Missionsarbetet i samarbete mellan kyrkorna i norr och söder samt tryggandet av ett kontinuerligt stöd för missionsarbetet trots den ekonomiska recessionen aktualiserades vid Finska Missionssällskapets årsmöte i Tammerfors lördagen 6.6. Mötet godkände ett förslag till en ändring av organisationens stadgar. Årsmötet är organisationens högsta beslutande organ, som fastställer bokslutet och väljer en direktion.
I årsmötet deltog 552 mötesrepresentanter. Av dessa var nästan 500 församlingsrepresentanter, resten var representanter för medlemsföreningarna och personmedlemmar. Alla församlingar inom den lutherska kyrkan är medlemmar i sällskapet.
Stora har stort ansvar
Vid en presentation av direktionens verksamhetsberättelse konstaterade direktionens ordförande, biskop emeritus Juha Pihkala, att sällskapet för närvarande är världens största lutherska aktör inom missionsarbetet och bland de största inom hela den evangeliska kristenheten. Det kommer hela tiden in fler förfrågningar om samarbete än vad man förmår besvara. Han underströk att sällskapet behöver stödet från församlingarna, andra stödsamfund och enskilda personer för att kunna axla det ansvar som lagts på sällskapet. Biskopen gav erkänsla åt finländarnas vilja att hjälpa: ”Det finns många i Finland som vill vara med och dela andras bördor överallt i världen. Det finns många som känner sig manade att hjälpa och söker en pålitlig och kunnig kanal för hjälpen.”
Minoritetskyrkor som samarbetspartner
Den lutherska kyrkans äldsta missionsorganisation som firar sitt 150-årsjubileum verkar i 29 länder på fem kontinenter. Den hade ifjol 65 samarbetspartner, varav största delen är minoritetskyrkor i länder där andra religioner är i majoritet. I slutet av förra året hade sällskapet 345 medarbetare, varav 165 som missionärer i arbetet utomlands. Biskopen påpekade att sällskapet finns till bara för kyrkans missionsarbete och att det inte har några egna kyrkopolitiska eller andra specialmål. Arbetet utförs i samarbete med de lokala kyrkorna så att det är den lokala kyrkan som driver verksamheten. Självständigt arbete utför sällskapet enbart där det inte finns någon annan möjlighet för arbetet. Oftast finns det dock en partner bland kyrkornas internationella organisationer eller nätverk också på s.k. kyrkolösa områden. Pihkala underströk att man på det här sättet slipper bygga upp en egen organisation som skulle kräva pengar och personal.
Ekonomin i balans
Årsmötet fastställde sällskapets bokslut för 2008. Omkostnaderna för den ordinarie verksamheten uppgick ifjol till 26,6 miljoner euro, vilket var ungefär lika mycket som året innan. Intäkterna av den ordinarie verksamheten motsvarade omkostnaderna. I understödsmedel inflöt 21 miljoner euro och dessutom används 5,2 miljoner euro av utvecklingssamarbetsstödet från Utrikesministeriet. Ökningen jämfört med föregående år var 1,5 miljoner.
Förvaltningsdirektör Lauri Haavisto konstaterade vid presentationen av bokslutet att 14,9 miljoner euro av understödsmedlen kom från församlingarna. Utifrån detta kan man anse att ”sällskapet är en missionsorganisation som både ägs och även huvudsakligen finansieras av församlingarna”. Andelen omkostnader för arbetet utomlands utgjorde 74 % av alla omkostnader. Målet är fortfarande att tre fjärdedelar av inkomsterna ska användas i arbetet utomlands och resten i Finland i utbildnings-, informations- och medelanskaffningsarbetet samt till omkostnaderna för den gemensamma förvaltningen. Vid en bedömning av den ekonomiska utvecklingstrenden konstaterade Haavisto att det inte ännu går att se hur konjunkturnedgången kommer att inverka på donationer från enskilda understödjare. Det är också ovisst hur de medel som församlingarna beviljar för arbetet utomlands utvecklas efter att ha ökat under en längre tid. Ingen märkbar förändring förutspås i antalet utsända missionärer.
Stadgeändring godkändes
Årsmötet godkände en ändring av stadgarna som beretts under ett par års tid. Godkännandet av stadgarna förutsätter att ändringen behandlas på nytt vid ett föreningsmöte. Det ordnas i november. De nuvarande stadgarna trädde i kraft 1995. Det är fråga om en omfattande partiell förnyelse, där organisationens grundstruktur och behörighetsförhållanden kvarstår oförändrade. Föreningsmötet får fler ärenden att behandla, bl.a. den möjlighet som medlemmarna önskat få att godkänna verksamhets- och ekonomiplanen för det kommande året.
Uppgiftsbeskrivningen för styrelsen och verksamhetsledaren har preciserats. Valnämnden, som årligen tillsatts av årsmötet utan anvisningar i stadgarna, föreskrivs i fortsättningen i stadgarna. Församlingarnas ställning stärks som primära samfundsmedlemmar i föreningen. Personmedlemskap slopas så att de nuvarande personmedlemmarna fortsätter, men inga nya medlemmar tas in.
Ny strategi under beredning
Sällskapet bereder som bäst en ny strategi för åren 2010–2015. Missionsdirektor Seppo Rissanen presenterade beredningen av strategin. Under beredningen har man hört många utländska samarbetspartner, församlingar och andra intressenter. På basis av materialet framgår det enligt honom bl.a. att man önskar att sällskapet fortsätter sin verksamhet enligt de nuvarande principerna. Det anses vara viktigt att man för framtida planering beaktar strukturomvandlingar inom den lutherska kyrkan och att de kristna värderingar som sällskapets arbete är grundat på genomsyrar all verksamhet. Rissanen konstaterade att enligt responsen har sällskapets riktlinjer under pågående strategiperiod ansetts vara riktiga och fungerande. Till dessa har hört bl.a. att gestalta verksamheten utomlands i de olika programmen utifrån de mål som ställts på basis av strategin. Programmen är förkunnelse och församlingsarbete, samhällelig rättvisa och diakoni, utveckling av självförvaltningen, fred och försoning samt hiv och aids.
Nya medlemmar i direktionen
Årsmötet valde fyra medlemmar till direktionen för 2009–2012 i stället för de medlemmar som stod i tur att avgå. För den nya perioden återvaldes pedagogie magister Minna Sipilä (414 röster) från Kempele (Uleåborgs stift) och kyrkoherde Risto Kormilainen (393 röster) från Suomussalmi (Kuopio stift), vilka stod i tur att avgå. Som nya medlemmar valdes rektor Tapani Rantala (305 röster) från Åbo (Åbo ärkestift) och teol. stud. Lotta Gammelin (280 röster) från Helsingfors (Helsingfors stift). I direktionen fortsätter biskop emeritus Juha Pihkala från Tammerfors (Tammerfors stift), stiftssekreterare Kai Jantunen från Nyslott (S:t Michels stift), verksamhetsledare Simo Juntunen från Lappo (Lappo stift), missionssekreterare Minna Lairi från Träskända (Esbo stift), försäljnings- och projektchef Mikko Myllys från Helsingfors (Helsingfors stift), författare Kaija Pispa från Kiikoinen (Tammerfors stift), projektsekreterare Gina Rivera från Korsholm (Borgå stift) och producent Kimmo Saares från Helsingfors (Helsingfors stift).
