Så berättar Finska Missionssällskapets anställda Riikka-Maria och Tomas Kolkka, som sedan år 2012 jobbar med språk-, musik- och församlingsarbete bland luaminoriteten i bergsbyarna i norra Thailand.
Vid tidpunkten för intervjun befinner sig Riikka-Maria och Tomas Kolkka i Helsingfors. De senaste två åren har de varit i hemlandet och distansjobbat härifrån.
Har det gått bra att distansjobba med kollegerna i Thailand?
”Jo, mer eller mindre bra, men vi har haft problem med nätuppkopplingen. Det beror på att det är regnperiod i norra Thailand just nu. Vid åskskurar slås nätet ut. Vi hade haft samma problem också om vi varit på plats i Thailand. Även där distansarbetar man. Här i Finland har barnen gått i skolan, där hade de varit tvungna att delta i distansundervisning. Så vi har haft bättre arbetsro här.”
Tomas berättar att arbetet varit enformigare och bestått av nästan enbart översättning under tiden i Finland. De har även planerat läsklasser för läskunnighetsarbete, men till exempel musikarbetet har inte varit igång alls.
Berätta om läskunnighetsarbetet!
”Luabarnen går i skola på thai. Det är svårare att lära sig att läsa på ett främmande språk. ”
Målsättningen är att luabarnen vid sidan av skolundervisningen ska få läsundervisning på sitt eget modersmål lua. Före coronapandemin hölls dessa läsklasser under veckoslut och skollov.
”Våra luamedarbetare skulle gärna vilja lära barnen läsa på lua, men på grund av pandemin kan inte klasserna hållas. Skolorna har varit stängda länge och när de öppnar igen ska barnen ha sex dagars skolveckor för att ta igen den undervisning de gått miste om. Och då finns det inte tid för läsklasserna på lua, som normalt hållits på lördagar.”
Man försöker lösa frågan så att barnen får läsundervisning på skolloven, men tyvärr kommer de att få mindre undervisning under en period.
”När barnen får lära sig att läsa på det egna språket går det förvånansvärt snabbt för dem att lära sig. Då barnen lärt sig läsa på modersmålet och snappat upp att bokstäverna står för språkljud och att dessa i sin tur bildar ord är det lättare för dem att tillämpa idén på ett annat språk. Och det i sin tur gör det lättare att lära sig också andra saker. Barnen klarar sig bättre och då gillar de att gå i skolan.”
Tidigare skämdes luafolket för sitt språk, men nu börjar en stolthet för det egna språket växa fram.
”Ofta hör man påståendet att missionärer förstör den lokala kulturen. Men med vårt arbete bidrar vi till att bevara luakulturen och -språket, eftersom vi analyserar och dokumenterar lua, och får det nertecknat. Ett skriftspråk höjer självkänslan och skapar en identitet för folket.”
Vad hoppas ni kunna göra när ni är tillbaka i Thailand?
”Vi planerar att fortsätta med bibelöversättningsarbetet när vi återvänder till Thailand.”
”Bibelberättelser för barn i form av små häften, både från Gamla och Nya testamentet, är under arbete just nu. Exempelvis berättelserna om skapelsen, syndafallet, Noa, Jona, Jesu födelse och påskens händelser. Vår avsikt är att ladda upp dessa små böcker på internet, där alla kan läsa dem gratis. Numera har många barn och ungdomar i luabyarna en smarttelefon. Att berättelserna finns på webben gör böckerna tillgängliga på ett helt nytt sätt.”
”Vi planerar också att översätta Markusevangeliet och Rut till lua.”
De förklarar att varje språk har sin egen berättarstil. Sättet att börja – den lokala motsvarigheten till ”Det var en gång” – och avsluta en berättelse. I olika kulturer har man olika metoder för att få de olika delarna av berättelsen att hänga ihop, och föra berättelsen framåt. Man måste undersöka språket för att lära sig dess logik. Det är inte lätt eftersom lua är en muntlig kultur. Berättelser är viktiga i luafolkets kultur, och det finns bland annat urgamla folksagor, men inget av detta är nertecknat. Det gäller att ta reda på hur man uttrycker sig naturligt på lua. Därför är det bra att börja med exempelvis berättelsen om Rut. I den bibelboken finns inga svåra ord och då kan man koncentrera sig på att skapa en bra berättelse. Berättelsen om Rut har dessutom anknytning till Jesus och hans släktlinje.
Hur väljer ni vilka berättelser ni översätter?
”Vi följer andras exempel. I Papua Nya Guinea, där vi jobbade tidigare, började vi med Markusevangeliet. Markusevangeliet är det kortaste evangeliet och innehåller inte så många svåra teologiska termer.”
Att översätta nyckelord är ett krävande arbete. Många teologiska begrepp saknas ännu på lua, eftersom kristendomen är en såpass ung religion i området, bara 15 år. Alla ord måste letas fram. För att kunna göra det behövs en större grupp människor, helst från flera olika byar, som kommer samman och diskuterar. Det har inte varit möjligt nu när paret Kolkka jobbat på distans och inte kunnat åka runt i byarna. Vägblockader hindrar också de lokala språkarbetarna Päng (Chadaphon Jaiping) och Näng (Suwimon Rungphobnophakhun) från att göra arbetsresor. Dessutom saknar de än så länge tillräcklig kunskap om kristendomen för att kunna förklara för byborna den exakta innebörden av de teologiska termerna.
”Man måste börja med att reda ut exakt vad ordet – vi tar som exempel försoning – har för innebörd i Bibeln och sedan försöka hitta ett luaord som motsvarar det så bra som möjligt. Det tar tid och kräver bakgrundsarbete.”
I nuläget läser luafolket Bibeln på thai och de teologiska begreppen på thai är påverkade av buddhismen. Ett exempel på detta är nåd. I den thailändska kulturen finns inget som är gratis. Man kan visa ödmjukhet eller vänlighet, men mottagaren måste alltid betala tillbaka på något sätt. Då är det svårt att förstå budskapet att Gud ger och människans roll är att ta emot.
Hur går det med musikarbetet?
”Musikarbete kräver att man är närvarande och är svårt att utföra på distans. Jag brukar spela gitarr och så väljer vi en sång eller psalm på thai som församlingsmedlemmarna vill översätta till lua. För lokalbefolkningen ligger utmaningen i att förstå hur många stavelser det finns i en vers och se hur man kan kombinera dem med antalet noter. Sången ska ha innehåll, låta vacker och vara lätt att sjunga, förklarar Riikka-Maria.”
Enligt henne är musikarbetet ett bra sätt att lära folk läsa. De känner igen melodin från tidigare, men vet inte vad orden betyder. När orden sedan översätts till deras eget språk får sångerna plötsligt en större mening. Många lär sig sångerna utantill och kan då sjunga och lära sig läsa samtidigt. Musikarbetet är viktigt, men just nu är det tyvärr på paus i väntan på att paret Kolkka återvänder till Thailand.
När planerar ni att återvända till Thailand?
”På grund av coronaläget är inresekraven fortfarande strikta, och utöver en hög med intyg måste resenären fullgöra två veckors karantän i ett statligt karantänhotell. Dessutom har Missionssällskapet som arbetsgivare rekommenderat att alla anställda ska vara fullt vaccinerade mot coronaviruset innan de kan inleda sitt arbete utomlands. Om våra egna planer förverkligas, har vi för avsikt att återvända till Thailand under hösten när vi har fått båda doserna av vaccinet.”
Text: Ann-Kristin Åvall
Foto: Riikka-Maria och Tomas Kolkka
Artikeln har ingått i tidningen Mission, som är gratis och kan beställas här.
