På gatan utanför Marjo Paavolas hem i La Paz är det alltid liv och rörelse. Här samlas försäljare av frukt, grönsaker, ost och bröd. Det myllrande utomhustorget precis vid hennes port fylls från tidig morgon till sen kväll av ivriga röster och musik.
På eftermiddagen börjar molnen hopa sig så här under sommar- och regnperioden. På kvällen regnar det ofta, ibland blir det åska eller storm. När natten faller tar bilarna och minibussarna över då arbetarna beger sig hem. Många invånare färdas långa sträckor varje dag i den kuperade staden.
Konkreta resultat trots krisen
Marjo Paavola arbetar i en region där både geografin och samhällsutmaningarna är extrema.
”Från mitt fönster ser jag det majestätiska berget Illimani, 80 kilometer bort. Bergstoppen reser sig 6 500 meter över havet. Jag tittar nästan dagligen på snötäcket där uppe”, skriver Marjo.
Invånarna i Bolivia genomlever den värsta ekonomiska krisen på 30 år. Framför allt drabbar den fattiga familjer, eftersom matpriserna har stigit kraftigt. Klimatförändringen orsakar utmaningar såsom avskogning, torka med påföljande skogsbränder samt över svämningar. Avskogningen i Bolivia är en av de mest utbredda i Latinamerika när man mäter den geografiska omfattningen.
”Bolivia befinner sig i en komplicerad ekonomisk, politisk och social situation, men tillsammans med kyrkan har vi fått mycket gjort förra året.”
Bolivias evangelisk-lutherska kyrka har 103 församlingar och över 9 000 medlemmar, främst från etniska grupper som aymara och quechua. De flesta församlingarna finns på landsbygden.
Kyrkan har satsat på innovationer som stärker fattiga samhällens förmåga att klara sig. Bland höstens resultat nämner Marjo tre nya dricksvattensystem som nu försörjer 90 familjer. Kyrkan har också byggt 30 underjordiska växthus i avlägsna bergsbyar och stärkt tillgången på livsmedel i utsatta regioner.
För många familjer som livnär sig på potatisodling och lamauppfödning, är tillgången till vatten helt avgörande.
”Tidigare var familjemedlemmarna tvungna att vandra ungefär en timme för att hitta en brunn eller en flodbädd där de kunde hämta vatten. Detta var tid som kunde ha använts för arbete, skolgång, hushållssysslor och andra viktiga uppgifter. Dessutom fanns det ingen garanti för att vattnet var rent.”
Samtidigt har kyrkan tillsammans med Missionssällskapet satsat på utbildning i teologi, jämställdhet, barns och kvinnors rättigheter samt konflikthantering. Undervisningen har riktat sig till både kyrkans personal och dess medlemmar samt till allmänheten.
”Detta är bara några av höjdpunkterna. Jag hoppas att vi tillsammans med kyrkan kan nå ännu längre – till de mest avlägsna och sårbara områdena. Jag vill att vi särskilt stärker tillgången på mat för barn, kvinnor, personer med funktionsnedsättning och äldre. Att hjälpa de allra fattigaste ligger mig nära hjärtat.”
Miljöaktivism mot illegal gruvdrift i Colombia
Ett av Marjo Paavolas starkaste minnen från förra året är en uppföljningsresa till regionen Chocó i Colombia tillsammans med personal från Lutherska världsförbundets kontor i Bogotá.
I Chocó stöder Missionssällskapet samhällen som strävar efter att anpassa och skydda sina försörjningskällor i skuggan av konflikter och klimatförändringen.
Vid Río Atrato träffade Marjo lokala miljöaktivister som kämpar mot den omfattande illegala gruvdriften. Den förorenar vattenkällorna och fisken som det finns rikligt av i floden. Detta påverkar i sin tur människornas hälsa och tillgång till mat. Dessutom är illegala väpnade grupper vanliga i området och dessa grupper finansierar delvis den olagliga gruvdriften.
Missionssällskapets arbete riktar sig framför allt till unga i utsatta miljöer och till ungdomsledare. Resultaten syns tydligt: starkare nätverk, fler lokala initiativ och ökad livsmedelstillgång. Enligt lokala miljöaktivister har unga i dag en mycket aktivare roll i det praktiska miljö- och klimatarbetet i regionen.
