Barndomen är en tid då världen ännu är oklar och gränserna diffusa. Barnets förståelse av sin plats och sitt värde formas i hög grad av hur det blir bemött och behandlat. Just därför är barnet som mest sårbart inför de maktstrukturer det föds in i – strukturer som både individer och samhällen formar och upprätthåller och som i sin tur bevarar privilegier för dem som befinner sig högst i hierarkin.
Ett barn kan inte vänta på att bli uppmärksammat. Att skydda barnet får aldrig vara en slump, utan en skyldighet som alla delar. Barnkonventionen är skapad som en skyddsmur mot skadliga maktstrukturer. Den utgör en ram för att varje barn ska bli hört, sett och skyddat, även när barnet inte förmår att kräva det.
Avtalet växte fram ur behovet att skydda barn i de mest utsatta situationerna: i krig, vid katastrofer, under våld, övergrepp och fattigdom. Syftet var, och är fortfarande, att säkerställa att barnets trygghet aldrig lämnas åt slumpen eller är beroende av god vilja.
Maktstrukturer avgör om rättigheter förverkligas
Om barnets rättigheter förverkligas eller inte beror alltid på maktstrukturer. Kunskap är makt. Den ger både individer och stater möjlighet att definiera hur saker är och hur de borde vara. Kunskap ger makt att avgöra vad som är rättvist, vem som är värd att skydda – och vem som inte är det. Den som har kunskap, och därmed makt, får lättare utrymme och en röst som hörs. De som har minst kunskap får minst utrymme och chans att bli hörda. Detta märks tydligt i barns ställning, eftersom de befinner sig längst ner i makthierarkin.
Makt genomsyrar alla livsområden och bestäms av ålder, kön, etnicitet och utbildningsnivå. Den smyger sig in i varje social vrå – vid matbordet, i klassrummet, på arbetsplatsens möten och till och med vid butikskassan. Men att vi blir medvetna om dessa strukturer och hur de påverkar vår vardag gör stor skillnad.
Vi kan till exempel stanna upp vid barnets rättigheter och fråga oss: möter och lyssnar vi på barnet med samma respekt som vi gör med en vuxen, eller påverkas vårt sätt att lyssna av att barnet inte vet lika mycket som vi?
Trots att barnets rättigheter innefattar att barnet ska få sin röst hörd, och att dess önskemål och perspektiv alltid ska beaktas i frågor som direkt påverkar barnet och dess välbefinnande, blir barns röster tyvärr ofta ohörda. I nästan alla kulturer har barn minst möjlighet att göra sin röst hörd, och deras erfarenheter hamnar ofta i skuggan av vuxnas tolkningar.
Negativa fördomar och attityder mot funktionsnedsättning skapar ytterligare hinder för barns synlighet och rättigheter, berättar Lotta Gammelin, Finska Missionssällskapets landschef i Nepal:
”En stor utmaning för barns rättigheter är den stigma som råder i samhället mot funktionsnedsättning. Därför blir barn och unga med funktionsnedsättning oftare än andra utan utbildning.”
Barnets välbefinnande påverkas starkt av rätten till hälsovård, rätten att lära och överhuvudtaget rätten att leva tryggt. Finska Missionssällskapet stöder genom Barnens bank de mest utsatta barnen i Afrika, Asien, Mellanöstern och Sydamerika. Men utmaningarna är många:
”En stor utmaning är skadliga traditioner, som barnäktenskap. I vissa länder är dessa fortfarande vanliga. Vi samarbetar med kyrkor och samhällen för att förändra attityder”, säger Hanna Londo, expert på barnets rättigheter, som arbetar med dessa frågor i Tanzania.
”Klimatförändringen för med sig egna problem. Torka och osäkra väderförhållanden hotar barns näring och skolgång. Vi hjälper samhällen att anpassa sig och förbereda sig för kriser för att trygga barns välbefinnande.”
Flickor hör hemma i skolan
Barn är den mest utsatta gruppen i världen, och detta är centralt i Hannas arbete:
”Trygghet är avgörande. Vi har nolltolerans mot våld och övergrepp. Våra riktlinjer för barnskydd omfattar barnsäker rekrytering, rapporteringskanaler och utbildningar som skyddar barn mot övergrepp. Arbetet mot våld i samhällen, till exempel i Morogoro i Tanzania, är också en del av detta.”
När ett barn får gå i skolan och kunskap och ålder ökar, fungerar det som ett skydd mot övergrepp. Ju mer barnet lär sig och får kunskap, desto bättre kan det stå upp för sig själv och sina rättigheter.
Lotta har egen erfarenhet av detta:
”En av de mest imponerande grupper jag mött i Nepal är tonårsflickornas aktionsgrupp Samvad. I gruppen har flickorna fått utbildning om flickors rättigheter och arbetar nu aktivt mot barnäktenskap. De känner sina rättigheter och vet att lagen står på deras sida.
Hannas syn på barnets rättigheter har också präglats av hennes erfarenheter från Tanzania:
”Jag har sett hur barnäktenskapsoffer får en ny chans i livet genom utbildning och stöd. En flicka som skulle ha blivit hustru vid 12 års ålder studerar nu till ett yrke och vill hjälpa unga i sitt samhälle så att ingen ska behöva uppleva det hon gjorde.”
Detta om något motiverar en outtröttlig vilja att arbeta för barns bästa:
”Det är därför vi gör detta arbete – för att skapa en positiv förändring i barns liv.”
Barnet är expert på barndomen, för endast barnet har erfarenhetsbaserad kunskap om hur det är att vara barn i dagens värld. Och för att förstå hjärtats behov krävs ingen utbildning. Varje individ föds med grundläggande behovet att känna sig älskad och trygg.
”Ofta föder förändring hos barn också en vilja att hjälpa andra, och det skapar en kedja av positiv förändring. Och det som ger hopp och mening i detta arbete är framför allt Guds kärlek och det hopp den ger”, säger Hanna.
Text: Maria Möller
Vill du vara med och hjälpa de mest utsatta barnen?
Stöd Barnens Bank