I klassen är tystnaden full av förväntan. Simon Sabora och Happy Martin, som är utbildare inom jordbrukssektorn, har anlänt till högstadiet i Makumira. Lärarna har valt en grupp på 30 där eleverna kommer från olika klasser. Dagen följer inte det vanliga skolschemat.
Simon och Happy har med sig trädplantor, kvistar från buskar, kokkärl, slevar och ett par fotogenkök. De har också hämtat verktyg: hackor, spadar, vattenkannor och en kratta. Ungdomarna tittar nyfiket på gästerna och alla saker de kommit med.
Det framgår att kvistarna som gästerna hämtat ingalunda är tagna från någon buske vid vägkanten. Kassava, chaya, katuk och moringa är mångåriga växter, vars blad kan användas till att framställa en protein- och vitaminrik grönsaksstuvning.
Inhemska växter klarar torka bättre än utländska
Kassava är en potatisliknande sydamerikansk växt. Portugisiska handelsmän hämtade den till Afrika för nästan 400 år sedan. Vanligtvis använder man de stärkelserika knölarna som föda, men den här gången är det bladen som är i fokus. Den busklika plantans blad innehåller protein, A-vitamin och järn.
Det visar sig att den bästa proteinkällan är katuk, en växt som ursprungligen kommer från tropiken i Sydasien. Fördelen med kassava, chaya och moringa är att de klarar sig bra i näringsfattig och torr jordmån. Dessa inhemska växter tål torka bättre än främmande arter och lämpar sig fint för också för området Meru.
Simon och Happys undervisning är inte bara teorier i klassen och anteckningar på svarta tavlan. Under eftermiddagen tillreder eleverna fyra olika sorters grönsaksstuvning under ledning av de besökande lärarna. Moringastuvningen vinner smaktävlingen.
Grönsakslandet ger mat till skolköket
Rektorn vid Makumira högstadium James Somi berättar hur eleverna fått kunskaper och färdigheter som de tagit med sig hem till föräldrarna. Många familjer har nu bättre förutsättningar för självförsörjande grönsaksodling. Och lärdomarna har kommit i användning också i skolans eget grönsaksland, som lärarna och eleverna sköter samvetsgrant.
”Chaya-buskarna började växa långsamt, men nu har tillväxten kommit i gång. Chaya används i skolbespisningen. När man tillsätter chaya i den traditionella bönstuvningen blir födan mer näringsrik och eleverna får godare mat.”
”Vi har också lyckats minska på skolans matkostnader, eftersom vi nu får chaya från skolans egen åker. Skolans grönsaksland producerar också tomat, äggplanta och kinakål.”
Undervisningens kvalitet har höjts
Sammanlagt 24 högstadieskolor har anlagt var sitt grönsaksland. De flesta skolor har grundats av lokalsamhällena och har väldigt små resurser. Dessa skolor är med i ett projekt där man genom att utbilda lärare strävar efter att höja undervisningens kvalitet. Projektet leds av Missionssällskapet och Makumira universitet.
PITA, som projektet kallas, är en akronym av dess engelskspråkiga namn Participatory and Integrative Teaching Approach. Namnet är en språklek med ord på engelska och swahili. Pita är ett verb på swahili och betyder ”passera”, ”överträffa”.
Lärarfortbildningen påbörjades i Tanzanias evangelisk-lutherska kyrkas universitet i Makumira år 2015 och man valde att ta med de skolor som hade de sämsta resultaten i regionen. Tack vare projektet har inlärningsresultaten förbättrats märkbart.
Projektet har nyligen fått en fortsättning fram till 2025, och meningen är ta med nya skolor.
Text och bilder: Katri Niiranen-Kilasi
Skribenten fungerar som rådgivare för PITA-projektet.
***Stöds av Finlands utvecklingssamarbete***
Läs mera:
