Hoppa till huvudinnehåll Hoppa till sidfot

”Någon måste vara först” – Sara Pamela är den första kvinnliga missionsledaren vid Bolivias kyrka

”Det här har varit min dröm ända sen jag var liten flicka. Jag har alltid velat få stöda kyrkan, och det har varit min styrka mitt i svårigheterna”, säger Sara Pamela Choque som brutit glastaket i Bolivias kyrka.

Sara Pamela Choque vill tacka sin mor för stödet som hjälpt henne bli den första kvinnliga missionsledaren i Bolivias kyrka.

Sara Pamela Choques (38) resa till att bli den första kvinnliga missionsledaren vid Bolivias lutherska kyrka var varken lätt eller mödolös. Choque valdes i våras till den höga tjänsten, trots att hon mötte mycket motstånd och många hinder på sin väg när hon förändrade kyrkans historia i Bolivia.

Enligt Choque fanns det mycket misstro och motstånd i kyrkan, eftersom man i Bolivia inte är van att se en kvinna i ledarställning. Tyvärr tänker många fortfarande att det skulle vara bättre om kvinnan teg i församlingen.

Choque är fembarnsmor. Det har inte varit lätt att kombinera familj och studier: det tog 13 år för henne att slutföra studierna. Men då hon äntligen var klar hade hon alla de teologiestudier och intyg som behövdes för att kunna söka tjänsten som missionsledare.

Framför allt hade hon sin egen starka röst. Choque förstod att någon måste vara först på vägen mot en omställning.

”Då de hörde mig predika eller undervisa, när de hörde min röst, förstod de att jag har mycket att ge kyrkan, att jag måste få en chans. Nu är det lätt att vara stolt över att vara den första kvinnan i den här positionen, men det var tack vare andra kvinnors – speciellt min mammas – stöd som jag till slut blev klar med studierna.”

”Då de hörde mig predika eller undervisa, när de hörde min röst, förstod de att jag har mycket att ge kyrkan”, konstaterar Choque.

Chachawarmi-kulturen är inget man förändrar över en natt

Bolivias kultur och jämställdhet bottnar enligt Choque i förfädernas sätt att tänka, detta kallas chachawarmi. Chachawarmi betyder ”att komplettera”, till exempel på det sätt som kvinnor och män kompletterar varandra i skapelsen, i kosmos.

Begreppet har romantiserats stort i Bolivia, och det har i hög grad format kvinno- och mansrollerna i samhället. Därtill har enorma skillnader i levnadsstandard uppkommit till följd av kolonialismen, och machokulturen har försämrat kvinnans ställning ytterligare.

Det är inte lätt att förändra de rådande uppfattningarna i samhället om kvinno- och mansroller, och för många kan det komma som en överraskning att ens liv kunde ha sett annorlunda ut om de mänskliga rättigheterna skulle förverkligas för kvinnor.

”Våldet i par- och familjerelationer har under årtiondens gång normaliserats. Alltför många kvinnor har levt mitt i våldet utan att förstå att livet kunde vara annorlunda”, konstaterar Choque.

Bolivia är det sydamerikanska land där det begås flest hatbrott mot kvinnor, och situationen har tyvärr blivit sämre. Under de senaste tio åren har man stiftat lagar för att skydda kvinnor, men tills vidare verkar inte rättssystemet göra tillräckligt för kvinnor: myndigheterna klarar bara av att lösa ett fall av tio. Man inte litar på systemet, vilket uppmuntrar till att utföra hatbrott.

Unga ledare, gammal visdom

Länge ansåg man att jämställdhetsfrågor inte berör kyrkan. Först under senare år har man börjat förstå att man måste främja även jämställdhet och mänskliga rättigheter för att uppfylla evangeliet.

”Temat var som en het sten, som man gav till mig att hålla i handen för att jag är en kvinna i ledande ställning.”

Trots att det redan mycket tidigare skulle ha funnits behov av att försvara kvinnans ställning har man nu gjort betydande framsteg.

När Choque började sitt nya arbete fick hon till en början många skeptiska blickar och blev ifrågasatt, men så småningom kom man i gång med att bygga en gemensam grund. Choque tror att alla är ”trons syskon” med varandra, och att var och en utför missionsarbete i samma religions och värderingars namn.

I Bolivia finns för närvarande fem auktoriserade, ledande präster. Deras medelålder är cirka 40 år.

”Vi är unga ledare, som måste leda den förändring som behövs i ett förändrat samhälle.”

Choque är mycket tacksam för det stöd som hon fått av äldre kyrkanställda, och den vishet de delat med henne. Med denna utgångspunkt är det bra att driva på förändringar inom kyrkan och uppmuntra kvinnor att våga delta mer i kyrkans arbete. Den nya och den gamla kyrkoledningen har mycket att lära av varandra.

”Våldet i par- och familjerelationer har under årtiondens gång normaliserats. Alltför många kvinnor har levt mitt i våldet utan att förstå att livet kunde vara annorlunda”, konstaterar Choque.

Olika verkligheter, samma bud

Många kvinnor är ännu inte medvetna och sina rättigheter, så utbildning och kommunikation är en viktig del av förändringen och Finska Missionssällskapets arbete. Missionssällskapet stöder i alla sina projekt jämställdhet och kvinnors rättigheter, såväl inom lutherska kyrkan som i det omgivande samhället.

Förutom att genom utbildning öka medvetenheten om kvinnors rättigheter stärker man kvinnors utkomst och därmed även deras självbestämmande.

Trots att mycket ännu kvarstår att göra när det gäller kvinnors rättigheter och hopp, ser Choque, att man i mångt gått framåt. Hon är själv ett exempel på att förändring och tilltro till kvinnor existerar, fast det kan innebära oskäligt mycket arbete.

”Många har ännu svårt att förstå att en kvinna kan vara mer än bara hemmafru. Man kan redan se en förändring i de yngre generationerna – det finns många mammor som vill se en bättre framtid för sina barn.”

Choque berättar att hon insett att det enda sättet att främja förändring är att handla tillsammans.

”Vi kan inte agera som om vi spelade schack i två olika lag. Om vi verkligen vill få tillstånd en förändring måste vi förena kvinnors och mäns krafter. ”

Dessutom hoppas Sara Pamela Choque att förståelsen för andra skulle öka i Bolivia.

”Enligt mig är det allra viktigast att förstå att vi alla är likvärdiga men lever i olika livssituationer och verkligheter. Dubbla kärleksbudet i Bibeln uppmanar oss att älska vår nästa som vi älskar oss själva. Detta borde tillämpas även i praktiken i Bolivia.”

Text: Anna Lunden