Hoppa till huvudinnehåll Hoppa till sidfot

Mekong: Kampen mot människohandel ger resultat

Finska Missionssällskapets samarbetspartner som bekämpar människohandel  i Thailand, AAT (Alliance Anti Trafic International), genomförde ett lyckat tillslag i oktober. Sex medlemmar av ett gäng människohandlare greps.

Tre av gängmedlemmarna anklagades för att ha lurat 12 kvinnor från Laos att prostituera sig i Lopburi, och tre övriga för att ha tvingat åtminstone sju kvinnor att bli sexarbetare i Prachinburi. Alla sex kommer att åtalas för tvång till prostitution, för att ha köpt minderåriga, för ofredande och för fysisk och psykisk misshandel.
Gripandet föregicks av en polisrazzia som kunde göras i en lokal bar tack vare ett tips, och som ledde till att polisen hittade 12 minderåriga flickor i ett hotell i Lopburi. Polisen befriade också sju flickor i åldern 16-20 år som hölls i en bostad mot sin vilja.
Alliance Anti Traffic International deltog i förberedelserna före tillslaget, identifierade och lokaliserade offren och förde dem efteråt till skyddsstationen tillsammans med thailändska myndigheter.
AAT är ett nätverk som uppstod år 2007. AAT hjälper människor som sålts till utlandet att komma tillbaka hem och integreras i samhället. Offren erbjuds hälsovärd och psykologiskt stöd.
Offer för kvinno- och barnhandel behöver stöd och alternativa sätt för att försörja sig och för att få samhällets godkännande. Då har de stor hjälp av kvinnonätverk, yrkesutbildning och mikrokrediter.
AAT bedriver tätt samarbete med olika organisationer, myndigheter och ambassader. I Mekongområdet hjälper AAT varje år närmare 200 offer för människohandel. Många av offren är bara 10-14 år gamla.

Fattigdomen skapar offer för människohandel

På gränsen mellan Laos och Thailand ökar människohandeln. Orsakerna ligger djupt i de ekonomiska och sociala strukturerna; fattigdom och ojämlikhet råder. Laos är ett av världens fattigaste länder och bristen på utbildning och arbete får många ortsbor att söka sig över gränsen till Thailand till vilket pris som helst.
Ju fattigare och mera socialt utsatt en människa är, desto lättare blir han eller hon offer för människohandel. Det gäller alldeles särskilt folk som bor i avlägsna trakter. Därför är det så viktigt att utveckla utbildningen och samfundens levnadsomständigheter när man bekämpar människohandeln.
Ett annat problem är det skydd som Mekongfloden erbjuder: djupt inne i skogarna och i de ensligt belägna byarna blomstrar människohandeln utan att någon ser. De desperata människorna som försöker ta sig över gränsen i hopp om ett bättre liv har blivit kärnan i en lukrativ och hänsynslös business där agenter mot betalning erbjuder offentliga intyg, transport och hjälp att ta sig över gränsen.
Flickor och kvinnor lockas med falska löften och råkar ut för prostitution och tvångsarbete, medan männen tvångsarbetar i fabriker och fiskindustrin.

Myndigheterna och regeringarna en del av problemet

I Thailand stiftades år 2008 en lag som förbjuder människohandel. I praktiken respekteras den tyvärr inte. Polisen och gränsmyndigheterna är ofta själva involverade i problemet och drar nytta av det. Myndigheterna behandlar offren för människohandeln som brottslingar; de utvisas eller stängs in som illegala flyktingar i häkten, ibland till och med i fängelser.
Att återvända på egen hand är praktiskt taget omöjligt eftersom offren saknar resedokument och pengar. När de släpps ur häktena råkar de ofta i klorna på fordringsägare eller nya människohandlare, och hamnar på nytt i den onda cirkeln.
Många länders regeringar förhåller sig likgiltigt till människohandel och gör ingenting för att förhindra den. FN:s organ för narkotika- och brottslighetsbekämpning UNODC tror att ungefär en fjärdedel av offren för människohandel är barn.
I Mekongområdet är situationen ännu värre. Där är mer än hälften av offren barn.

Våra dagars slavhandel

I FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna garanteras varje människa rätten till liv, frihet och trygghet, och alla former av slaveri och omänsklig behandling förbjuds. Offren för människohandel har fråntagits så gott som alla sina mänskliga rättigheter och förlorat förmågan att besluta om sitt eget liv och sin egen kropp.
Internationella arbetsorganisationen ILO bedömer att drygt två miljoner människor råkar ut för människohandel per år. Antingen blir de offer för tvångsarbete, utsatta för organhandel eller sexuellt utnyttjade.
Människohandeln är den snabbast växande formen av kriminalitet, direkt efter den illegala handeln med vapen och narkotika.
Salla Matilainen