Hoppa till huvudinnehåll Hoppa till sidfot

Finska Missionssällskapets årsmöte hölls under exceptionella förhållanden

Missionssällskapets verksamhetsledare Rolf Steffansson och styrelseordförande, biskop Teemu Laajasalo deltog i årsmötet på plats i Mässcentret. Största delen av representanterna deltog i mötet på distans, de som närvarade höll säkerhetsavstånden, många bar ansiktsmask. Bild: Kirsi Elo.

Finska Missionssällskapets årsmöte arrangerades i år under speciella förhållanden på grund av coronapandemin. De flesta mötesdelegater deltog på distans i mötet som hölls i lördags. Endast en liten del av representanterna samlades på plats i Mässcentrets stora sal i Helsingfors, där deltagarna höll stora säkerhetsavstånd och många bar ansiktsmask. Totalt deltog 242 representanter för församlingar och samfund, samt personmedlemmar i mötet. Normala år då årsmötet hålls i samband med den finskspråkiga missionsfesten samlar mötet ca 400 deltagare från hela Finland.

Årsmötet verkställde verksamhetsberättelsen och bokslutet för år 2019, godkände verksamhets- och ekonomiplanen för 2021, och tog bl.a. beslut om att bolagisera Missionskyrkofastigheten.

Ordförande, biskop Teemu Laajasalo, höll öppningsanförandet där han konstaterade att Missionssällskapets vision är speciellt bra i dessa utmanande tider.

– Enligt visionen uppfylls budskapet om Guds kärlek världen över i form av glädje, frid och rättvisa. Det är klart att vi i nuvarande världsläge inte är på väg mot en rättvisare verklighet. Trots att den farsot som vi möter är gemensam för alla världens människor, är inte möjligheterna att stävja viruset rättvisa och lika. Då det nya normala fortsätter blir skillnaderna mellan vinnare och förlorare allt tydligare. Kravet på att rättvisa uppfylls världen över är med andra ord viktigare än någonsin tidigare.

Enligt Laajasalo är även freden hotad då världen är trängd och behovet att säkerställa ens egen vinning och trygghet leder till konfrontationer mellan folk och individer. Det är allt svårare att uppnå fred där freden varit hotad redan före den världsvida krisen.

Därför är det revolutionerande, och ännu viktigare än någonsin tidigare, att sträva efter att tillföra tiden vi lever i förutom rättvisa och fred även glädje. Glädjen ökar tron, hoppet och kärleken. Budskapet vi har att förmedla innebär redan i sig glädje: evangeliet, ett glädjebudskap. Gud är inte en plågoande utan vår Frälsare. Vi kan glädjas i Honom, och Han är källan till vardags- och arbetsglädje, en källa som aldrig sinar.

Världen ställs inför allt större utmaningar

Även verksamhetsledare Rolf Steffansson konstaterade att man i framtiden jobbar i en ännu mer utmanande värld. Coronapandemin har redan påverkat den nuvarande verksamheten och kommer att påverka framtidsplanerna.

– Coronapandemin syns tydligt i våra samarbetspartners arbete. Den extrema fattigdomen har börjat öka igen och kyrkornas evangelisations- och diakoniarbete behövs mer än någonsin. Samtidigt är Missionssällskapets ekonomiska situation utmanande och vi är tvungna att anpassa vår ekonomi till den nya situationen. Vi vet ännu inte vad allt vi har att vänta oss, men det är klart att vi är tvungna att lindra pandemins effekter på människors uppehälle och våra samarbetspartners självförsörjning.

– Då vi skär ner på våra utgifter strävar vi efter att säkerställa att nedskärningarnas effekter på verksamheten är möjligast små och att de mest utsatta människorna inte ska behöva lida av situationen.

Ekonomin i balans

Finska Missionssällskapets intäkter var under förra året 28,8 miljoner euro. Utgifterna uppgick till 30,8 miljoner euro, varav 18,5 miljoner användes för arbetet utomlands.

Missionssällskapets resultat för 2019 uppvisade ett underskott på 1,97 miljoner euro. Utgifterna hölls inom ramen för det budgeterade, men intäkterna blev mindre än väntat. Både understöden och placeringarna blev mindre än budgeterat. Församlingarnas budgetunderstöd uppgick till 8,3 miljoner euro. Av stödet från Utrikesministeriets använde Missionssällskapet 4,9 miljoner för utvecklingssamarbete och 2,7 miljoner för fredsarbete.

– Missionssällskapets resultat är fortfarande gott och kapitalgrunden solid, trots att den allmänna inkomstutvecklingen försämrats. Missionssällskapet skär ner på sina utgifter med ca 3 miljoner under de kommande 2–3 åren. Målsättningen är att inget underskott uppstår år 2023, säger ekonomidirektör Juha Savela.

Personalstyrkan var 207 i utgången av 2019, varav 87 arbetade i utlandet och 120 i hemlandet. Därutöver sände Missionssällskapet 31 FELM volontärer till sina arbetsområden.

Missionskyrkofastigheten bolagiseras

Missionssällskapet sålde sin fastighet på Observatoriegatan i Helsingfors år 2018. Missionskyrkan i anslutning till kontorshuset och lokalerna ovanför och nedanom kyrkan stannade i sällskapets ägo.

Årsmötet gav styrelsen befogenheter att grunda ett fastighetsbolag, och en linjedragning att de för sällskapets identitet viktiga utrymmena, Missionskyrkan och Wrede-salen, stannar i sällskapets ägo. Styrelsen beviljades mandat att sälja aktierna till de utrymmen som Missionssällskapet inte har någon användning för. Aktiebolaget ansvarar i framtiden för de fasta utgifterna, såsom underhålls- och reparationskostnader.

Finska Missionssällskapets styrelse 2020–2021

Till Finska Missionssällskapets styrelse hör tolv medlemmar som väljs av årsmötet. Deras mandatperiod är tre år. Årligen är fyra medlemmar i turen att avgå.

Av de medlemmar som stod i tur att avgå återvaldes för perioden 2020–2023 programchef Heidi Juslin-Sandin (Borgå stift) och kyrkoherde Juhana Markkula (Åbo ärkestift). Nya medlemmar i styrelsen är ED, konsult för medelanskaffning och kommunikation Kristiina Elenius (Helsingfors stift) och specialistläkaren inom barn- och ungdomspsykiatri Pirjo Ojala (Kuopio stift).

I styrelsen fortsätter:
lagfaren assessor Sari Anetjärvi (Esbo stift)
biskop Teemu Laajasalo (Helsingfors stift), ordf.
kontraktsprost Jaana Marjanen (Kuopio stift)
koordinator för missionsarbetet Ulla Mäkinen (Uleåborgs stift)
specialist på finansiell ledning  Juha Nivala ((Uleåborgs stift)
kyrkoherde Jussi Peräaho (Lappo stift)
projektuppköpare, ingenjör Simo Suutari, (S:t Michels stift)
informatör Sakari Vanhanen (Tammerfors stift)