Hoppa till huvudinnehåll Hoppa till sidfot

Utjämningen ger resultat: De utstötta mandzornas ställning bättre i Etiopien

Adashe Mesfin och hans far Adashe Uchi sköter bikuporna som nu hålls på marken. Alemayehu Asfaw (vänst.) ympar skickligt äppelträdsplantor. Timo Ahlberg som deltar i ett projektarbete i Etiopien förklarar metoden för biståndskoordinator Katri Leino-Nzau som kommit på inspektionsresa
Adashe Mesfin och hans far Adashe Uchi sköter bikuporna som nu hålls på marken. Alemayehu Asfaw (vänst.) ympar skickligt äppelträdsplantor. Timo Ahlberg som deltar i ett projektarbete i Etiopien förklarar metoden för biståndskoordinator Katri Leino-Nzau som kommit på inspektionsresa

Ett biståndsprojekt som understöds av Finska Missionssällskapet har förbättrat ställningen för de utstötta mandzorna i Etiopien.  Projektet stöddes genom Utjämningsinsamlingen 2005.

”Förändringarna har gjort oss mandzor likvärdiga med andra. Nu har vi människovärde. Barnens framtid ser bra ut”, säger Ashagire Ambo (26), vice kommundirektör i Deka kommun och mandza.

Han är den första mandza som nått en så hög ställning i samhället.

Sällskapets partner i projektet är Mekane Yesus-kyrkan. Målet för projektet är att utveckla bysamfunden och förbättra mandzornas ställning och relationerna mellan mandzorna och majoritetsbefolkningen i Kaffa län i sydvästra Etiopien.

Mandzorna har betraktats som orena

Mandzorna har länge diskriminerats i sydvästra Etiopien. De har betraktats som orena, eftersom de äter gris- och apkött. Diskrimineringen har försämrat mandzornas liv på många sätt: de har inte fått använda samma brunnar, kvarnar eller andra byggnader som andra.

De har arbetat med låg lön och fått mindre betalat för ved och honung än andra. Mandza-barnens skolgång har ofta avbrutits på grund av mobbning och våld. För drygt 10 år sedan ledde konflikterna till oroligheter där 12 mandzor dog.

Man har försökt bryta diskrimineringen genom utbildning och med nya kvarnar och vattenplatser som får användas av alla.

En ny skola i byn Didifa

Alla 350 elever i skolan i Didifa rusar emot när biståndsprojektets lastbil svänger in på skolgården. Skolklasserna är stora: en lärare undervisar 40–80 elever i samma klassrum.

I byn Didifa har med biståndsmedel byggts två nya skolbyggnader med plåttak. Sporrade av detta byggde byborna ytterligare en skola. Antalet skolbarn har ökat kraftigt från när barnen gick i skola i en hydda med grästak.

Tidigare avbröts mandzabarnens skolgång ofta på grund av allvarlig mobbning. Nu får de gå i skola jämlika med andra.

Med biståndsmedel har också köpts pulpeter till fem skolor.

Rent grundvatten att dricka

I bergstrakterna i Kaffa regnar det mest i hela Etiopien. Med hjälp av ett utvecklingsprojekt har man skyddat 18 källor vars fräscha grundvatten får användas gratis av alla.

”Förut hämtade vi vatten ur floden och fick sjukdomar som t.ex. giardia av det smutsiga vattnet. Magen svällde upp våldsamt och vissa dog. Nu tar vi vatten från den skyddade källan och det är rent. Sjukdomarna har minskat”, berättar jordbrukare Adashe Uchi från byn Didifa.

Tidigare fick mandzorna bara ta dricksvatten ur en bäck som rann från källan medan andra tog sitt vatten direkt ur källan.

Färre invalidiserade barn

Till odlarna i området har delats ut 480 bikupor som ska stå på marken och de har fått utbildning i biodling. Förut höll man bikuporna uppe i träden. Fall invalidiserade och dödade barn och unga män.

”När jag var 10 år föll jag ur trädet då jag hade klättrat upp efter en vaxkaka. Jag skadade mig ganska illa och måste vara borta från skolan fyra år. Före det hade jag klarat mig bra”, minns Adashe Mesfin (20).

Tack vare faderns stöd fortsatte han skolgången efter fyra års paus. Familjen Uchi odlar sädesslaget tef, ärter, falska bananer och kaffe.

Kvinnorna började odla

Tack vare biståndsprojektet har odlarna fått utbildning och bekantat sig med nya arter i plantskolan i Deka. Många kvinnor har överraskat sina makar genom att börja odla grönsaker för torgförsäljning och husbehov.

Lökodling har gett inkomster som gjort det möjligt att köpa salt och skolhälften åt barnen. Potatis, morot och bönor har gjort måltiderna mångsidigare. Även andelsverksamhet har startats.

I området har också byggts två utbildningscentrum för odlare och ett slakteri i Deka.

Det har byggts fyra kvarnar som underlättat arbetsbördan för kvinnorna som gör långa dagar. Kvarnarna har förenat invånarna, eftersom de får användas av alla oberoende av etnisk tillhörighet. Tidigare tog kvarnarna inte alls emot mandzornas spannmål.

Rådgivning intresserar mödrarna

Ensidig kost och proteinbrist fördröjer barnens uppväxt i sydvästra Etiopien. Både barn och vuxna äter av tradition endast ett mål om dagen. Projektets näringsrådgivare har gått från hydda till hydda och informerat mödrarna om sådant som gäller barnens uppväxt.

”På hembesöken talar jag förutom om kosten om vikten av att hålla rent, hygien och städning. Tidigare har mödrarna inte kunnat fråga någonting men nu har situationen förändrats. De tar gärna emot råd”, berättar Geremech Asnaqe Berarti.

I området har också byggts två bykliniker för invånarna. Det har ordnats utbildningsdagar om bl.a. aids, familjeplanering och riskerna med könsstympning.

Arbetet fortsätter

Sällskapet har nio biståndsprojekt i Etiopien som stöds av utrikesministeriet. Samhällsutvecklingsprojektet Danito Yeri inleddes för drygt fem år sedan.

För projektet användes 499 000 euro under åren 2005–2010. En del av pengarna kom från Utjämningsinsamlingen 2005. Sällskapets missionär Kirsi Leikola är rådgivare i projektet.

Text och foto: Marjatta Kosonen

Se videon Mantsojen myllyt (15 min. på finska)

Utjämningen år 2011 stöder Nepal. Läs mera på http://www.utjamning.fi