Hoppa till huvudinnehåll Hoppa till sidfot

Tillsammans till skolan – gruppstöd ger allt fler barn möjlighet till utbildning

Penda Ba (i mitten med glasögon) går i katolsk skola med fadderstöd i Linguere. Hon är med i en grupp som för gemensamt stöd. Foto: Ann-Katrin Store
Penda Ba (i mitten med glasögon) går i katolsk skola med fadderstöd i Linguere. Hon är med i en grupp som för gemensamt stöd. Foto: Ann-Katrin Store

– Vi är så glada över att finländarna vill vara faddrar för våra unga och hjälpa dem framåt i livet. De flesta familjer har inte råd att skola alla sina barn, men genom finländarnas stöd har 462 barn och unga möjlighet till skolgång. Jag blir riktigt rörd när jag tänker på hur många som får hjälp, säjer Senegals lutherska kyrkas fadderansvarige, Niokhor Sene.

I samma andetag påminner Nikohor om att förfrågningarna om fadderstöd är flera än kyrkan kan svara på.

– Vi skulle behöva fler faddrar, säger han.

Finska Missionssällskapet startade fadderarbetet i Senegal på 1980-talet. De senaste åren har man i allt större utsträckning övergått till att stöda barngrupper iställer för enskilda barn. Systemet med grupper har visat sig vara rättvisare och gör fadderprogrammet mera flexibelt.

Idag får cirka 130 barn och ungdomar gruppstöd i Senegal.

– Det är bra, det är jättebra, svarar Niokhor Sene på frågan om hur han ser på gruppfaddrarna. Visst är det roligt att faddrarna kan ha ett eget fadderbarn och fadderbarnen en egen fadder, det ger personlig kontakt. Men jag har sett under åren att det är lite sårbart. Ibland kanske faddern inte kan fortsätta med sitt ekonomiska stöd, och då måste vi försöka hitta medel så att den unga kan fortsätta i skolan. Ibland har fadderbarnet slutat skolan och så har faddern blivit utan fadderbarn.

– Nu när vi har fler och fler faddrar som stöder våra skolelever utan att de vet exakt vem som får deras stöd är det också mera rättvist. Det var inte så lätt för barnen att förstå att jag kom med ett fint paket åt en elev i en skola, men inte till de andra fadderbarnen. Nu har vi bestämt i kyrkan att inför julen får alla fadderbarn en liten julklapp, lika för alla. Det är möjligt nu då vi har gruppfaddrar. Nej, jag vill inte återgå till det gamla systemet, säger Nikohor.

Goda resultat

Majoriteten av fadderbarnen i Senegal kommer från byar på landsbygden där befolkningen, som lever på boskapsskötsel och jordbruk, har så få inkomster att barnens skolgång är hotad.

– Vi följer noga med hur det går för våra skolelever och studeranden. Tillsammans med Finska Missionssällskapets kontaktperson gör vi besök i skolor, vi besöker elevernas hem och deras föräldrar. Skolorna sänder tentresultat åt mig tre gånger i året så att jag kan följa med hur det går för våra fadderbarn.

– Vi har fortfarande enskilda elever som vi stöder, även om de inte har en alldeles egen fadder. Varje vår antar vi nya fadderbarn i stället för de som slutat. I Senegal betalas fadderstöd ut också till studeranden, fyra år efter utgången skola. Många studerar i universitet, men också i yrkesskolor. Vid årskiftet hade vi glädjen att ha ett fadderbarn som doktorerade i pharmakologi. Men också andra unga blev klara med sin yrkesutbildning. En jurist, en sjukskötare och några lärare fick sin examen, säger Nikohor.

Utbildning enda vägen till utveckling

Förutom skolelever stöds också barn i församlingens dagklubbar och ungefär 40 flickor på skolan för unga kvinnor i Fatick, som kyrkan driver tillsammans med föreningen Kvinnor för Kristus.

– Det är bra att de unga i Senegal får utbildning, det är enda vägen till utveckling i vårt fattiga land, säjer Niokhor. Det är också bra att vi får utbildad personal i kyrkan, fortsätter han. Fadderarbetet betalar också för de studerandes slutarbeten, pro gradu-avhandlingar och till och med doktorsavhandlingar. Vi bidrog med en ganska stor summa då det var doktorsdisputation. Bland annat fick fadderbarnet, som är en vuxen man nu, stöd för att köpa en kostym. Så fadderarbetet följer med den unga från förskola till doktorshatt! Nu då fadderstödet betalas av allt flera som gruppstöd, kan vi bättre planera hur vi kan stöda de unga i skola och studier.

Många sätt att stöda

Som faddrar för Senegals skolelever, studeranden och dagklubbsbarn, finns både unga och gamla, män och kvinnor. En hel del olika grupper har också tagit på sej fadderansvar. Skolklasser, skriftskolgrupper, missionssyföreningar osv.

– Alla är välkomna med i det viktiga arbetet för utvecklingsländernas unga. Ett medel för att minska fattigdomen i världen är att se till att de unga får utbildning. Faddrarna är med i ett livsviktigt projekt, säger Ann-Katrin Store, som koordinerat fadderarbetet i Senegal.

– Välkomna med, alla ni som funderar! Senegals skolelever behöver ert stöd och era förböner!

Text och foto: Ann-Katrin Store

Bli fadder

Eva Diattalla (från vänster) har en egen finländsk fadder. Kati Séne får i sin tur gruppstöd. Sophie Badji får fadderstöd av en finländsk skola. Alla får lika stort stöd. Foto: Ann-Katrin Store
Eva Diattalla (från vänster) har en egen finländsk fadder. Kati Séne får i sin tur gruppstöd. Sophie Badji får fadderstöd av en finländsk skola. Alla får lika stort stöd. Foto: Ann-Katrin Store