Promenadsällskap. Och någon att få dela tankar och funderingar med. Under missionsvandringen i Nykarleby var gemenskapen en viktig faktor.
Text och foto: Sonja Finholm
En efter en dyker de upp utanför församlingshemmet i Nykarleby. Någon har sett annonsen i Kyrkpressen, en annan såg affischen utanför och passade på att ta en promenad just i dag. Elvaåriga Siri Nybäck och hennes kompis Hilma Andtbacka kom med för att det lät som en rolig grej.
Att vandra för missionen är ett nytt koncept inom kampanjen Motion&Mission. Tidigare i höst ordnades en likadan vandring i Nedervetil och i Sundom utanför Vasa bjöd man in till brunch och volleybollturnering. Och flera idéer finns.
– Tanken är att hitta nya sätt att samla in pengar för missionen. Hittills har syföreningarna varit en av de viktigaste inkomstkällorna, men i takt med att deltagarna blir allt äldre tynar verksamheten ofta bort, säger projektkoordinator Camilla Skrifvars-Koskinen.
Motionskalendern sporrar
Hon uppmuntrar alla vandrare att delta i motionskampanjen även på egen hand och delar ut motionskalendrar åt alla som vill ha.
– Den här kan ni hänga upp på kylskåpet och fylla i varje gång ni är ute på promenad. Jag räknade just mina egna noteringar och såg att jag redan har samlat ihop till tre moderskapsförpackningar.
Dagens vandring startar utanför församlingshemmet. Därifrån styr vi stegen mot den gamla herrgården Juthbacka och vidare in på en liten skogsväg ut mot havet. Det är nio stycken vandrare som hänger med och för flera av dem är rutten ny.
– Vi brukar kalla den rehabiliteringsvägen, säger Britta Lindqvist.
Hon är en av de mer rutinerade i sällskapet. Bakom sig har hon två pilgrimsvandringar, en i Alperna och en längs den klassiska Camino de Santiago. Den gick hon tillsammans med maken och dottern. 250 kilometer på 10 dagar.
För Britta Lindqvist handlar vandrandet dels om att röra på sig – hon och maken har varit aktiva motionärer hela livet. Men det handlar också om något djupare.
– Under en pilgrimsvandring ska du ska bli av med det som tynger dig, bearbeta olika sorger eller händelser. Många gör det bokstavligt genom att bära med sig en sten i ryggsäcken som de sedan kastar bort.
Hon berättar om gemenskapen man får med andra vandrare, om fina stunder i små kyrkor längs vägen och det mäktiga avslutet vid udden Cape Finisterre som kallas världens ände.
Roligt med sällskap
Medan vi pratar pilgrimsleder passar Siri och Hilma på att springa ut och in i skogen, klättra på klippor och nedfallna trädstammar. Siris mamma Harriet Nybäck säger att det brukar vara så – genast barnen kommer in i skogen börjar munnen gå på dem och det är full fart hela vägen. Deras energi räcker också åt medvandrarna.
– Det är roligt med promenadsällskap och att ha någon att prata med. Vanligen är jag ute och går ensam, säger Linda-May Caldén.
Samma sak är det för Siv Lytts och Bodil Nyström. Ingen i sällskapet känner varandra riktigt bra, men det dröjer inte länge innan de delar allt från hemliga svampställen till tips om var man hittar de bästa hallonställena och hjortronmossarna.
Nere i hamnen vid Andra sjön väntar församlingens värdinnor Maria Nybacka och Sandra Granbacka med kaffe och mellanmål. Vi sätter oss på bänkarna utanför Tullmagasinet och njuter av stunden.
”Vart går du?”
– Visst är det skönt att vara ute i naturen, säger Camilla Skrifvars-Koskinen och efter att hon berättat lite mera om själva kampanjen läser hon ett stycke ur boken Andrum:
– Vart går du? Alla har en given väg att gå och en uppgift att hitta just sin väg. Alla har en kallelse, inte bara några få utvalda.
Mätta och belåtna och med de orden i ryggsäcken startar vi hemåt. Efter ett par kilometer viker halva gänget av in i skogen, längs stigen upp till Kyrkans Ungdoms lägergård uppe på Klippan – ett bergigt område bara ett par kilometer från Nykarleby centrum. Naturen bjuder på fina höstfärger och Linda-May Caldén är glad att hon kom med.
Det andra gänget möter upp när vi kommer tillbaka ner på landsvägen och den sista biten in genom stan vandrar vi alla tillsammans. Över kyrkbron, förbi kyrkan och tillbaka till församlingshemmet. På vägen stannar vi för att säga hejdå åt Siv Lytts, som bor alldeles vid älvkanten. Hon och de andra har fått nya bekantskaper. Och vem vet – kanske det blir fler gemensamma promenader.
– Åtminstone får ni lova att säga hej nästa gång vi möter varandra på vägen, säger Siv Lytts.
En motionskampanj för alla
- Motionskampanj för att samla in pengar för missionen
- Går ut på att motionera och samtidigt samla in pengar. Deltagarna betalar en viss summa per prestation. Man betalar själv eller skaffar sponsorer.
- Motionen kan vara enskild eller lagsport. Man kan också samla ihop en egen motionsgrupp, delta i en fotbollsturnering eller utmana kompisarna att delta i ett lopp. Eller göra som Nykarlebyborna och ordna en höstvandring.
- Var och en väljer själv vart pengarna går, bland ändamålen finns allt från trädplantor till Biblar eller moderskapsförpackningar.
- Kampanjen är öppen för alla. Här kan du printa ut din egen motionskalender.
