döttrar, så att de kan få tillgång till offentliga tjänster. Adriana börjar närma sig skolåldern.

Cecilia deltar också i bibelstunder som de anställda vid ATOS håller i samband med sina veckobesök. Hon berättar att hon är lycklig över sina barn och nöjd med sitt liv trots att det är ett enkelt liv. Efter lite uppmuntran vågar hon berätta om sina framtidsdrömmar.

–Jag skulle vilja ha ett jobb. Och jag hoppas att barnen växer, går i skolan, får arbete och att de sedan kan hjälpa sin mor.

Joaquim Tito mäter 1-åriga Casimiros armomkrets. Mamma Fatima, 19, kan vara nöjd då måttbandet inte visar rött. Bild Teija Lievonen.

”Skillnaden syns redan efter några månader”

Följande gång träffar jag barnen och mammorna i Lubango i ATOS verksamhetscenter. En gång per månad kommer mammorna till centret för att hämta ägg. På samma gång vägs och mäts barnen och mammorna får nyttig hälsoinformation.

Nu får mammorna information om hur de kan undvika coronasmitta. De påminns också varje gång om vikten att koka dricksvattnet. Diarré är vanligt och orsakas ofta av orent dricksvatten.

Många slags känslor rör sig inom mig då jag följer med barnen och mammorna på vägningsstationen. Jag ser barn som är alldeles för små för sin ålder och även sömniga barn. För många visar armomkretsen på rött. Men jag ser också glada och nyfikna småbarn. Jag fick veta att 3-åriga Augustino inte kunde gå för två månader sedan, men nu går han redan. Han är äldre än de andra barnen, men är fortfarande med på grund av de uppenbara behoven.

Jag gläds också åt funktionshindrade Isabela som är ömt älskad av sin mor. Jag har sällan sett funktionshindrade människor i Angela, vilket bekymrar mig. Var är de? Jag ser också kaxiga Francisco, som vill hjälpa sin mamma med allt och är mycket besviken då han märker att påsarna med diarrémedicin inte är kexpaket.

Jag förstår väl varför Edna Sambaca, 29, gillar sitt arbete.

–Vi kan hjälpa speciellt utsatta barn. Dessa barn återhämtar sig och får en bra start i livet. Förändringen syns redan efter några månader.

Tänk att ägg och vitamintillskott kan påverka barns utveckling och framtid! Dessa glada och aktiva spjuvrar ger hopp om att deras ännu lite sömniga och späda eller av diarré ansatta kompisar växer och blir lika starka som de.

Edna Sambaca ger ägg och vitaminer åt mamma Helena. Dessa täcker sonen Manuels behov för en månad.
Bild Teija Lievonen.

Text och bilder: Teija Lievonen
 

  • ATOS är en angolansk kristen medborgarorganisation vars projekt Ett lyckligt barn når 3000 människor i de fattiga områdena i staden Lubango. Organisationen har bland annat tre center där de erbjuder förskoleundervisning och en daglig måltid åt 3–5 år gamla barn. Barnen får också identitetsbevis så att de kan börja i skolan och får tillgång till offentliga tjänster. Vuxna erbjuds läskunnighetsundervisning och hjälp med att förbättra försörjningen.
  • Programmet med att avhjälpa undernäring har som målsättning att se till att barn i 6–24 månaders ålder får tillräckligt med protein så att deras hjärnor utvecklas normalt. Äldre barn kan få permanenta skor av undernäring.
  • I programmet med att avhjälpa undernäring arbetar två team på tre personer vardera. Dessa har fått utbildning av brasilianska experter inom hälsovård.
  • Hönsägg för en månad och vitaminer för ett barn kostar cirka 10 euro.