Tillsammans betonar aktivisterna att vi kristna gemensamt behöver vårda det som anförtrotts oss och stå upp för rättvisa.
Ljusglimtar från Venezuela
Trots Venezuelas svåra politiska, sociala och ekonomiska situation samt konflikten med USA har den evangelisk-lutherska kyrkan i Venezuela kunnat fortsätta sitt arbete.
”Kyrkan har ordnat flera utbildningar om jämställdhet mellan könen, entreprenörskap och könsrelaterat våld”, skriver Marjo Paavola.
Kvinnor har också fått utbildning inom frisör- och skönhetsbranschen samt lärt sig driva bagerier och andra praktiska kunskaper som öppnar vägar till försörjning.
Många av kyrkans medlemmar har lämnat landet och livssituationen för dem som är kvar är utmanande, bland annat på grund av fattigdom. Många barns föräldrar har emigrerat för att söka bättre ekonomiska möjligheter annanstans, medan barnen är kvar hos sina mor- eller farföräldrar eller bor ensamma. Missionssällskapet stöder kyrkans diakonala arbete och familjearbete samt det psykosociala och andliga arbetet i landet.
Inflationen nådde i början av året 600 procent.
”Eftersom den genomsnittliga lönen är endast sju euro per månad räcker det naturligtvis inte med ett jobb per familjemedlem för att försörja hela familjen. Alla invånare, även kyrkans anställda, måste ständigt söka andra försörjningsmöjligheter utöver sitt fasta arbete”, skriver Marjo.
USA:s militära operation i landet den tredje januari skapade oro, men gav också vissa förhoppningar om demokratisk förändring.
”Det förekommer el- och telekommunikationsavbrott i landet. I Caracas är situationen mer orolig, men i Valencia, där vår samarbetspartner verkar, är det för närvarande lugnt och arbetet fortsätter som tidigare.”
Lärdomar från Latinamerika
Marjo Paavola har lärt sig mycket av Missionssällskapets lokala samarbetspartner i Bolivia, Colombia och Venezuela. Som sakkunnig för Latinamerika får hon se hur arbetet fungerar på gräsrotsnivå.
Hon lyfter fram två saker som gör henne glad: samarbetspartnernas starka kall och den ömsesidiga respekten.
”Dessutom har ursprungsfolken integrerats fantastiskt väl i den lutherska kyrkan i Bolivia. De utgör majoriteten av församlingarnas medlemmar.”
När hon får frågan inom vilka områden som samarbetspartnerna själva önskar mest stöd svarar hon:
”De önskar skapa nya kontakter och nätverk och hitta nya finansieringsmöjligheter för sin verksamhet. De vill arbeta målmedvetet.”
Ömsesidig tillit
Marjo Paavola är hemma från Helsingfors och behärskar svenska mycket väl. Hon har arbetat inom utvecklingssektorn i tre decennier.
”Jag längtade efter att få arbeta i en kristen organisation där jag kunde förena mitt kall – att hjälpa de fattigaste – med kristen fostran och min specialkunskap. Missionssällskapet kändes som rätt plats.”
Marjo har en gedigen utbildning: en doktorsexamen i jord- och skogsbruksvetenskap, en magisterexamen i skogsekonomi och en ekonomie magisterexamen. Därtill har hon 30 års arbetserfarenhet från Asien, Afrika, Latinamerika, Östeuropa och Ryssland.
”Mina erfarenheter har hjälpt mig att skapa kontakter för kyrkan, hitta nya projekt och ny finansiering samt fungera som expert inom områden som vattenförsörjning, livsmedelssäkerhet, jämställdhet, klimat, miljö, utbildning, innovation och forskning.”
Marjo konstaterar att Finska Missions-sällskapet står nära sina samarbetspartner.
”Vi delar samma värderingar: tro, hopp och kärlek. Det är lätt för Finska Missionssällskapet och partnerkyrkorna att arbeta tillsammans och tilliten är ömsesidig.”
Joanna Lindén- Montes
Intervjun genomfördes per e‑post i slutet av januari.
Vill du framöver få Marjos nyhetsbrev? Det kan beställas här.
