Årets klimatmöte COP30 hålls vid ett historiskt tillfälle: det är tio år sedan Parisavtalet undertecknades. I en tid av växande geopolitiska spänningar ger mötet en chans att återupprätta förtroendet för internationellt samarbete.
Med nuvarande klimatåtgärder riskerar jordens medeltemperatur att stiga med nästan tre grader. Finländska organisationer kräver kraftfulla korrigeringar som uppfyller staternas juridiska skyldigheter i kampen mot klimatkrisen och håller liv i det internationella samarbetet.
Internationell rätt och Parisavtalet måste försvaras
Mötet måste accelerera utsläppsminskningarna så att uppvärmningen återförs till 1,5-gradersbanan. FN:s internationella domstol påminde i somras om att klimatmålen är juridiskt bindande. Ändå ser vi tecken på att målen urvattnas – senast när EU:s klimatministrar försvagade unionens utsläppsminskningsmål med flera undantag.
”Detta strider mot domstolens tydliga linje: stater ska sätta nationella utsläppsmål (NDC) som gör det möjligt att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader”, säger Elina Mikola, klimat- och miljöexpert vid Amnesty International Finland.
För att nå målet krävs en snabb övergång från fossila bränslen till förnybar energi. Att mötet hålls i Amazonas regnskog understryker också skogarnas betydelse – globalt binder och lagrar skogar 25–30 procent av de koldioxidutsläpp som människan orsakar.
”Samtidigt orsakar avskogning enorma utsläpp – år 2024 mer än Indiens årliga koldioxidutsläpp. I Belém måste bindande beslut fattas för att stoppa avskogningen och stärka skogarnas roll i ländernas klimatplaner”, säger Maija Kaukonen, internationell skogsexpert vid WWF.
Anpassning blir en huvudfråga
Mänskligheten är dåligt rustad för klimatkrisens effekter, som redan märks världen över. Särskilt i fattiga länder och små östater hotas människors och naturens välbefinnande. Bristande beredskap undergräver också förtroendet mellan stora utsläppsländer och de mest utsatta.
”I Belém behövs ett anpassningspaket som ger omedelbar lättnad för dem som står i klimatkrisens frontlinje. Skillnaden mellan behov och tillgängligt stöd är mer än tiofaldig – vilket betyder förlorade försörjningsmöjligheter, förstörda skördar och tvångsförflyttningar, trots att lösningar finns”, säger Niko Humalisto, ledande expert på påverkansarbete vid Finska Missionssällskapet.
Anpassningen bromsas av att det saknas tydliga mål och indikatorer för uppföljning. ”I år är anpassning särskilt viktig eftersom mötet förbereder indikatorer och förhandlar om finansiering. Tillräckliga resurser måste avsättas, utöver utsläppsminskningarna”, säger Oona Huttunen, klimatexpert vid Finlands naturskyddsförbund.
Finansiering – en avgörande fråga
Finansiering av klimatåtgärder är åter på bordet. Vid det senaste klimatmötet beslutades att industriländer ska bidra med 300 miljarder dollar årligen till utvecklingsländer fram till 2035.
”Pengarna rinner fortfarande åt fel håll – till fossil energi och jordbruk som ökar utsläppen. Ju längre vi dröjer med klimatinvesteringar, desto högre blir kostnaderna för anpassning och desto större blir lidandet. Pengar kan inte ersätta förlusten av arter eller spridningen av dödliga sjukdomar – än mindre att hela östater försvinner från kartan”, säger Emilia Runeberg, expert på internationell klimatpolitik vid Fingo.
Finländska experter följer förhandlingarna
Organisationernas experter är tillgängliga för intervjuer under mötet. På plats i Belém finns bland andra:
- Emilia Runeberg, internationell klimatpolitik, Fingo, +358 50 317 6686, emilia.runeberg@fingo.fi (14–21.11)
- Johannes Hautaviita, internationell politik, Fingo, +358 50 317 6780, johannes.hautaviita@fingo.fi (14–21.11)
- Jehki Härkönen, programchef, Greenpeace, +358 50 355 2017, jehki.harkonen@greenpeace.org
- Amanda Rejström, expert på lågutsläppsstål, WWF, +358 50 300 5058, amanda.rejstrom@wwf.fi (8–19.11)
Experter som följer mötet från Finland:
- Jonas Biström, finansieringskoordinator, Just Shift rf, +358 44 021 6668, jonas.bistrom@justshift.fi
- Jonas Heikkilä, verksamhetsledare, Natur och Miljö, +358 45 2700 312, jonas.heikkila@naturochmiljo.fi
- Niko Humalisto, ledande sakkunnig inom påverkansarbete, Finska Missionssällskapet, +358 40 757 4036, niko.humalisto@felm.fi
- Oona Huttunen, klimatexpert, Finlands naturskyddsförbund rf, +358 44 493 8719, oona.huttunen@sll.fi
- Tiina Huvio, verksamhetsledare, FFD, +358 40 159 5667, tiina.huvio@ffd.fi
- Anna Jaurimaa, chef för offentlig finansiering, Suomen World Vision, +358 40 665 9600, anna.jaurimaa@worldvisionnordic.org
- Maija Kaukonen, internationell skogsexpert, WWF Finland, +358 45 674 1423, maija.kaukonen@wwf.fi
- Kaisa Kosonen, klimat- och energiexpert, Greenpeace Finland, +358 50 368 8488, kaisa.kosonen@greenpeace.org
- Lasse Leipola, klimatexpert, Finnwatch, +358 44 491 9401, lasse.leipola@finnwatch.org
- Hanna Matinpuro, verksamhetsledare, Siemenpuu-stiftelsen, +358 50 569 1189, hanna.matinpuro@siemenpuu.org
- Elina Mikola, klimat- och miljöexpert, Amnesty International Finlands avdelning, +358 44 493 8334, elina.mikola@amnesty.fi
- Bernt Nordman, chef för klimatprogrammet, WWF Finland, +358 50 525 0348, bernt.nordman@wwf.fi
- Anna Perttula, expert på rättvis omställning, Finlands Fackförbunds Solidaritetscentral SASK, +358 40 541 6155, anna.perttula@sask.fi
- Niina Ratilainen, påverkansspecialist, Plan International Finland, +358 50 378 7791, niina.ratilainen@plan-international.org
Nyheten översattes med hjälp av artificiell intelligens och har granskats av en medarbetare vid Finska Missionssällskapet.
